| 1. |
- Svedberg, Wanna, 1972, et al.
(författare)
-
REPLIK – ”Välkommen till vårt lag, åklagare Larson!”
- 2021
-
Ingår i: Dagens Juridik. ; 2021-05-06
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Historien har som bekant en tendens att upprepa sig. Ett ypperligt exempel härpå erbjuder Daniel Larsons debattinlägg om rättssäkerhetsbegreppet. I sin artikel ställer Larson – på sitt sedvanligt polariserande sätt – två lag mot varandra: å ena sidan “Lag Brottsbekämpning”, som tydligen består av “vissa poliser, åklagare och politiker” (och gissningsvis en och annan s.k. “rättsdebattör”); å andra sidan “Lag Rättssäkerhet”, som inrymmer “advokater, akademiker och vänsterdebattörer”. De förra vill värna medborgarnas trygghet; de senare medborgarnas rättssäkerhet. Även om vi inte riktigt känner igen Larson laguppställning – det finns t.ex. en och annan polis, åklagare och politiker, men också domare och andra, som spelar i “Lag Rättssäkerhet” – kan vi i vart fall känna igen den av Larson identifierade intressekonflikten mellan rättstrygghet och rättssäkerhet. Vad som förbryllar med Larson artikel är all den tankemöda han sedan ägnar åt att försöka trolla bort denna konflikt, genom att omdefiniera rättssäkerhetsbegreppet till att också inkludera rättstrygghet.
|
|
| 2. |
- Östlund, Allison, et al.
(författare)
-
Avsnitt 10: LVU och inlåsningseffekter
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningspodden - Förvaltningshögskolans poddradio.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ställs det högre krav när tvångsvård av unga ska upphöra än när den påbörjas, och i så fall varför? Vilka konsekvenser kan det få om det är lättare att ta sig in än ut? Hör mer om det aktuella forskningsprojektet "Hotel California: om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU". Medverkande: Håkan Gustafsson, Henrik Sandgren, Sebastian Wejedal och Allison Östlund
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Håkan, et al.
(författare)
-
LVU – lång väg ut? Om stigbundenhet vid upphörande av tvångsvård
- 2020
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; 25–26, s. 37-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article deals with one of the most difficult dilemmas pertaining to child protective custody: balancing long-term stability for children in care against family reunification as ultimate goal. In the first part of this article series, the balance is traced through the formal requirements applicable to, on the one hand, the initiation of child custody and on the other hand, its termination. The first article concludes that – at least with respect to foster home assignments – the longer children stay in protective care, the more difficult it becomes for families to reunite. Path dependency – a theoretical model from the social sciences – is suggested towards, if not explaining, then at least understanding some elements of the legal proceedings conducive towards lock-in effects. These conducive mechanisms are next, in the second article of this series, placed in three legal contexts: First, the procedural framework presenting the base rules. It is argued that administrative courts’ ex officio mandate, the loose ambit of “therapeutic” proceedings in combination with the allocation of the burden of proof slant the playing field against individual litigants (albeit in order to “help” them). The playing field itself – referred to as a second institutional context, is then approached from the vantage point of legal theory, taking account of Swedish and international empirical data on different litigants’ litigation odds. In a third, normative context, prevailing notions of familial normality and deviation are explored in order to trace additional factors making it difficult to break the cycle of protective measures.
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
LVU – på villovägar? Om stigbundenhet vid upphörande av tvångsvård
- 2021
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :27-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article series deals with one of the most difficult dilemmas pertaining to child protective custody: balancing long-term stability for children in care against family reunification as ultimate goal. In the first part of this article series, the balance was traced through the formal requirements applicable to, on the one hand, the initiation of child custody and on the other hand, its termination. The first article concluded that – at least with respect to foster home assignments – the longer children stay in protective care, the more difficult it becomes for families to reunite. Path dependency – a theoretical model from the social sciences – was suggested towards, if not explaining, then at least understanding some elements of the legal proceedings conducive towards lock-in effects. These conducive mechanisms are here, in the second article of this series, placed in three legal contexts: First, the procedural framework representing the base rules. It is argued that administrative courts’ ex officio mandate, the loose ambit of “therapeutic” proceedings in combination with the allocation of the burden of proof slant the playing field against individual litigants (albeit in order to “help” them). The playing field itself – referred to as a second institutional context, is then approached from the vantage point of legal theory, taking account of Swedish and international empirical data on different litigants’ litigation odds. In a third, normative context, prevailing notions of familial normality and deviation are explored in order to trace additional factors making it difficult to break the cycle of protective measures.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansen, Tormod Otter, 1985, et al.
(författare)
-
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp – Ett bidrag med anledning av den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (del I av II)
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 101:2, s. 100-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). Denna första artikel i serien har ett nationellt perspektiv och innehåller en redogörelse för ett antal parallella utvecklingslinjer, som tillsammans har inneburit en renodling av domstolarnas rättskipande funktion. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” verkar stick i stäv med dessa reformer. I den andra artikeln i serien anlägger vi istället ett europeiskt perspektiv på problemet.
|
|
