| 1. |
- H. Westergren, Ulrika, 1974-
(författare)
-
From senses to sensors : Strategies for maintaining and enhancing competence in a virtual organization
- 2007
-
Ingår i: Proceedings of IFIP 8.2/9.5 Conference on Virtuality and Virtualization. ; , s. 281-293
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One key dimension of the virtualization of the workplace is the formation of new types of partnerships where organizations let internal functions be handled by an external partner, the so called outsourcing of services. The formation of an outsourcing partnership imposes the risk of knowledge-drainage on the client organization as specific internal competence decreases when the service provider takes over the technological knowledge and has a significant impact on the business processes in general. The aim of this paper is to address the issue of partnership outsourcing and to explore strategies that are used to keep the competence within the client organization even as it opens itself up to the partnership. Based on the framework of Four Outsourcing Relationship Types provided by Kishore et al. (2003) this paper investigates the relationship between a large minerals group, Alpha Corp. and its remote service provider, RDC. Alpha has three different strategies for maintaining competence within the organization while engaging in the outsourcing relationship. The first is exploiting the full potential of its partnership with RDC, the second is heavy investment in information technology, and the third is structured and systematic maintenance. The findings of the study show that the relationship between Alpha and RDC can be characterized as an alliance type relationship and that the only way for Alpha to preserve competence is to maintain an inspired and engaged workforce and fully embrace the partnership in order to create a win-win situation.
|
|
| 2. |
- Westergren, Ulrika H., 1974-
(författare)
-
Disentangling sociomateriality : an exploration of remote monitoring systems in interorganizational networks
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Firmly placed in an industrial setting, this research explored the introduction of remote monitoring technology into three different organizational contexts. By following these organizations over time, starting with their intention to invest in remote monitoring systems (RMS), there was a unique opportunity to witness their processes and to gain an insight into the intricacies of information technology (IT) and organizational transformation. The main question that this research sought to answer was thus: How is IT implicated in the remote monitoring of industrial equipment? Previous information systems research has been accused of not paying enough attention to the material, that is, of not being specific about technology. This research adopted a sociomaterial perspective, thus recognizing the constitutive entanglement of the material and the social, and thereby acknowledging their mutual dependency. However, in order to provide specific insights about the material, an analytical disentanglement was performed, by extending the concept of agency from a focus on “the what” to include “the how”. Change was thus studied by not only asking what the nature of change is and who or what causes change to occur, but by also tracing how change is enacted, thus capturing both material and social agency as well as tracing their entanglement. This research employed a broad approach, designed to provide a profound and extensive account of the studied phenomenon. Consequently, the thesis explored value creation, sourcing routines, partnership formation and innovative practices all related to remote diagnostics design and use. In addition, the research was qualitative and used interpretive case studies as the main methodology. A composite finding of this research is that an RMS, with its ability to collect, transmit, store, and analyze specific contextual information across time and space, provides opportunities for boundary-spanning activities manifested as the formation of interorganizational networks. Furthermore, by tracing the information capabilities of the IT, and by being specific about the material, it has been possible to explore how RMSs have the potential to influence both organizational form and content. Through the examination of RMSs within interorganizational networks and as a part of value creation practices, this research has also shown how the organizational form and content have the potential to influence RMSs; their design, use, and material affordances. This research also placed focus on the importance of trust and has shown that trust in technology is established through trust in people.
|
|
| 3. |
- Westergren, Ulrika H., 1974-
(författare)
-
Managing an outsourcing partnership : important stages in the process
- 2010
-
Ingår i: Industrial informatics design, use and innovation. - Hershey : IGI Global. - 9781615206926 - 9781616923143 - 9781615206933 ; , s. 110-121
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter is an attempt to build on and extend existing outsourcing research by focusing on the process of managing an outsourcing partnership. Furthermore, it considers the role of information technology and the importance of establishing interorganizational trust in order to provide a deeper understanding of the partnership outsourcing phenomenon. The outsourcing partnership in focus in this chapter is between Alpha Corp., a large minerals group, and RDC, its remote service provider. The chapter shows that Alpha Corp.’s strategy for creating, maintaining and evolving the partnership with RDC occurs in three different stages: black-boxing of technology, establishing interorganizational trust, and performance based contracting. Given the multiple roles information technology assumes in an outsourcing alliance, this chapter also shows that understanding and managing the role of IT is crucial in maintaining a successful partnership. In addition, given the documented importance of information technology in outsourcing partnerships, there is a need to include trust in technology as yet another dimension in establishing interorganizational trust.
|
|
| 4. |
- Westergren, Ulrika H., 1974-
(författare)
-
Opening up innovation : The impact of contextual factors on the Co-creation of IT enabled value adding services within the manufacturing industry
- 2011
-
Ingår i: Information Systems and E-Business Management. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1617-9846 .- 1617-9854. ; 9:2, s. 223-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the contextual factors that influenced an open innovation project failure. To this end the paper adds to the discussion on open innovation in non high-tech settings and highlights the importance of contextual factors as determinants of success or failure within the open innovation paradigm. It is based on a case study performed at PowerDrive, a manufacturer of hydraulic drive systems, and three of its customers, and follows their attempt to co-create new value-adding services through the innovative use of information technology. The study shows that open innovation project success cannot be measured only in terms of coherence with set targets of quality, time, and costs, but also has to include the creation of mutual value and the development of strong inter-organizational relationships. Furthermore, the role and character of information technology has to be considered and accounted for.
|
|
| 5. |
- Westergren, Ulrika H., 1974-, et al.
(författare)
-
Outsourcing as open innovation : Exploring preconditions for the open innovation model in the process industry
- 2008
-
Ingår i: Twenty Ninth International conference on information systems, Paris 2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The open innovation model embraces the purposive flow of internal and external ideas as a ground for innovation and network formation. While the open innovation paradigm has been successfully applied in high-tech settings, there is a gap in the research on adopters of open innovation in other settings. This research was conducted in a process industry setting, performed as a case study at Alpha Corp., a large minerals group, and Remote Diagnostics Centre, its service provider, where ICT is being increasingly used to monitor the process line, resulting in the creation of new value networks. The underlying question is: Why and how do open innovation projects develop over time? Our findings show that adoption of the open innovation model is grounded in developing organizational environments that are conducive to innovation, including expertise in creating a culture for knowledge sharing, building a trustful environment, and a resourceful use of interaction technologies.
|
|
| 6. |
- Westergren, Ulrika H., 1974-
(författare)
-
Partnership outsourcing evolution : The process of creating and maintaining a network of actors
- 2007
-
Ingår i: Proceedings of the Fifteenth European Conference on Information Systems. ; , s. 1179-1189
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is an attempt to build on and extend existing outsourcing research by focusing on the process of managing an outsourcing partnership. Furthermore, it considers the role of information technology and the importance of establishing interorganizational trust in order to provide a deeper understanding of the partnership outsourcing phenomenon. The outsourcing partnership in focus in this paper is between Alpha Corp., a large minerals group, and RDC, its remote service provider. The paper shows that Alpha Corp.’s strategy for creating, maintaining and evolving the partnership with RDC occurs in three different stages: black-boxing of technology, establishing interorganizational trust, and performance based contracting. This study provides support for McFarlan and Nolan’s (1995, p. 22) claim that “What determines success or failure is managing the relationship less as a contract and more as a strategic alliance”. However, given the multiple roles information technology assumes in an outsourcing alliance, this paper also shows that understanding and managing the role of IT is just as crucial in maintaining a successful partnership. In addition, given the documented importance of information technology in outsourcing partnerships, there is a need to include trust in technology as yet another dimension in establishing interorganizational trust.
|
|
| 7. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-, et al.
(författare)
-
Hur skapar vi samsyn i handledning och examination av examensarbeten?
- 2017
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2017. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 79-81
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur vi kan öka samsynen i handledning och examination av examensarbeten, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande skapandet av samsyn. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av tre pedagogiska projekt vid institutionen för informatik för att öka samsyn inom lärarkollegiet, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.Det finns flera skäl att ha en god samsyn mellan olika examinatorer för examensarbeten. UKÄ betonar detta med önskvärd tydlighet.”När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekomma att examinatorn kräver mycket omfattande förändringar för att uppsatsen ska kunna godkännas. Tydliga kriterier för bedömningen och en kontinuerlig dialog mellan handledaren och examinatorn är exempel på åtgärder för att förhindra att sådana situationer uppkommer. En examinator är dock inte skyldig att sätta ett godkänt betyg bara för att handledaren har gett klartecken för uppsatsen.” (Rättssäker examination, tredje upplagan, 2017, sid 91).Även om handledare av examensarbeten inte deltar i betygsättning av de examensarbeten man är handledare till, är de värdefullt att det råder samsyn även bland handledare beträffande kvalitet i examensarbeten, tolkning av bedömningskriterier och hur handledarstödet bäst utförs.Vid institutionen för informatik har Ulrika H. Westergren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på avancerad nivå och studierektor och P O Ågren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på kandidatnivå och pedagogiskt ansvarig, initierat och genomfört tre projekt som syftar till att öka samsynen mellan dels examinatorer, dels handledare.Tre projek: Det första projektet innebar att öka samsynen bland examinatorer genom att inrätta betygsnämnder för examinatorerna. Detta projekt inleddes 2012 införa ett system där alla examensarbeten behandlas i en betygsnämnd bestående av 6-8 examinatorer. Varje examinator läser ca fem uppsatser, formulerar betygsmotiveringar utifrån explicita bedömningskriterier på en särskild bedömningsblankett och föredrar dessa inför betygsnämnden. Efter diskussion i betygsnämnden fattar respektive examinator sitt betygsbeslut. De övriga ledamöterna i betygsnämnden är inte delaktiga i själva beslutsfattandet, utan enbart under beredningen av betygsärendet. När betygsbeslut är fattat, skickas denna blankett till studenter och handledare, så att de informeras om både 80 betygsbeslut och motivering till betyget utifrån bedömningskriterierna. Betygsnämnder och deras arbetsformer är numera väl etablerat på såväl kandidatnivå som avancerad nivå.Det andra projektet innebar att öka samsynen bland handledarna. I institutionens pedagogiska handlingsplan för 2016 formulerades följande aktivitet: ”Under vårterminen 2016 utses ett lämpligt antal frivilliga handledare för examensarbeten på kandidatnivå som medges lite extra handledningsresurser för att pröva denna modell, dokumentera erfarenheterna och föra erfarenheterna vidare till hela kollegiet.” Modellen innebar att handledare parade ihop sig två och två och schemalade vissa handledningsmöten gemensamt med sina respektive studenter. Övriga handledningsmöten schemalades individuellt med studenterna. Projektet ledde till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan handledare och till att studenterna fick återkoppling på sina texter löpande från både andra studenter och från ytterligare en handledare. Denna handledningsform har än så länge inte beslutats gälla generellt, utan baseras på frivilliga handledare.Det tredje projektet innebar en utveckling av att öka samsynen bland handledare. Utöver gemensam handledning med en annan handledare i föregående projekt, initierades vårterminen 2017 ett projekt som syftar till erfarenhetsutbyte mellan handledare för examensarbeten på kandidatnivå. Handledarna träffades parvis minst tre gånger under vårterminen för att utbyta erfarenheter kring handledning. Handledarna planerade innehållet i träffarna självständigt utifrån de behov de själva uppfattade. I en uppföljning av detta projekt framgår att samtalen rörde sig främst kring tre teman: strategier för handledning i olika situationer, beredskap inför handledningsprocessen och avstämning i form av att handledarna diskuterar studenternas arbeten under olika skeden av kursen.Resultat: Det första projektet, samsyn mellan examinatorer, har inte utvärderats systematiskt, men erfarenheterna från oss som är och har varit kursansvariga lärare och har deltagit i betygsnämnder, är att rättssäkerheten i de betygsbeslut som fattas efter en kollektiv diskussion är högre än helt individuella betygsbeslut. Vår erfarenhet är att bedömningsprocessen sker med stor respekt inför uppdraget. Examinatorerna är lyhörda inför betygsnämndens tolkningar av bedömningskriterier, och betygsnämnden är lyhörd inför den enskilde examinatorns läsning av examensarbeten. Flera examinatorer har muntligen uttryckt att de känner sig tryggare i sina betygsbeslut, när de fått tillfälle att diskutera sina bedömningar i betygsnämnden.Det andra projektet, parhandledning, utvärderades av såväl studenter som de handledare som deltog. Studenterna framställde olika kvaliteter: att det var värdefullt att få fler ögon på sitt material än den egna handledaren, att parhandledningsmötena var motiverande, att de fått värdefulla kommentarer vid parhandledning och att förväntningarna på examensarbetena tydliggjordes. Handledarna framställde andra kvaliteter: att det är ett bra sätt att skola in nya handledare, att det är värdefullt att kunna diskutera mer generella frågor vid parhandledning och mer specifika frågor vid individuell handledning och att det är värdefullt för studenterna att diskutera sina arbeten med andra än handledaren.Från det tredje projektet, erfarenhetsutbyte, uttrycker handledarna olika pedagogiska mervärden i den uppföljning som genomfördes. Bland annat att de får bekräftelse på den egna handledningen genom att man får inblick i en annan handledares process, de upplever en ökad trygghet att få samtala kring handledning med en kollega, de upplever att de får inspiration att förändra sin egen handledning i positiv riktning. Dessutom upplever främst de mindre erfarna handledare en ökad kunskap kring handledning genom att diskutera med en erfarnare kollega och de mer erfarna handledare upplever ett mervärde i att få tillfälle att utgöra ett stöd till en kollega.
|
|
