| 1. |
- Anttila, Sten, et al.
(författare)
-
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn : En systematisk litteraturöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna och strukturerade insatser för att komma till rätta med problemen blir allt vanligare såväl inom kommunal verksamhet som inom hälso- och sjukvård. Interventionen utgörs av så kallade program som är standardiserade och finns beskrivna i manual eller motsvarande. Här sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Slutsatser: - Av 33 bedömda standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn har sju ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple P, familjestödsprogrammet Family Check-Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping with Stress och FRIENDS. Effekterna är med få undantag små. Studierna är utförda i andra länder. Eftersom effekterna sannolikt varierar med sociala och kulturella sammanhang är det oklart i vilken utsträckning som programmen kan överföras till Sverige med bibehållen effekt. Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. - I Sverige används ett hundratal olika program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, i huvudsak av utagerande typ. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De otroliga åren (översatt från Incredible Years), Triple P och Family Check-Up har enligt internationella studier begränsat vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslees familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram. - Program som bygger på att ungdomar med utagerande problem träffas i grupp kan öka risken för normbrytande beteenden. Andra negativa effekter för såväl program för utagerande som för inåtvända problem är tänkbara men ofullständigt belysta. - Det behövs randomiserade studier som undersöker om de program som används har förebyggande effekt i svenska populationer och inte medför risker. Det behövs också hälsoekonomiska studier som undersöker om programmen är kostnadseffektiva.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Johansson, Unn-Britt, et al.
(författare)
-
Insulinpumpar vid diabetes
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Vid typ 1-diabetes och en del fall av typ 2-diabetes krävs så kallad intensiv insulinbehandling med flera injektioner per dag. Den vanligaste komplikationen vid denna behandling är lågt blodglukos (hypoglykemi) vilket kan få allvarliga följder [1,2]. Ett alternativ till intensiv insulinbehandling med injektioner är kontinuerlig insulintillförsel med pump, så kallad kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII).
|
|
| 4. |
- Johansson, Unn-Britt, et al.
(författare)
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Blodglukos kan mätas av patienten själv med teststickor (self monitoring of blood glucose, SMBG) eller via en subkutan sensor (kontinuerlig subkutan glukosmätning, CGM). Vid typ 1-diabetes behövs rutinmässigt upprepade blodglukosmätningar varje dygn för att uppnå god glukoskontroll.SBU har utvärderat nytta och risk av behandling med kontinuerlig glukosmätning utan eller med insulinpump (SAP) vid diabetes hos barn, ungdomar och vuxna. I utvärderingen ingår också en hälsoekonomisk och etisk analys, samt en stor praxisundersökning som omfattade samtliga diabeteskliniker i Sverige
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindgren, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
A Systematic Literature Review of Experiences of Professional Care and Support Among People Who Self-Harm
- 2018
-
Ingår i: Archives of Suicide Research. - : Taylor & Francis. - 1381-1118 .- 1543-6136. ; 22:2, s. 173-192
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Self-harm is an increasing phenomenon among young people, with potentially fatal outcomes. Patient's perceptions of treatment and support are poorly documented. The aim was to synthesise the experiences of those who self-harm, with special reference to professional care and support by family, friends, and the school system. A systematic review of the literature was conducted. Following retrieval of 1,623 abstracts, 14 studies were included in the final analysis, 11 of which are reported here. Two quantitative studies as well as 1 mixed method study on self-care could not be reported on here due to word limitations. Adult people who self-harm described the importance of quality in the caring relationship and a tailored care designed for each individual. There is a need for more studies into adolescents who self-harm but of importance is the adolescents' need for support from the adult world. A positive relationship between patient and healthcare professional can be crucial in motivating continued treatment of people who self-harm. A major priority is radical improvement in the attitudes of healthcare personnel.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Söderholm Werkö, Sophie, 1972-
(författare)
-
Patient Patients? : Achieving Patient Empowerment through active participation, increased knowledge and organisation
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines patient empowerment in two local diabetes branch organisations in Sweden. In particular, the study focuses on the organisations’ membership, participation and influence on external actors. The overall aim of this thesis is to explore patient empowerment in order to discern what influence patient organisations and individual members can have and how they use it. This study is based on both quantitative and qualitative empirical data. Interviews with active members from two local diabetes organisations were conducted and a survey was carried out to identify the members’ thoughts and feelings about their membership, motivations, participation and influence, as well as to examine their local organisation, its work and influence. The findings form an overall picture of how members experience their organisation, memberships and empowerment. Characteristics of the two local patient branch organisations were identified and the leaders were found to be intensely dedicated people. The interviews, survey and participant observations revealed the members’ opinions about their organisation, their reasons for joining, their involvement, participation and influence, as well as their understanding of the local organisation and the Swedish Diabetic Association (SDA) and their possibility to empower them. Without organisations, members felt that they could not have a significant influence on external actors and events.
|
|
