| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld, 355-369. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 355-369
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Efter ett drygt kvartssekels medlemskap i den Europeiska unionen har den svenska EU-opinionen blivit mer positiv och stabiliserats kring en majoritet som är för medlemskapet. Stora ideologiska skillnader syns dock i stödet, där de som står klart till höger inledde medlemskapet med ett starkt stöd, medan mätningar de senaste åren visar ett något minskande stöd i denna grupp. De till vänster har däremot blivit betydligt mer positiva till EU. Utvecklingen speglar en förändring som syns i flertalet EU-länder, där de partier som är på högerkanten nu i hög grad samlar de delar av befolkningen som är kritiska till EU. Det faktum att de två nya blocken i svensk politik nu inne- fattar de två partier som är mest kritiska till EU i Sverige (Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna) väcker frågor om hur de potentiella regeringskonstellationerna ska fatta beslut kring EU-frågor. Troligt är att det även i framtiden krävs samarbeten över blockgränserna för att nå majoriteter inom detta område.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Stabilt stöd för EU under pandemin, men osäkerhet kring riktningen. Europapolitisk analys
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viss nedgång i svenskarnas stöd för EU går att spåra i opinionen under pandemin. Färre är för medlemskapet, något fler är för att lämna unionen och den allmänna inställningen till EU är aningen mer negativ. Opinionen ligger visserligen kvar på nivåer som är historiskt höga, men det är tydligt att de senaste årens ökande stöd nu har avstannat och till och med sjunker något. Det finns även en fortsatt stark opinion bland svenskarna emot att utöka den makt och de befogenheter EU har. Ett stort motstånd finns mot såväl att införa euro i Sverige som att unionen ska ha en gemensam finanspolitik och en EU-armé. Trots detta anser svenskarna att EU-medlemskapet har haft positiva effekter inom militär säkerhet, miljö, sysselsättning, ekonomi, jämställdhet och jordbruk. Enbart i frågan om invandring anses det att EU har haft en negativ påverkan, men under de senaste åren syns också en tillbakagång i åsikten om medlemskapets positiva påverkan på brottsbekämpningen. Svenskarna vill trots allt att EU ska kunna stå starkt mot USA i världspolitiken, en paradox sett till det stora motstånd som finns mot att ge unionen mer befogenheter. Det återstår att se hur detta läge utvecklas när EU agerar för allt fler befogenheter och svenskarna mer aktivt måste ta ställning till frågor om utökad integration.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Stort svensk stöd för EU men inte för ökad interaktion
- 2020
-
Ingår i: Juni 2020:9epa. - Stockholm : SIEPS. ; , s. 1-15
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aldrig förr har den svenska allmänhetens stöd för EU legat på så höga nivåer som under de senaste två åren. Sex av tio invånare är för det svenska medlemskapet och närmare sju av tio menar att Sverige inte bör lämna unionen. Skillnaderna i synen på EU har för de flesta samhällsgrupper minskat över tid, även om skiljaktigheter kopplade till exempelvis partisympati fortfarande kvarstår. Det starka stödet för EU omfattar dock inte en önskan om ökad integration på finanspolitiska och utrikespolitiska områden. Här är svenskarnas uppfattning snarast att situationen är bra som den är. Medborgarna gör däremot en positiv bedömning av vilken påverkan EU har haft på militär säkerhet, miljö och sysselsättning. Förhållandet är det motsatta för invandring – här anses EU istället ha haft en negativ påverkan på situationen i Sverige.Dessa resultat framgår av 2019 års nationella SOM-undersökning, som presenteras i den här analysen. En öppen fråga är dock hur hanteringen av den pågående pandemins konsekvenser kan komma att förändra den svenska EU-opinionen. Stödet för EU kan påverkas om det blir aktuellt med gemensamma finansiella åtaganden och om det tas fler steg för att stärka EU:s autonomi gentemot omvärlden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lundmark, Sebastian, 1986, et al.
(författare)
-
Skilda världsbilder i frågan om koldioxidutsläpp
- 2020
-
Ingår i: Regntunga skyar. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673472
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöfrågor är något som ständigt diskuteras och debatteras, ofta utifrån olika premisser. I följande kapitel undersöker vi i vilken utsträckning människors partipolitiska hemvist styr deras klimatuppfattningar i en specifik fråga, nämligen hur mycket koldioxid de tror att flyg släpper ut jämfört med tåg. Resultaten visar att även vid kontroll för demografiska faktorer är partipolitisk identifikation en signifikant faktor för uppfattningen om hur mycket koldioxid flyg släpper ut jämfört med tåg. Medan personer som står till vänster i politiken bedömer att flyg släpper ut mycket mer än tåg, bedömer personer som står till höger att tåg och flyg är mer lika i sina utsläpp. Resultatet indikerar att svenskarna i viss mån låter sin ideologiska identitet styra vilken fakta som bygger upp deras världsuppfattning. En sådan polarisering kan försvåra möjligheterna för det politiska systemet att fungera väl och den miljöpolitiska debatten riskerar att domineras av partitaktik istället för fakta.
|
|
| 6. |
- Lundmark, Sebastian, 1986, et al.
(författare)
-
The need for public opinion and survey methodology research to embrace preregistration and replication, exemplified by a team's failure to replicate their own findings on visual cues in grid-type questions
- 2023
-
Ingår i: International journal of public opinion research. - : Oxford University Press (OUP). - 0954-2892 .- 1471-6909. ; 35:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Survey researchers take great care to measure respondents' answers in an unbiased way; but, how successful are we as a field at remedying unintended and intended biases in our research? The validity of inferences drawn from studies has been found to be improved by the implementation of preregistration practices. Despite this, only 3 of the 83 published articles in POQ and IJPOR in 2020 feature explicitly stated preregistered hypotheses or analyses. This manuscript aims to show survey methodologists how preregistration and replication (where possible) are in service to the broader mission of survey methodology. To that end, we present a practical example of how unknown biases in analysis strategies without preregistration or replication inflate type I errors. In an initial data collection, our analysis showed that the visual layout of battery-type questions significantly decreased data quality. But after committing to replicating and preregistering the hypotheses and analysis plans, none of the results replicated successfully, despite keeping the procedure, sample provider, and analyses identical. This manuscript illustrates how preregistration and replication practices might, in the long term, likely help unburden the academic literature from follow-up publications relying on type I errors.
|
|
| 7. |
- Martinsson, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Viktiga valfrågor i Sverige – från miljö till invandring
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 119-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Frågan om allmänhetens viktigaste samhällsproblem är en central del av den politiska debatten. Under valår, när partierna i ännu högre grad försöker tilltala väljarkåren, blir frågan av yttersta vikt för så väl partierna själva som för medierapporteringen. Fortfarande aktuella frågor som länge har dominerat dagordningen är sjukvården och skolan. På senare år har dock invandring/integration och även lag och ordning tagit plats på topplistan. I det här kapitlet analyserar vi vilka grupper av medborgarna som är mer troliga att nämna olika samhällsproblem i syfte att belysa viktiga skiljelinjer i samhället. Vår analys visar att den klassiska vänster-höger skalan i stor utsträckning strukturerar människors åsikter om vilka frågor som är viktigast, men att även könsoch åldersfaktorer har en viktig roll. Män nämner oftare invandring/integration samt lag och ordning, medan kvinnor oftare nämner sjukvård och skola/utbildning.
|
|
| 8. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992
(författare)
-
Den nationella SOM-undersökningen 2018
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 489-499
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den nationella SOM-undersökningen 2018 är den trettiotredje sedan starten 19862. Undersökningen utförs främst genom postala enkäter men sedan undersökningsåret 2012 ges respondenterna möjligheten att svara via webben. Varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Den nationella SOMundersökningen 2018 bestod av sex formulär och skickades ut till ett urval om totalt 21000 slumpmässigt utvalda personer folkbokförda i Sverige i åldrarna 16-85. Nettosvarsfrekvensen i undersökningen var 53 procent och huvuddelen av svaren samlades in under hösten 2018.
|
|
| 9. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992, et al.
(författare)
-
In i värmen? Vinnare- och förlorareffekter och förtroendet för Valmyndigheten
- 2023
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidsskrift. - 0039-0747. ; 125:4, s. 1065-1089
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In from the cold? Winner-loser effects and confidence in the Election Authority Research on winner-loser effects has demonstrated the consequences voting for a winning or losing party have on evaluations of democracy: Voting for the winners makes voters more positive toward democracy and the electoral process while vot-ing for the losers makes them more negative. However, in the literature, less atten-tion has been devoted to a possible winner-loser effect on confidence in the insti-tutions responsible for the conduct of elections. In the following study, we bridge this gap by exploring how confidence in Sweden’s Election Authority changed among voters of winning and losing parties. The analyses indicated that, despite the high institutional trust and system support in Sweden, voters lost confidence in the Election Authority if their party lost and gained confidence if their party won. This effect was strongest among voters of the Sweden Democrats. Overall, Sweden Democratic voters gained the most confidence after the 2022 election, probably attributable to the Sweden Democrats shedding their pariah status and invited to real government influence in 2022.
|
|
| 10. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992, et al.
(författare)
-
Nu när opinionen omfamnar EU – är det dags för ett Europas förenta stater?
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 203-216
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under flera år har det synts ett ökande stöd för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Inte minst under 2022. I samband med Rysslands invasion av Ukraina ökade stödet betydligt och en klar majoritet av svenskarna är nu för medlemskapet. I ljuset av att EU allt mer ämnar utöka sina befogenheter på områden såsom miljö, ekonomi, invandring och militär väcks frågan om svenskarna vill fördjupa sin relation med EU. Det korta svaret på den frågan är nej. Svenska folkets inställning till EU kan sammantaget sägas vara ljum. De är varma anhängare av unionen idag, men kyligt inställda till en fördjupning. Detsamma gäller inställningen till att låta unionen växa genom att ta in ytterligare medlemsländer. Ett undantag finns dock. I skuggan av kriget i Europas östligaste delar kan en majoritet av svenskarna, oavsett partipolitisk tillhörighet, tänka sig att släppa in Ukraina i den Europeiska unionens gemenskap.
|
|
