| 1. |
|
|
| 2. |
- Etula, Jarkko, et al.
(författare)
-
Room-Temperature Micropillar Growth of Lithium-Titanate-Carbon Composite Structures by Self-Biased Direct Current Magnetron Sputtering for Lithium Ion Microbatteries
- 2019
-
Ingår i: Advanced Functional Materials. - : WILEY-V C H VERLAG GMBH. - 1616-301X .- 1616-3028. ; 29:42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Here, an unidentified type of micropillar growth is described at room temperature during conventional direct-current magnetron sputtering (DC-MS) deposition from a Li4Ti5O12+graphite sputter target under negative substrate bias and high operating pressure. These fabricated carbon-Li2O-TiO2 microstructures consisting of various Li4Ti5O12/Li2TiO3/LixTiO2 crystalline phases are demonstrated as an anode material in Li-ion microbatteries. The described micropillar fabrication method is a low-cost, substrate independent, single-step, room-temperature vacuum process utilizing a mature industrial complementary metal-oxide-semiconductor (CMOS)-compatible technology. Furthermore, tentative consideration is given to the effects of selected deposition parameters and the growth process, as based on extensive physical and chemical characterization. Additional studies are, however, required to understand the exact processes and interactions that form the micropillars. If this facile method is further extended to other similar metal oxide-carbon systems, it could offer alternative low-cost fabrication routes for microporous high-surface area materials in electrochemistry and microelectronics.
|
|
| 3. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Hur förändras våtmarkerna och varför? : Satellitbaserad övervakning av vegetationsförändringar i Dalarna och Gävleborg
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att identifiera områden med förändringsindikation i undersökningsområdet som består av Dalarnas och Gävleborgs län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden. Speciellt för detta undersökningsområde var att förändringsanalys genomfördes över tre tidsperioder (1986-1999, 1999-2007 och 1986-2007) mot i normalfallet då enbart en tidsperiod analyseras.Om man jämför de tre analyserade tidsperioderna (två 10-årsperioder 1986-1999 respektive 1999-2007 och en 20-årsperiod 1986-2007) kan man se både likheter och skillnader. Den studerade våtmarks-arealen hade ca 1,2 % förändringsindikation för tidsperioden 1999-2007, ca 1,6 % förändringsindikation för 1986-1999 och slutligen ca 1,4 % förändringsindikation 20-årsperioden 1986-2007. Själva slutresultatet är utmärkt för fördjupade analyser trots att metodens statistiska upplägg innebär att de förändringar som detekteras är relativa och inte absoluta. En 20-årsperiod kan således ha lägre andel förändringsindikation än en enskild 10-årsperiod.Huvudsyftet och styrkan med metoden är att den pekar ut områden med snabba och tydliga förändringar. Identifieringen av områden med förändrade myrar utgör ett användbart underlag för Länsstyrelsernas arbete. Viktiga användningsområden är t.ex. vid uppföljningen av skyddade våtmarker och för att visa på skillnader mellan olika regioner. Områden som identifierats med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.
|
|
| 4. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Kartering av vegetation på öppna myrar i Dalarna och Gävleborg − myrvegetationskartan
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrenheter uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrenheterna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2.I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg.Detta projekt "Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper. I en tidigare studie framkom det att den översättningstabell som tagits fram för Norrbotten behövde modifieras för att passa länsgruppen Dalarna/Gävleborg.Med utgångspunkt från basklassningen i Dalarna/Gävleborg samt information från flygbildstolkning och fältdata genomfördes ett antal korrelationsanalyser satellitscen för satellitscen. Med stöd av information från satellitbilder, flygbilder, angränsande vegetationskartor och Svenska MarktäckeData fördjupades sedan analysen. Baserat på resultaten från korrelationsanalyserna framgick det att undersökningsområdet behöver delas in i två delområden med varsin översättningstabell. Basklassningen tillsammans med översättningstabellerna resulterade i en myrvegetationstypskarta för Dalarna/Gävleborg.Myrvegetationstypskartan har flera tillämpningsområden, t.ex. för att hitta unika livsmiljöer för viktiga arter, för att hitta variationsrika våtmarksområden och för att studera biologisk mångfald.Framtagandet av en myrvegetationstypskarta för Dalarna/Gävleborg kunde genomföras kostnadseffektivt tack vare samordning med våtmarksövervakningen. Kostnaden för detta projekt var 230 000 kr.Inom våtmarksövervakningen bör man inför kommande län även ha myrvegetationstypskartan i åtanke redan då basklassningens spektralt homogena våtmarksenheter tas fram. I detta sammanhang är det speciellt viktigt att beakta myrtypsregionerna i samband med basklassningen.Kostnaden för att, enligt metoden i denna studie, ta fram en myrvegetationstypskarta för andra länsgrupper beror på fler faktorer, t.ex. om samordning kan ske med den pågående våtmarksövervakningen, antal myrtypsregioner inom länsgruppen och om vegetationskarta finns inom närområdet. Kostnaden kan reduceras något om fler länsgrupper samkörs.En kostnadsjämförelse med vegetationskartan har gjorts med framtagandet av vegetationskartan i Värmland som landade på ca 800 000 kr per topoblad (50 x 50 km²). Kostnaden för denna studie var totalt 230 000 kr, vilket motsvarar ca 8 000 kr per topoblad. Viktigt att beakta i denna jämförelse är att myrvegetationstypskartan enbart fokuserar på öppna myrar och är ingen totalinventering.
|
|
| 5. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellibaserad övervakning av våtmarker : Slutrapport södra Sverige
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att hitta områden med förändringsindikation. Undersökningsområdet, södra Sverige, består av Blekinge, Hallands, Jönköpings, Kronobergs och Skåne län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och genomförs enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden.Under perioden 2016-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i södra Sverige. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt "1999" och ett från en senare tidpunkt "2009" (satellitdata främst från 2009 men även från 2007 och 2010).Förändrade områden delas in i två förändringsklasser; potentiell och säker förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Förändringsklassningen redovisas även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr presenterade inom olika områdes- eller regionsindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10km och delavrinningsområden.Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask, omfattar totalt ca 113 300 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, motsvarar ca 96 % av det totala undersökningsområdet. Av det analyserbara området visade 1 310 ha (1,19 %) säker förändringsindikation och 701 ha (0,64 %) potentiell förändringsindikation vilket är i paritet med övriga län i södra Sverige. Förändringarna är inte jämt fördelade inom länsgruppen. Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 141 slumpmässigt valda förändringsindikations-ytorna ligger minst på 65 % och max på 83 %. Motsvarande överensstämmelse för de 39 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 74 % och max på 84 %.
|
|
| 6. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad kartering av vegetationstyper inom öppen våtmark : Resultat och exempel från den första nationella karteringen
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mänsklig aktivitet har under mycket lång tid påverkat Sveriges våtmarker. Den omfattande markavvattningen under 1900-talet, främst genom dikningar, som initialt gjordes för att öka jordbruksmarksarealen och senare för att öka skogsmarken, har haft stora följder på många ekosystem. Kunskapen om våtmarkernas viktiga funktioner är idag större. Under tusentals år har det bundits oerhört stora mängder kol i torvmarkerna, om kolet frigörs ökar mängden koldioxid i atmosfären och växthuseffekten ökar. Våtmarkerna är även viktiga för vattenrening, vattenflödesreglering och biologisk mångfald. Trots våtmarkernas stora betydelse fanns det tidigare ingen heltäckande karta över vegetationstyper inom Sveriges öppna våtmarker. Inom ramen för den nationella miljöövervakningen har Brockmann Geomatics under perioden 2018–2022 genomfört en satellitbaserad kartering av vegetationstyper inom öppen våtmark anpassad till Nationella MarktäckeData (NMD 2018). Som ett första steg togs nomenklatur och definitioner fram för 16 vegetationstyper som är vedertagna och väl anpassade för fält, flygbildstolkning och satellit. Topografiska kartor har relativt väldefinierade och lättolkade objekt (t.ex. sjöar, bebyggelse, jordbruksmark och skogsmark) med mycket god tematisk och geometrisk noggrannhet. Detta är dock inte fallet för vegetation inom ’öppen våtmark’ som ofta är mycket heterogen och mer svårtolkad. Dessutom kan övergångar mellan vegetationstyper vara gradvisa över relativt långa sträckor och därmed kan exakta gränser vara svåra att fastställa. Den satellitbaserade våtmarkskarteringen har 10 meters upplösning. Trots denna relativt höga upplösning ser man ofta i fält och flygbild att flera olika vegetationstyper förkommer inom en 10 m-ruta. Det krävs mycket god objekt-och tolkningskunskap samt satellitbilder med optimala väderförhållanden för att kartera vegetationstyper inom ’öppen våtmark’. Våtmarkskarteringen är en expertbaserad process som bygger på en stratifierad ’Maximum Likelihood’-klassning. Resultat och exempel från den framtagna våtmarkskarteringen (10 m upplösning) redovisas per vegetationstyp. Dessutom har ett stort antal överblickbara nationella förekomstkartor (2,5 km upplösning) tagits fram (en per vegetationstyp samt dominerande vegetationstyp). Den satellitbaserade våtmarkskarteringen har utvärderats med hjälp av flygbildstolkning i IR-ortofoto. En mycket erfaren flygbildstolkare (NaturGIS) har bedömt och registrerat fördelningen av vegetationstyper inom respektive utvärderingsyta (utan tillgång till den satellitbaserade våtmarkskarteringen). En förväxlingsmatris har tagits fram som redovisar överensstämmelsen mellan den satellitbaserade våtmarkskarteringen och flygbildstolkningen, där även olika statistiska mått beräknats. Den totala överensstämmelsen mellan den satellitbaserade våtmarkskarteringen och flygbildstolkning är 82,0 % (mycket bra överensstämmelse). Arbetet har resulterat i den första nationella karteringen av vegetationstyper inom öppen våtmark. Kartan baseras på aktuell satellitdata, täcker hela Sverige (all öppen våtmark nedan fjällen) med 10 m upplösning, innehåller 16 vegetationstyper, är anpassad till Nationella MarktäckeData (NMD 2018) och finns publikt tillgänglig.
|
|
| 7. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker : Slutrapport sydöstra Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att hitta områden med förändringsindikation. Undersökningsområdet, sydöstra Sverige, består av Gotlands, Kalmar, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden.Under perioden 2015-2016 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i sydöstra Sverige. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt "1999" (satellitdata främst från 1999 men även från 1997) och ett från en senare tidpunkt "2009" (satellitdata främst från 2009 men även från 2007 och 2010).Förändrade områden delas in i två förändringsklasser; potentiell och säker förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Förändringsklassningen redovisas även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr presenterade inom olika områdes- eller regionindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10km och delavrinningsområden.Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr"-mask med undantag för fjällen, omfattar totalt ca 90 100 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln m.m., motsvarar ca 90 % av det totala undersökningsområdet. Av det totala analyserbara området visade 1 180 ha (1,46 %) säker förändringsindikation och 850 ha (1,06 %) potentiell förändringsindikation.Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 141 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 64 % och max på 91 %. Motsvarande överensstämmelse för de 47 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 60 % och max på 85 %.I utvärderingen dokumenteras alla ingrepp/orsaker som syns i ytorna och inom en 500 meter buffertzon. De ingrepp/orsaker som bedömdes vara mest relevanta för respektive utvärderingsyta fördelade sig enligt följande: Dikning (41 %), Vattennivåfluktuationer (16 %), Annan orsak (12 %), Sjösänkning (11 %) och torvtäkt (6 %).Viktiga användningsområden är till exempel vid uppföljningen av skyddade områden och för att visa på skillnader mellan olika våtmarkstyper. Områden med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.
|
|
| 8. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker : Slutrapport Värmlands, Västra Götalands och Örebro län
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att hitta områden med förändringsindikation. Undersökningsområdet består av Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden.Under perioden 2014-2015 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt "1997" (satellitdata främst från 1997 men även från 1995, 1999 och 2000) och ett från en senare tidpunkt "2007" (satellitdata främst från 2007 men även från 2009 och 2010).Förändrade områden delas in i två förändringsklasser; potentiell och säker förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Förändringsklassningen redovisas även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr presenterade inom olika områdes- eller regionsindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10km och delavrinningsområden.Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask med undantag för fjällen, omfattar totalt ca 233 000 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, motsvarar ca 90 % av det totala undersökningsområdet.Av det totala analyserbara området visade 3 100 ha (1,46 %) säker förändringsindikation och 1 800 ha (0,84 %) potentiell förändringsindikation.Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 127 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 62 % och max på 86 %.Motsvarande överensstämmelse för de 38 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 84 % och max på 95 %.
|
|
| 9. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker : Nationell slutrapport första omdrevet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009.Undersökningsområdet, den öppna myren nedan fjällen, omfattar totalt ca 3 650 000 ha vilket motsvarar ca 8 % av Sveriges totala landyta. Ca 90 % av den öppna myren nedan fjällen har analyserats (resterande 10 % hade molnförekomst i satellitbild).Förändrade områden delas in i två förändringsklasser som indikerar ökad biomassa/igenväxning; säker förändringsindikation och potentiell förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Av den analyserade öppna myren visade ca 25 000 ha (0,77 %) säker förändringsindikation och ca 21 000 ha (0,63 %) potentiell förändringsindikation.Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 929 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 61 % och max på 87 %. Motsvarande överensstämmelse för de 281 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 68 % och max på 87 %.Inom en 500 meter buffertzon kring de 929 förändringsindikationsytorna som utvärderats har alla ingrepp/orsaker dokumenterats. De ingreppstyper som bedömdes vara mest relevanta för respektive förändringsindikationsyta fördelade sig enligt följande: dikning (35 %), skogsavverkning (27 %), väg (9 %) och vattenreglering (9 %).En viktig del i arbetet har varit att redovisa förändringsresultatet på ett relevant och överblickbart sätt som grund för vidare analys och jämförelser. Förändringsklassningen redovisas därför även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr för olika områdes- eller regionsindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10 km och delavrinningsområden. Förändringskartorna kan användas av miljömålsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå för uppföljning av tillståndet i våtmarkerna.Förändringskartorna visar att områden i anslutning till jordbruksbygder relativt ofta har höga förändringsandelar. Tydliga exempel på områden med hög andel förändringsindikation finns i östra Mellansverige kring Dalälven, Hjälmaren och Bråviken, samt i Västsverige vid Vänern och Vänernslätterna.I Norrlandslänen, inklusive Dalarna, finns stora områden med relativt liten andel förändring. Liten andel förändringsindikation har även våtmarkerna i Kronobergs, Blekinge och Gotlands län.Den satellitbaserade våtmarksövervakningen togs bland annat fram för att kunna göra en uppföljning av utvecklingen i våtmarkerna efter det att den svenska våtmarksinventeringen (VMI) slutförts. Den riktigt stora nyttan uppstår då data från olika undersökningar och tidpunkter går att jämföra. I rapporten har ett flertal intressanta jämförelseanalyser kunnat genomföras baserade på den satellitbaserade våtmarksövervakningen och VMI-objekten. En jämförelseanalys visade att öppen myr med hög påverkansgrad enligt VMI också har hög förändringsandel enligt våtmarksövervakningen. Våtmarker som var starkt påverkade redan under VMI har en stark benägenhet att fortsatt förändras även en lång tid efter det att påverkan registrerades.Resultat från våtmarksövervakningen har använts av olika myndigheter, t.ex. vid uppföljningen av miljömålen och som en del av arbetet med uppföljning av skyddade områden.
|
|
| 10. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Kartering av vegetation på öppna myrar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändrings-analysen som genomförs i nästa steg."Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en vegetationskarta för myrtyper genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.
|
|
