SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Werner Inga Britt 1948 ) "

Sökning: WFRF:(Werner Inga Britt 1948 )

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Annadotter, Kerstin, 1958-, et al. (författare)
  • Motiv för inflyttning till Dalen och Östbergahöjden samt inflyttades värdering av områdena : Arbetsrapport nr 5 i projektet Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Huvudsyftet med denna studie är att få kunskaper om varför man flyttar till Östbergahöjden och Dalen samt vilka kvaliteter och eventuella problem de nyinflyttade upplever i respektive område. Metoden för att erhålla svar på frågorna är skriftliga enkäter där inbjudan att delta i en webbaserad enkät sändes ut via brev till personer som flyttat in till Östbergahöjden respektive Dalen under år 2014. Data på inflyttade personer 2014 erhölls från SPAR. Såväl brevet med inbjudan som enkäten var på både svenska och engelska. Antalet inflyttade år 2014 var 341 personer i Östbergahöjden och 320 personer i Dalen. Svarsfrekvensen efter två påminnelser blev totalt ca 12% i båda områdena, en mycket låg siffra.En analys av delgrupper av svarande indikerar att de som svarat kan anses vara representativa för de som har köpt en bostadsrätt eller fått en hyresrätt i respektive område. Priserna på bostäderna i Dalen och Östbergahöjden uppfattas som billiga och prisvärda. Det är den mest omnämnda orsaken för flytt till båda områdena. Man har kunnat köpa sin bostad eller köpa en större bostad. Man har i båda områdena i viss utsträckning flyttat från hyresrätt till bostadsrätt vilket talar för att områdena till del har fungerat som ett insteg på bostadsrättsmarknaden för de inflyttande.De svarande i båda områdena tillsammans bedömer att bostadsområdet de bodde i tidigare var tryggare, hade bättre rykte, att man hade bättre förtroende för grannar, att man tog mer hänsyn till varandra och att man höll mer rent och snyggt. Svaren per område visar att man i Östbergahöjden upplever att trygghet och områdets rykte är de faktorer där skillnaderna är störst och negativa jämfört med det bostadsområde där man bodde innan flytten.Att läget är centralt med goda kommunikationer och bra service är det näst mest omnämnda orsaken till varför man flyttat in, både för Dalen och Östbergahöjden. Andra ofta omnämnda orsaker till att flytta till Dalen är: ”nära natur, grönt”; ”trevligt område, fin arkitektur”; ”barnvänligt, bra skola, dagis ”samt att ”vänner, släkt har rekommenderat området”. Andra ofta nämnda orsaker att flytta till Östbergahöjden är att man ”flyttar ihop eller isär”; ”flyttat med släkt och familj” samt ”fick möjligheten; var tvungen”.Det bästa med att bo i både Dalen och Östberga är att områdena ligger nära Stockholms centrum. För Dalen omnämns också ”nära natur”; ”trevliga grannar, bra gemenskap”; ”trevligt område, ”fina innergårdar” samt ”bra lägenhet, stor lägenhet, billigt att bo”.Det mest omnämnda problemet med att bo i Östbergahöjden är ”anlagd brand”. Därefter kommer ”ungdomsgäng, knark, störande beteende, otryggt”, vilket också är de problem som omnämns mest i Dalen. I Dalen kommer därefter ”nedskräpning, dålig sophantering” samt ”dålig bostadskvalitet, planlösning, ljudisolering”.I Dalen upplever man att tex ungdomskriminaliteten minskat och att befolkningen håller på att gentrifieras. I Östbergahöjden fortsätter problemen med kriminalitet och bränder vilket oroar de boende. Östbergahöjden ser ut att lida större brist på socialt förtroende, gemenskap och samarbete än Dalen.
  •  
2.
  • Werner, Inga Britt, 1948-, et al. (författare)
  • Varför flyttar unga kvinnor från Gälllivare? -och vad kan samhällsplanering göra för att locka dem tillbaka?
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten är ett deluppdrag inom ett samarbetsprojekt mellan KTH, LKAB samt Kiruna och Gällivare kommuner. Den kraftiga utbyggnaden av gruvorna i kommunerna krävs omfattande stadsomvandling. Delar av Malmberget ska rivas och bostäderna flyttas till Gällivare. Gruvans expansion och ombyggnad ger arbetstillfällen men mest för män. Samtidigt pågår en utflyttning av unga kvinnor från Gällivare vilket påverkar både utflyttningsnettot och minskade födelsenetton. Situationen är expansion och kontraktion samtidigt. Syftet med studien är att kartlägga dels unga individers orsaker till utflyttning från Gällivare tätort och dels tankar och åsikter om Gällivares hot och möjligheter hos ett antal personer som arbetar inom olika myndigheter och företag i Gällivare. Metoden är kvalitativ i form av telefonintervjuer av de utflyttade individerna samt fokusgruppintervjuer utifrån forskarnas ställda frågor. Teorin är migration. Dokumentstudier om kommunens planer och stadsutveckling. Kritiska punkter i slutsatserna handlar om attityd av oföretagsamhet och bestluångest, man tvivlar på att förslag till förändring inte kommer genomföras. Den nedbrunna biografen som inte ersätts har blivit en symbol för uteblivna satsningar av invånarna. En annan iakkttagelse var att kommunens bristande samordning hos tjänstemän och institutioner kan motverka övergripande mål. I fokusgrupperna nämndes att kommunens kompetensförsörjning var ett stort problem. I telefonintervjuerna kom det fram att Arbetsförmedlingen anvisade flera personer att flytta på grund av bostadsbristen i Gällivare. Bristen av bostäder i Gällivare var en viktig del i att de intervjuade ungdomarna flyttat. Nya bostäder planeras och ett omfattande samråd och medborgardiskussion genomfördes. Slutligen brist på utbildningsmöjligheter och kultur kom upp som en nackdel för Gällivare som är en liten fysisk isolerad ort. Men det finns nya möjligheter samverkan inom kultur och utbildning. Att vända sig utåt och samarbeta om viktiga samhällsfunktioner som inte finns i den egna orten är Gällivares utvecklingsmöjligheter.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2
Typ av publikation
rapport (2)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (2)
Författare/redaktör
Annadotter, Kerstin, ... (2)
Werner, Inga Britt, ... (2)
Lärosäte
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
Språk
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy