| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(author)
-
Autonoma elektrifierade bussar : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna. Syftet med den här rapporten är att sammanfatta och diskutera dessa resultat med utgångspunkt i användares behov och erfarenheter.I sammanfattningen ingår aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering.En sammanställning av genomförda användarstudier visar att majoriteten av de resenärer som testat bussarna är positiva till resandet, men att det krävs insatser för att attrahera bilister. Vidare behövs ett ökat fokus på utvecklingen av hur fordonen ska kunna kommunicera med resenärer i bussen, men även med de som interagerar med bussen utanför (fotgängare, cyklister och andra fordonsförare). Föraren är viktig sett utifrån den situation vi har idag med en till viss del omogen teknik. Förarna stöttar såväl bussen som resenärerna och då i synnerhet barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. För att mobilitetstjänsten ska vara tillgänglig för alla passagerare behövs ändå utveckling och förbättring av både fysisk infrastruktur och digitala lösningar.Projektet Ride the futures parter avser att fortsätta med den gemensamma ambitionen att testa och bidra till utvecklingen av de lösningar som krävs för ett framtida hållbart mobilitetssystem inom både den förtätade staden och landsbygden. Frågeställningar som är nödvändiga att arbeta vidare med är både tekniska, mellanmänskliga samt affärsmässiga.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(author)
-
Autonoma elektrifierade bussar i Linköping : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 167-168
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Under 2021 genomförde International Transport Forum (ITF) en kartläggning av förändrade resvanor. De konstaterade att långsiktiga resetrender främst påverkas av livsstil och förändringar i samhället i stort, till exempel pandemin, snarare än interna förändringar av transportsystemet, även om samspelet mellan dessa faktorer är viktigt. Den risk som lyfts i ITF:s rapport är att minskad användning av kollektiva färdmedel består och det pekas även på en risk för en bredare förändring i samhället till följd av pandemin t.ex. förändrade arbetssätt. När det gäller att förbättra transportsystemet är begrepp och åtgärder som ofta förknippas med detta kopplade till innovationsområdena elektrifiering och digitalisering. I många fall är det tekniska argument som används för att genomföra demonstrationer med till exempel autonoma elektrifierade fordon, men självkörande fordon av denna typ är utifrån ett användarperspektiv inget självändamål. För resenären handlar det mer om att ta sig från en punkt till en annan. Det är viktigt att säkra att framtidens mobilitetslösningar har användaren i fokus och utvecklas på ett sätt som gör dem möjliga att nyttja av alla medborgare ung som gammal, med eller utan funktionsnedsättning och att de har en stabil drift.Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Initiativet Ride the future bygger på en samverkan mellan åtta olika partners som påbörjades under 2018. Partners är Akademiska hus, Linköpings kommun, Linköpings universitet, RISE, Linköping Science Park, Transdev Sverige AB, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Östgötatrafiken. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna, vilket är syftet med den här presentationen. Vidare kommer aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering att presenteras.
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(author)
-
Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
|
|
| 4. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(author)
-
Säkerhetsförare på autonoma bussar : Uppmärksamhet och trötthet : en explorativ studie
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Försöksverksamhet och studier med små autonoma bussar i tätort blir allt vanligare och i samband med ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet krävs en säkerhetsförare ombord som kan ta över kontrollen då fordonet inte klarar sin uppgift. Det innebär i praktiken att säkerhetsföraren är ytterst ansvarig för att resan bedrivs med hög säkerhet för resande och för omgivande trafikanter. Målet med denna studie har varit att studera säkerhetsförarens arbetsmiljö och i synnerhet möjligheter att i det automatiserade fordonet agera på ett för resenärer och omgivande trafikanter säkert sätt. Studien har genomförts i Linköping i nära samarbete med mobilitetsarenan ”Ride the future”. Totalt deltog 8 förare. Datainsamlingen har varit fokuserad på säkerhetsförares vakenhet och uppmärksamhet. Studien var explorativ och förarna har inte manipulerats utan datainsamlingen har skett i samband med vanlig drift under vanliga arbetspass. Data samlades in under eftermiddagspassens första och sista timme. Resultaten från dessa har sedan jämförts. Förarnas vakenhet har mätts med självrapporterad sömnighet (KSS) och via blinkmått (blinkduration och långa blinkningar) samt hjärtfrekvensbaserade mått (hjärtfrekvensvariabilitet). Vidare har förares ögonrörelser identifierats för att beskriva hur de söker av omgivningen under körning.
|
|
| 5. |
- Henriksson, Per, 1965-, et al.
(author)
-
Hantverkares resor i tjänsten
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 252-253
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Yrkesförare har en ökad risk för att uppleva trötthet, stress och ohälsa, men även en ökad risk för olyckor. Det finns dock andra grupper av förare som kör bil i tjänsten utan att vara yrkesförare. Denna studie syftar till att undersöka arbetsmiljö och säkerhet vid resor i tjänsten för hantverkare. Forskningsprojektet avser att fylla kunskapsgapet om denna yrkesgrupps olycksrisk i trafiken och identifiera vilka arbetsvillkor som påverkar risken för olyckor. Målet är att genom bättre förståelse kunna förebygga olyckor genom insikter om när, var och hur hantverkare reser i sitt arbete och varför olyckorna inträffar.En webbenkät konstruerades och länken till den spreds i sociala medier. Datainsamlingen pågick under maj och juni 2023. I enkäten ingick bland annat frågor om vilket fordon som användes i tjänsten, vilka möjligheter som fanns att frakta gods på ett säkert sätt, hur arbetsmiljön upplevdes och hur trafiksäkerhetssituationen i arbetet uppfattades. Svar från 717 hantverkare ingår i analysen. En överväldigande majoritet av hantverkarna var män och de flesta körde skåpbilar. I de fall lösa föremål fraktades i skåpbilar som hade fasta hyllor eller lådor, uppgav närmare 80 procent av hantverkarna att de ändå oftast placerade föremålen löst i skåpet eller på framsätet.Nittio procent uppgav att de alltid använde bälte i tjänsten. Möjligheten att förankra last i bilen på ett säkert sätt saknades i upp till 15 procent av bilarna enligt hantverkarna, en lika stor andel menade att tid saknades för att göra det. Ungefär var tionde menade att det stämde mycket dåligt att man alltid förankrade lasten, för ytterligare omkring 20 procent stämde det ganska dåligt. Närmare 15 procent instämmer mycket eller ganska mycket i att man ofta kör för fort på grund av en stressig arbetssituation medan närmare 40 procent uppger att överträdelser av hastighetsgränsen ofta sker när det anses kunna ske på ett säkert sätt. Tidsbrist uppges vara en orsak till att det ibland slarvas med att förankra lasten på ett säkert sätt och i vissa fall saknas förutsättningarna för att göra det. Men även om förutsättningarna finns, slarvas det med att lastsäkra.
|
|
| 6. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(author)
-
Trafik på lika villkor : ska cykeln färdas i mitten av körbanan?
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Idag finns uttalade mål om att andelen cykelresor ska öka och att det särskilt i tätort är angeläget att ställa om till ökat aktivt resande. Samtidigt är trafikmiljön främst byggd för biltrafik, vilket också yttrar sig i att utformningen ställer högre krav på cyklandes uppmärksamhet än på fordonsförares. En möjlighet till att åtgärda detta skulle kunna vara att flytta cykeltrafiken till mitten av körbanan i vissa tätortsmiljöer. Utöver målet att skapa ”lika villkor” mellan trafikantgrupperna ur ett uppmärksamhetsperspektiv kan detta också påverka cykelns position i trafikanthierarkin. Förslaget är ett steg i riktning mot integration av trafik istället för den idag rådande trenden mot separation. För att undersöka potentialen, erfarenheter och möjliga konsekvenser genomfördes dels en omvärldsanalys, dels diskussioner i sju fokusgrupper med olika intressegrupper. Konceptet ”cykelgata” finns med olika utformningar i ett antal länder. Här är lärdomen att det krävs större cykelflöden för att cykelgatan ska fungera, men det finns inga entydiga resultat på vilken utformning som är mest lämplig. Hur cykelgator uppfattas idag är också beroende av vilken typ av cyklist och cykelresa det gäller. Detta kom även fram i diskussionerna i fokusgrupperna. Man var i stort sett överens om att bilen idag har en dominerande roll, och man var teoretiskt positivt till förslaget att ha cykeltrafik i mitten av körbanan, men det identifierades ett antal praktiska samt upplevda problem och hinder. Sannolikt är inte en enskild åtgärd tillräcklig för att öka andelen resor som genomförs med cykel. I samverkan med andra åtgärder kan det dock bidra till att lyfta cykelns status som transportmedel.
|
|
| 7. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(author)
-
Bussförares arbetsmiljö under coronapandemin : fysiska och sociala barriärer
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 120-121
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Kollektivtrafik är en central funktion i samhället och dess verksamhet behöver prioriteras även i kristider, som under Coronapandemin. Bussförare var tvungna att fortsätta arbeta trots risken att smittas på jobbet. Kollektivtrafiken fortsatte att vara i drift i Sverige under pandemin och olika smittskyddsåtgärder infördes som påverkade bussförarnas arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att samla information från bussförare om deras arbetsmiljö och upplevelser under pandemin. Datainsamlingen genomfördes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare under våren 2021 samt en uppföljande enkätundersökning under hösten 2022. Fullständiga svar på enkäterna erhölls från 358 bussförare år 2021 och 669 förare år 2022. Femton förare som lämnat intresseanmälan via den första enkäten intervjuades via videosamtal.Bussförarna rapporterade att flera olika typer av smittskyddsåtgärder hade införts på deras arbetsplatser. Information till anställda om hur smittspridningen kunde minskas samt stängda framdörrar på bussarna var de två vanligaste åtgärderna. Dessa rapporterades av över 90% av bussförarna. Blockerade sittplatser på bussen och information till passagerarna var också vanligt förekommande, följt av personlig skyddsutrustning för bussförarna, plexiglas eller andra barriärer samt minskat antal passagerare. Stängda framdörrar ansågs bidra till en säkrare arbetsmiljö men ledde även till en förändrad yrkesroll med större fokus på att köra buss och mindre social interaktion. Positiva aspekter var mindre hot och stök, och det var lättare att köra enligt tidtabell när föraren inte behövde hantera biljettförsäljning, kontrollera biljetter eller svara på frågor. Negativa aspekter var förlorad kontakt med passagerarna och en känsla av maktlöshet när passagerare reste utan biljett. På många bussar fanns biljettautomater endast vid framdörren på bussen, vilket gjorde det omöjligt att validera biljetter när framdörren stängdes. Plexiglasbarriärer som sattes upp mellan föraren och passagerarna upplevdes av somliga som farliga på grund av risken för dålig sikt, medan andra önskade att de hade installerats mycket tidigare för att möjliggöra validering av biljetter. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för passagerarna och en majoritet ansåg att smittskyddsåtgärderna infördes för sent. Resultaten från studien kan hjälpa oss att bli bättre förberedda för framtida kriser.
|
|
| 8. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(author)
-
Coronapandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik : resultat under pågående pandemi
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kollektivtrafik är en central funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Alla aktörer i kollektivtrafiken har som mål att säkra kollektivtrafikens drift, men vad händer när en pandemi som covid-19 uppstår? I detta projekt kommer konsekvenserna för arbetslivet inom kollektivtrafiken att belysas ur flera perspektiv. Det handlar om att samla erfarenheter från förarnas arbetsmiljö och deras upplevelser i samband med pandemin, om att belysa andra aktörers perspektiv på hur förarnas arbetsmiljö har påverkats, vilka bedömningar och avvägningar man gjort för att minska risken att förare blir smittade, men även för att generellt minska smittspridningen bland passagerare. Syftet med studien är att undersöka hur arbetslivet, arbetsmiljön och hälsan hos bussförare har och kommer att påverkas av pandemin. Datainsamlingen genomförs i två omgångar där den första omgången skedde under hösten 2020 och våren 2021 och den andra omgången är tänkt att ske efter att pandemin är över. Denna rapport presenterar resultat från den första datainsamlingen och fokuserar således på att beskriva hur situationen såg ut under pågående pandemi. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare, trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndig[1]heter (RKM). Dessutom genomfördes blodprovstagning och antikroppstest för att avgöra om förare varit smittade av SARS-CoV-2 virus. Resultaten visade att en hög andel av bussförarna hade smittats av covid-19 (självrapporterat och undersökt med antikroppstest). En rad smittskyddsåtgärder hade införts i kollektivtrafiken och stängd framdörr på bussarna var den vanligaste åtgärden. Bussförarna upplevde både positiva och negativa förändringar av arbetsmiljön under pandemin. Stängda framdörrar bidrog till en tryggare miljö men medförde också en förändrad yrkesroll med större fokus på köruppgiften och mindre social interaktion. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för resenärerna men bussförarna uppgav också att smittorisken inte främst fanns i bussen utan också på depåer och i rastlokaler. Förarna skattade sin hälsa och arbetsmiljö som relativt dålig men det går inte att avgöra om det var en konsekvens av pandemin. Bussförare, bussföretag och RKM lyfte alla fram att beredskap, samordning av åtgärder och kunskapsöverföring är något att tänka på inför framtiden. Både RKM och bussbolag uttryckte en oro för minskat kollektivt resande även efter pandemin. Ersättningsmodeller som bygger på resandevolymer visade sig vara problematiska i kristider när antalet resenärer snabbt minskade. Resultaten kommer att följas upp med en datainsamling under hösten 2022.
|
|
| 9. |
- Weidel, My, 1993-, et al.
(author)
-
Olycksrisker och utmaningar för personal i hemsjukvård och hemtjänst : en studie om bil- och cykelanvändning i tjänsten
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 254-255
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Det är välkänt att yrkesförare har en ökad risk för att uppleva trötthet, stress och ohälsa, men även en ökad risk för olyckor. Det finns dock andra yrkesgrupper som är beroende av bilen i tjänsten, men som inte klassas som yrkesförare, så som de i hemsjukvård och i hemtjänst som kör bil och/eller cyklar till och från brukare. De arbetar ofta under tidspress och rapporterar höga stressnivåer, men studier visar även att de lider av trötthet.Studien syftar till att undersöka arbetsmiljö och säkerhet vid resor i tjänsten för personal inom hemsjukvård och hemtjänst eftersom dessa inte omfattas av regelverk för yrkesförare. Målet är att genom bättre förståelse kunna förebygga olyckor genom insikter om när, var och hur dessa yrkesgrupper reser i sitt arbete och varför olyckorna inträffar. Denna enkätstudie har genomförts för att öka kunskapen om hur personal i hemsjukvård och hemtjänst använder bil/cykel i tjänsten och vilka faktorer som kan öka risken för olycka och ohälsa. Enkätstudie genomförd under vår/sommar 2023. 1303 kompletta svar från personer som arbetar inom hemsjukvård och hemtjänst ingick i studien. Respondenterna var 20-72 år och 93 % var kvinnor. Enkätens fokus låg på körvanor i tjänsten, arbetsmiljö samt hälsa. Resultaten visar att drygt 17 % av de som kör bil, har under arbetstid varit inblandade i minst en olycka. Bland de som cyklar var det 35 % som varit med om minst en olycka, i vissa fall så allvarlig att de brutit ben, eller krossat kroppsdelar. Drygt 40 % svarar att det stämmer att de kör för fort för att de är stressade att inte hinna med arbetet och 71 % försöker inte hålla hastighetsgränser om det upplever det säkert att köra fortare. Två av tre som cyklar väljer bort eller har inte tillgång till hjälm. Sjutton procent hade svårt att hålla sig vakna minst två gånger i månaden när de kör bil, hemtjänst är signifikant tröttare men kör även signifikant längre. Drygt 40% svarar att de inte sover ordentligt och 14 % har svarat att deras hälsotillstånd är dåligt eller mycket dåligt.
|
|
