| 1. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 3. |
- Andersson, Erika, et al.
(författare)
-
Svenskt fiske efter läppfisk för export som putsarfisk : utveckling av fisket och information om beståndens status
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Levande läppfisk fångas kommersiellt i Sverige och används som putsarfiskar för avlusning av lax (Salmo salar) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss) i norsk akvakultur. Av fem bofasta svenska läppfiskarter fiskas tre (stensnultra Ctenolabrus rupestris; skärsnultra, Symphodus melops och berggylta, Labrus bergylta) för närvarande i Sverige och exporteras till Norge. Det svenska fisket startade år 2010 till följd av en ökad efterfrågan på fisk av norska odlare och regleras genom utdelande av ett begränsat antal dispenser, med villkor på att det ska finnas ett avtal med uppköpare i Norge. I villkoren regleras dessutom antalet redskap, fiskesäsong, vittjningsintervall samt storlek och mognadsstatus för de tre läppfiskarter som tillåts landas. Vidare finns en relativt jämn geografisk spridning av fiskare längs Bohuskusten och vissa begränsningar i fisket inom Natura 2000-områden; på så vis försöker förvaltningen att minska risken för lokalt för höga fisketryck. Landad fångst per ansträngning (LPUE) har de senaste åren legat på en lägre nivå än tidigare för burfångad stensnultra och en kraftig reducering i LPUE ses för skärsnultra fångad med ryssjor. Däremot har LPUE för ryssjefångad berggylta ökat. Den utökade journalföring som förs inom fisket efter läppfisk i Sverige ligger till grund för dessa trendanalyser och resultaten för stensnultra och skärsnultra ser negativa ut baserat på detta. Information från fisket tyder dock på att landningarna påverkas av en ojämn efterfrågan av storlekar och arter från uppköparna, vilket därmed återspeglas i LPUE. Miljöövervakningens referensfisken längs västkusten i augusti och oktober visar däremot inte på några nedåtgående trender för någon av arterna, men berggylta fångas i väldigt liten utsträckning och förutsättningarna att övervaka denna art är därför begränsade. Det saknas information om hur fisket påverkar ålders- och storleksstruktur hos läppfiskarterna. Data från fiskets journaler behöver därför kompletteras med fiskerioberoende data för att beståndsstatus ska kunna bedömas på ett tillfredsställande sätt för respektive målart. Fiskerioberoende provtagning med ryssjor och burar riktat mot läppfisk har endast utförts i liten skala i Sverige, liksom vetenskaplig provtagning av det kommersiella fisket med ryssjor. En regelbunden fiskerioberoende provtagning rekommenderas och skulle förutom att ge ett oberoende index av fångst per ansträngning även möjliggöra analys av storlekssammansättning, könskvoter, mognadsstatus och bifångst. Framförallt är detta viktigt med avseende på berggylta som inte täcks in av nuvarande referensfisken på ett tillfredsställande sätt eftersom artens fångstbarhet är låg under perioden då dessa utförs. Tillsammans med ytterligare provtagning av det kommersiella fiskets fångster kan fiskerioberoende provtagning möjliggöra bedömningar av andelen undermålig och skadad fisk av målarterna som återutsätts samt ge mer detaljerad information om bifångstarter och fångsteffektivitet hos olika typer av redskap. Startdatum för fisket, 15 maj, har fastslagits efter när läppfisken blir fångstbar. Fisket under försommaren är framförallt inriktat på berggylta, men fångar samtidigt skärsnultra, grässnultra och stensnultra under deras lekperiod. Överlappet mellan lekperioderna och fiskesäsongen längs västkusten är dock inte fastställt och bör undersökas. För att minska fisketryck på juvenil berggylta och skydda större honor av samma art bör minimi- och maximimått för berggylta justeras och flyktöppningar bör användas i redskapen för att minska undermålig fångst. Även ingångarnas storlek bör justeras för att förhindra bifångst av till exempel stor torsk och säl. Dessutom hade en mer högupplöst positionsrapportering från fisket varit önskvärd för en bättre överblick över fisketrycket på liten skala framförallt inom Natura 2000-områden. Inrättande av fiskefria områden skulle kunna tjäna flera syften. Beståndstäthet och populationsstruktur kan jämföras mellan fiskade områden och fiskefria områden som fungerar som referensområden. Fiskefria områden kan även användas för att utreda eventuella ekosystemeffekter av fisket, samt utgöra en viss buffert mot ett generellt överfiske och genetiska effekter av ett storleks- och/eller könsselektivt fiske. Det svenska fisket efter läppfisk utgör bara en liten del av det totala fisket efter läppfisk, bedrivs med relativt skonsamma fiskemetoder i avsikt att bevara fisken levande och bidrar till en biologisk bekämpning av laxlus. Det svenska fisket behöver dock sättas i perspektiv till användningen av läppfisk inom den norska laxindustrin med avseende på ekologiska effekter och djurvälfärd. Fisket utgör härvidlag ett första steg i en massförflyttning av fisk till områden där de vilda bestånden är genetiskt annorlunda. Hybrider av inhemsk och importerad fisk har påträffats, men hur och om detta påverkar fiskarnas överlevnadspotential och ekosystemen där de hamnar är däremot inte utrett. Långa transporter och utsättning av fisk med okänd sjukdomsbild i odlingskassar som inte är anpassade för dem leder dessutom till hög dödlighet och utmaningar vad gäller djurvälfärd, som idag ännu inte är lösta på ett tillfredsställande sätt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bartolino, Valerio, et al.
(författare)
-
Forecasting fish stock dynamics under climate change: Baltic herring (Clupea harengus) as a case study
- 2014
-
Ingår i: Fisheries Oceanography. - : Wiley. - 1054-6006 .- 1365-2419. ; 23:3, s. 258-269
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change and anthropogenic disturbances may affect marine populations and ecosystems through multiple pathways. In this study we present a framework in which we integrate existing models and knowledge on basic regulatory processes to investigate the potential impact of future scenarios of fisheries exploitation and climate change on the temporal dynamics of the central Baltic herring stock. Alternative scenarios of increasing sea surface temperature and decreasing salinity of the Baltic Sea from a global climate model were combined with two alternative fishing scenarios, and their direct and ecosystem-mediated effects (i.e., through predation by cod and competition with sprat) on the herring population were evaluated for the period 2010-2050. Gradual increase in temperature has a positive impact on the long-term productivity of the herring stock, but it has the potential to enhance the recovery of the herring stock only in combination with sustainable fisheries management (i.e., F-msy). Conversely, projections of herring spawning stock biomass (SSB) were generally low under elevated fishing mortality levels (F-high), comparable with those experienced by the stock during the 1990s. Under the combined effects of long-term warming and high fishing mortality uncertainty in herring SSB projections was higher and increasing for the duration of the forecasts, suggesting a synergistic effect of fishery exploitation and climate forcing on fish populations dynamics. Our study shows that simulations of long-term fish dynamics can be an informative tool to derive expectations of the potential long-term impact of alternative future scenarios of exploitation and climate change.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Integration methods for Marine Strategy Framework Directive’s biodiversity assessments
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report reviews the integration methods for MSFD biodiversity assessments under Descriptor 1 for species that are not covered by the Habitats Directive and are not commercial fish assessed under Descriptor 3 and used in Descriptor 1 assessments. It was carried out by experts from the MSFD Biodiversity expert network, which is coordinated by the JRC. It constitutes a knowledge base to support MSFD Article 8 assessments by evaluating the methods to integrate assessments of species at different levels: i) criteria to species, ii) species to species group, and iii) species groups/species to ecosystem component. Real data and realistic estimates were used to provide a robust evaluation of the main MSFD integration approaches, i.e. one out all out, proportional method, averages, weighted averages, and conditional rules. Results show that integration methods have advantages and disadvantages depending on the level of integration, the species group (including threatened species), and the available indicators for primary and secondary criteria. Therefore, different scenarios are proposed and evaluated from criteria to ecosystem components, for fish and bird species groups. To conclude, a common integration approach is feasible, when it is based on the commonly agreed ecological impact of each D1 criterion to the species groups, and can be used in all regions.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
