| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Gyllensten, Kristina, 1977, et al.
(författare)
-
Older assistant nurses’ motivation for a full or extended working life
- 2019
-
Ingår i: Ageing and Society. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 39:12, s. 2699-2713
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to explore older workers’ motivation for a full or extended working life. With particular focus on assistant nurses aged 55–64 years, working in the elderly care sector. Focus group interviews were conducted with five different groups of assistant nurses. Inductive thematic analysis was used to analyse the interviews and five main themes were developed from the data: ‘Organisational issues’, ‘Health-related problems’, ‘Private issues’, ‘Meaningfulness and appreciation’ and ‘Social support’. Several of the main themes concerned problems with too high work demands of the assistant nurses. These findings suggest that it is important to improve the working conditions of assistant nurses in order to create a more sustainable working life. Increasing the number of staff and improving recovery opportunities and work–life balance could be important steps to improving the working conditions for this group. Finally, upgrading the competency and professionalism of assistant nurses could help to increase the motivation for a full or extended working life.
|
|
| 4. |
- Archer, Trevor, 1949, et al.
(författare)
-
Internet-video Gaming: Symptoms, Epidemiology, Neurophysiology and Interventional Aspects.
- 2017
-
Ingår i: Journal of Child and Adolescent Behavior. - : OMICS Publishing Group. - 2375-4494. ; 5:3
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Excessive perseverance with video-internet game usage, or alternatively Internet Gaming Disorder, presents a condition that, despite the potential utility of the underlying technology, augurs an assemblage of poor health and well-being, psychiatric liability and psychosocial perturbation with concomitant regional brain disturbance accompanied by incremental and inexorable prerequisites for appropriate interventions and eventual prevention. The tendency within the pathological expressions of disorder is for vulnerability to reside among the young, e.g., adolescents, rather than the older adults, over gender. Symptom-profiles of the condition incorporate varied, allconsuming and protracted problems ranging from cognitive-affective dysfunctions to biopsychological abnormalities such as sleep disturbances and fatigue. Escalating prevalence and epidemiological entanglement describe a putative framework of loneliness, introversion, neuroticism and impulsivity interspersed with expressions of depression, anxiety, sensation seeking, anger, a singular lack of assertiveness and the hazardous indications of ADHD propensity. Neurophysiological, brain regional and biomarker modifications underlying disorder pathophysiology appear more-or-less attuned to the symptomatic expressions of both diagnosed patients and those found to use excessive gaming, unconstrained from age-level: child, adolescent or young adult. Interventional strategies have centered upon the distinction of individual symptom-profiles, the description of withdrawal symptoms and related tolerance and the administration of coping strategies and resourceful behaviors, as for example implied by the “Craving Behavioral intervention”.
|
|
| 5. |
- Arntén, Anne-Christine Andersson, et al.
(författare)
-
Two Methods of Policing: Will the Resources of the Police Officers and the Local Communities be Spiraling Upwards or Downwards?
- 2019
-
Ingår i: Journal of Forensic Science & Criminal Investigation. - 2476-1311. ; 11:3, s. 1-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From the viewpoint of Swedish vulnerable areas this article focusing on the potential consequences of two methods of policing (Zero-tolerance and boundary-relation) from the perspective of factors connected with officers’ health, professional work performance, and the effect on the resources of the local community such as work against crime. The authors put forward different patterns of loss of resources that result from officers stressful and traumatic experiences. The article further discuss the effects on society connected to signs of loss of resources in the areas of health, such as cynicism, and performance. The two methods of policing play very different parts in whether resources will be lost or gained when the officers approach the local community. Reflecting the principles of Sir Robert Peel wherein the good relations between the police and the public is emphasized as the basis of effective policing.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brink, Eva, 1952, et al.
(författare)
-
Constructing grounded theory : A practical guide through qualitative analysis
- 2006
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - Järfälla : CoAction Publishing. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 1:3, s. 188-192
-
Recension (refereegranskat)abstract
- BOOK REVIEW: Constructing grounded theory. A practical guide through qualitative analysis Kathy Charmaz, 2006, 208 pp. London: Sage. ISBN 2005928035
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Maria E I, 1961, et al.
(författare)
-
) Autistic spectrum disorders in Mobius sequence: a comprehensive study of 25 individuals
- 2001
-
Ingår i: Developmental Medicine and Child Neurology. - : Wiley. - 0012-1622 .- 1469-8749. ; 43:5, s. 338-345
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The prevalence of autistic disorder was analysed in 25 individuals with Möbius sequence, a disorder with brain-stem dysfunction. The sample consisted of 18 males and seven females (20 participants were aged 2 to 22 years, and five were aged 1, 19 and 23 months, and 55 years old). Participants were recruited after a nationwide call and were part of a multidisciplinary study of individuals with Möbius sequence. They were given a meticulous neuropsychiatric examination including standardized autism diagnostic interviews. Ten individuals had an autistic spectrum disorder. Six of these met all diagnostic criteria for autism. In 23 individuals cognitive development could be assessed. Eight of those 23 patients had clear learning disability and six individuals were functioning in the normal but subaverage range. Autistic spectrum disorder and learning disability occurred in more than a third of the examined patients. Considering the hospital-based nature of the sample, these findings may be overestimates. Nevertheless, awareness of this coexistence is important in the diagnosis and habilitation care of children with Möbius sequence. Moreover, the results provide further support for the notion of a subgroup of autistic spectrum disorders being caused by first trimester brain-stem damage.
|
|
