| 1. |
- Olovsson, Tord Göran, 1967-, et al.
(författare)
-
På väg mot kollektivt lärande – inom ramen för samverkan mellan skola och universitet
- 2024
-
Ingår i: Forskning och utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun. - 2004-3635. ; 3:1, s. 62-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln, författad av forskare, förstelärare och skolledande personal, bygger på ett samverkansprojekt med målet att utveckla en gymnasieskolas kollektiva lärande. Artikeln syftar till att bidra till förståelse av vad ett sådant utvecklingsarbete kan innebära. Metoder som användes var enkätundersökning och intervjuer. Dataanalys genomfördes med stöd av tematisk analys i olika steg (jfr Braun & Clarke, 2006) och teoretiska begrepp som kollektivt och kollegialt lärande (Larsson, 2018) samt olika former av begreppet tillit (Jederlund, 2019). Resultaten visar att förstelärare som leder utvecklingsarbete påverkas av tidigare erfarenheter från utvecklingsarbete och att det är viktigt att lärare som medverkar känner tillit till enskilda kollegor, till den större grupp de ingår i samt till processen bakom utvecklingsarbetet. Samverkansprojektet bidrog till skapande av strukturer för fortsatt utveckling samt till insikt om att utvecklingsarbete främst handlar om att utveckla arbetssätt som är lämpliga för den egna verksamheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Westerberg, Andreas, 1974-
(författare)
-
Medieteknik och historieundervisning : diskurser om teknik i klassrummet under 1980-talet och åren kring 2010
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study analyzes attitudes made manifest when media technology is used in teaching at Swedish upper secondary schools. It examines discourses related to the subject of history by comparing contemporary circumstances with those of the mid-1980s, making research in both educational history and history education indispensible to its execution. The study considers the impact of technology on human interaction as an essentially social construction. Furthermore, it addresses questions about the role media technology plays in current discourses, about the actors that are manifested in these discourses and about their didactic implications.Since the investigation focuses on discourse, it is an interpretive work. Analytical tools have been borrowed from the field of discourse theory to facilitate a broad understanding of discourse and communication. The analysis is conducted in order to reconstruct chains of analogy and nodal points of communication in media technology and teaching, with specific attention paid to matters related to the subject of history. Secondary school policy documents, curricula relevant to each period, teacher´s periodicals and interviews with history teachers are combined to reconstruct discourses on technology in education. Interviews were conducted with six history teachers, three of whom taught in the 1980s, while the remainder began teaching in the past fifteen years. The periodicals studied are Lärarnas tiding and Skolvärlden, including every issue published in the years 1983, 1985, 1987, 2008, 2010 and 2012.Four discourses on media technology in education have been reconstructed from this material. Two of the discourses are relevant to the mid-eighties, and have been called the discourse on the school of the future and the discourse on film, junk culture and education, respectively. The discourses reconstructed from the years around 2010 are named the discourse on the contemporary school and the discourse on good teaching. These discourses generally nurture an optimistic belief in what media technology can mean to school and teaching. The reasons for using technology in the classroom are based on notions of what is required from society or what is relevant to the students. The roles of media technology in education are affected by several groups of actors, including government officials, marketers, school leadership and teachers. The process was however never significantly affected by formal policy. One aspect central to a positive view of media technology in education was that it would improve the quality of teaching, especially in the case of history, characterized by storytelling and lecturing. Certain didactic considerations became visible in the study of these discourses, which risked being shallow and trend sensitive, insofar as it might be difficult for teachers to find suitable forums for peer-to-peer subject specific reflections on media technology.
|
|
| 5. |
- Westerberg, Andreas, 1974-
(författare)
-
Skolutrustning för bättre undervisning : Materiella vägval inom svenskt skolväsende 1865–2010
- 2023
-
Ingår i: Ny utbildningshistorisk forskning II. - Uppsala : Uppsala Studies of History and Education. - 9789186701079 ; , s. 17-31
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel berätta jag om mitt avhandlingsprojekt där jag fördjupar mig i den undran kring materialitet och undervisning som följt mig under många år. Den stora frågan är om man kan förbättra skolors undervisning genom att köpa nya saker. Det jag presenterar i detta kapitel är ett arbete som är under utveckling. Någon del är färdig och någon del finns i skrivande stund bara på planeringsstadiet. Målet är att lägga fram en sammanläggning för disputation i slutet av 2024.
|
|
| 6. |
- Westerberg, Andreas, 1974-
(författare)
-
Statliga undervisningsideal och materiella ambitioner: om skolbänkens svenska historia 1865–1981 : [Governmental teaching ideals and material ambitions: on the Swedish history of the school desk 1865–1981]
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå universitet. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 10:1, s. 89-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From 1865 up to 1981 Swedish national authorities issued regulations on design of school desks and furnishing of classrooms. This article investigates what teaching ideals that were expressed in these regulations and how they have changed over time. The article shows that the teaching ideal for the early decades of the study period where teacher centred, resulting in regulations aiming for school desks and classrooms where pupils could sit and listen for long periods of time. From the 1920’s up to the beginning of the 1960’s the regulations held on to teacher centred ideals while the desks used in schools were designed to facilitate variation and cooperation between pupils. Regulations from the last decades of the study show strong changes in teaching ideals. Desks and furnishing now should make interaction and cooperation between pupils easy, and the teacher were to be more of a mentor than a lecturer.
|
|
