| 1. |
|
|
| 2. |
- Calderon, Camilo, et al.
(författare)
-
Understanding context and its influence on collaborative planning processes : a contribution to communicative planning theory
- 2021
-
Ingår i: International Planning Studies. - : Taylor & Francis. - 1356-3475 .- 1469-9265. ; 26:1, s. 14-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Communicative Planning Theory (CPT) has been heavily criticized for neglecting context and for not paying sufficient attention to how it influences collaborative planning. While some CPT scholars have attempted to address this critique, there are still limited insights into how context hinders or facilitates the realization of collaborative qualities in planning. The paper contributes to attempts to make CPT more attuned to context by focusing on how context influences specific collaborative processes. It develops an approach that sees collaborative processes as embedded in and shaped by the immediate interplay between institutions and agency. The approach is demonstrated in the analysis of two collaborative planning processes in Ahmedabad, India and Bloemfontein, South Africa. The paper argues for the need to look at the interplay between institutional and agential factors when analysing context. It also highlights the important role that agency plays in mediating the influence of context in specific planning processes.
|
|
| 3. |
-
En studie av Malmö stads satsning på lärande för hållbar utveckling
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since 2008 the City of Malmö has implemented a special programme on Educationfor Sustainable Development (ESD). The aim is to increase the capacityfor ESD and to integrate it into the formal and informal learning settings in thecity. This report includes a presentation of a study conducted on this programme.The study covers the period 2008 to 2012 with the purpose to describe theprogramme implementation and enable a structured learning process for keyprofessionals in Malmö. The study was conducted within the frames of theEU-funded Global Awareness in Action (GAIA)-project. The report is based ondesk studies of programme documents combined with workshops with keyprofessionals in Malmö.The main results of the study are five lessons learned intended to be of relevancefor similar initiatives and one key recommendation to the city of Malmö. Thelessons learned are: 1. Set open goals to enable collaboration and make use ofprofessional competence; 2. Shape a joint story to make meaning; 3. Combinedifferent change strategies to achieve impact; 4. Use existing systems and reinforceon-going work; 5. Experiment, draw out lessons and adjust accordingly.The key recommendation to the city of Malmö is:The city of Malmö should continue to develop its already strong capacity toopen up development processes for iteration and co-creation between stakeholders.At the same time the city needs to develop its capacity to close downdevelopment processes through evaluation, prioritisation and coordination.This report is published in Swedish.
|
|
| 4. |
- Hellquist, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Att utvärdera samverkan : Varför, vem, vad, hur?
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna text utgör en del av avrapporteringen av uppdrag inom Naturvårdsverkets ramavtal för Konsultstöd för stärkt samverkansförmåga (avropsnummer NV-08990-19).Syftet med rapporten är:I) att presentera en modell för utvärdering av samverkan baserad på a) medvetna val av vem som designar, genomför och deltar i utvärdering, b) relevanta utvärderingskriterier och c) exempel på användbara utvärderingsmetoder, samtII) att presentera principer som kan användas för att avgöra när samverkan är en lämplig arbetsform.Rapporten inleds med definitioner och en reflektion kring vilken roll vi ser att utvärdering har i samverkan. De följande avsnitten är uppdelade utifrån tre grundfrågor avseende utvärdering av samverkan: vem, vad och hur. Frågorna behandlar vilka som utvärderar och deltar i utvärderingen (vem), möjliga utvärderingskriterier (vad) samt exempel på metoder (hur).Därefter presenteras vi två konceptuella verktyg som kan stödja beslut om när samverkan är en lämplig arbetsform. Verktygen är tänkta att i) klargöra möjliga syften med samverkan och i vilken utsträckning dessa syften kan uppnås med andra arbetsformer, och ii) möjliggöra en analys av om förutsättningarna för samverkan är tillräckliga.Rapporten baseras på tidigare forskning; rapporter från utvärderingar av samverkan i svensk offentlig sektor; två fokusgruppsamtal med personal vid Naturvårdsverket samt rapportförfattarnas erfarenheter av att leda och utvärdera samverkansprocesser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellquist, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor : Delrapport 2 från följeforskarna
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna andra delrapport redovisar resultat från den följeforskning som Uppsala universitet bedriver för att stödja SKL:s projekt för att utveckla metoder för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor 2015-2018. Rapporten fokuserar på medborgardialoger som har genomförts i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga. Rapporten bygger på deltagande observation av dessa medborgardialoger under 2016 och första halvåret 2017; enkäter till deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga; analyser av skriftligt material från alla kommuner i nätverket samt observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Studierna avser en kort tids arbete med dialoger, som visserligen har avslutats i en första iteration men som i flera av kommunerna troligen kommer att fortsätta i någon form framöver. Därför gör rapporten inte anspråk på att beskriva långsiktiga resultat och effekter.
|
|
| 7. |
- Hellquist, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Medborgardialog om konfliktfyllda samhällsfrågor : konsensus, agonism eller mobilisering?
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning som Swedesd vid Uppsala universitet har bedrivit kring Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) projekt att utveckla metoder för att hantera och förebygga konflikter i komplexa frågor genom medborgardialog. SKL:s projekt har pågått mellan 2015 och 2018 i ett nätverk med tio kommuner: Burlöv, Enköping, Fagersta, Linköping, Ljusnarsberg, Sollentuna, Stockholm (stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör), Svenljunga, Uppsala och Östhammar. Stadsdelen Västra Hisingen i Göteborg ingick inte ursprungligen i projektet, men har genomfört ett arbete som liknar övriga kommuners och beaktas därför också i rapporten. Exempel på komplexa frågor som kommunerna har arbetat med är avvägningar mellan olika värden i fysisk planering, integration och skolnedläggningar.Med avstamp i SKL:s målsättning för projektet är rapporten övergripande frågeställning följande:Hur kan medborgardialoger hantera konflikter om komplexa frågor på ett legitimt sätt?Empirin som rapporten baseras på utgörs av skriftligt material från kommunerna i nätverket, observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, deltagande observation av medborgardialoger i Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga under 2016 och 2017, intervjuer med några nyckelpersoner på kommunerna, samt enkätundersökningar bland deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga.Medborgardialoger som koncept förutsätter processer som vilar på demokratisk legitimitet. Olika teorier som underbygger medborgardialogens praktik betonar delvis olika typer av legitimitet, vilket öppnar för flera olika sätt att genomföra och tolka medborgardialoger. Utifrån detta inleds rapporten med en beskrivning av tre ideal för hur medborgardialoger på ett legitimt sätt kan hantera konflikter:Konsensusidealet, som baseras på teorier om deliberativ demokrati och kommunikativ planering.Enligt detta ideal ska medborgardialoger skapa konsensus som upplöser konflikter genom deliberation som uppfyller diskursetiska krav.Det agonistiska idealet, som baseras på post-strukturalistisk demokratiteori och agonistisk planeringsteori. Enligt detta ideal ska medborgardialoger erbjuda en arena för fredlig konflikt mellan olikaståndpunkter, där konsensus inte eftersträvas men motsättningar tillfälligt kan hanteras med beslutsformer som deltagarna accepterar.Det mobiliserande idealet, som baseras på den progressiva planeringstraditionen och demokratiteoretiker som betonar behov att utjämna maktförhållanden. Enligt detta ideal ska medborgardialoghantera konflikter genom att möjliggöra för en grupp eller diskurs att stärka sin position.Den modell för medborgardialog kring komplexa frågor som SKL har utvecklat för att stötta kommunerna i nätverket är kompatibel med samtliga tre ideal. Modellen betonar dock insamling av olika relevanta perspektiv på en komplex fråga inför dialogen, och under projektet har SKL tillsammans med anlitade facilitatorer och följeforskare på olika sätt belyst möjligheter att under själva dialogerna bryta motstående perspektiv. I detta avseende implicerar modellen i första hand dialog enligt konsensusidealet eller det agonistiska idealet.Tre av kommunerna i nätverket förberedde sig i enlighet med SKL:s modell, men kunde av olika skäl inte genomföra själva dialogen – Ljusnarsberg, Östhammar och Sollentuna. Deras erfarenheter är värdefulla eftersom de på olika sätt illustrerar praktiska utmaningar för medborgardialoger kring komplexa frågor.Uppsala följde inte heller SKL:s modell, utan genomförde samtal med medborgare i olika sammanhang kopplade till en större planprocess. Bland annat genomfördes en dialog kring utformningen av en park som exemplifierar hur olika ideal för konflikthantering kan kombineras.Bland de kommuner som genomförde dialoger enligt SKL:s modell finns en skillnad mellan Svenljunga och övriga kommuner avseende hur konflikter artikulerades. Svenljungas förberedelser liknade övriga kommuners, men diskussionen under själva dialogen riktades snabbt mot en tydlig konfliktlinje bland deltagarna - bevarande av byskolor kontra centralisering av skolorganisationen. Efter några försök att nå samsyn övergavs konsensusidealet och istället fick representanter för de olika ståndpunkterna ta fram separata underlag för politiskt beslut i linje med det agonistiska idealet.Medborgardialogerna i Enskede-Årsta-Vantör, Enköping, Fagersta, Linköping och Västra Hisingen behandlade olika aspekter av social problematik, medan dialogen i Burlöv behandlade en beslutad utbyggnad av järnvägsspår. Till skillnad från i Svenljunga aktiverades inte tydliga konflikter kopplade till dessa frågor inom ramen för dialogerna, även om potentiella spänningar identifierades under förberedelserna. Deltagarna var istället tämligen eniga i sina perspektiv och kunde nå samsyn kring åtgärdsförslag. I så måtto kan dialogerna karaktäriseras som social mobilisering i olika stadsdelar, eller som mobilisering kring inkludering av svaga grupper eller implementering av fattade beslut. I vår tolkning berodde den mobiliserande inriktningen inte på något medvetet beslut, utan snarare på en logisk följd av en kedja av val: 1) målformuleringar som inte specificerade en konflikt utan snarare behov av mobilisering; 2) breda initiala beskrivningar av de komplexa frågorna; och 3) öppna inbjudningar till dialogerna och svårigheter att säkerställa att motstående perspektiv representerades. Vi föreslår att dessa val delvis kan förklaras med en konfliktundvikande tendens kopplad till en rädsla att erodera tillit, och en motsättning mellan en önskan att ta ett helhetsgrepp kring en komplex fråga och möjligheten att rikta fokus mot en specifik konflikt. Vi menar att mobiliserande dialoger som inte inkluderar och tydliggör motstående perspektiv kan innebära en risk att konflikter skjuts på framtiden och skärps, men samtidigt ser vi att en framgångsrik mobilisering potentiellt kan identifiera åtgärder som hanterar dessa konflikter eller undanröjer deras grogrund.Ett viktigt resultat som tycks vara gemensamt för samtliga kommuner i SKL:s projekt är ökad kunskap och ökad tillit gentemot kommunerna bland dialogernas deltagare, vilket kan fungera generellt konfliktförebyggande. Också dialogen i Svenljunga genererade tillit och lärande, trots att den inkluderade en tydlig konflikt som inte gick att lösa ut inom ramen för projektet.I den fortsatta utvecklingen av praktiken kring konflikthantering genom medborgardialog menar vi att det är önskvärt att kommuner tydliggör vilket eller vilka ideal som en dialog strävar mot. Vi konstaterar också att det återstår frågor kring hur konflikter i form av motstridiga perspektiv bland deltagarna i en medborgardialog kan hanteras på legitima sätt. Med avstamp i Dryzeks syn på demokrati som deliberation mellan olika diskurser menar vi att det skulle kunna vara fruktbart att mer explicit artikulera konfliktlinjer kring en komplex fråga inför en dialog; att genom medveten rekrytering säkerställa representation av motstridiga perspektiv; och att genom aktiv facilitering rikta dialogen mot konfliktlinjerna.
|
|
| 8. |
- Hellquist, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
On the Inevitable Bounding of Pluralism in ESE : An Empirical Study of the Swedish Green Flag Initiative
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 11:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores potential tensions in transformative learning and environmental and sustainability education (ESE) between, on the one hand, pluralistic approaches, and, on the other hand, promotion of societal change to address urgent issues. We stipulate that design of ESE inevitably contributes to a bounding of the plurality of facts and values that are acknowledged in a given learning process. Based on a frame analysis of the Swedish Green Flag initiative, we argue that such bounding by design is a key aspect of how ESE practitioners handle tensions between pluralism and urgency, either consciously or unconsciously. Given its inevitability and importance, we assert that bounding by design is insufficiently theorized in ESE literature, which might partly explain that practitioners perceive pluralistic ideals as challenging. In the empirics, we discern three justifications for bounding by design: (i) certain facts or degree of scientific consensus; (ii) objectives decided by elected bodies; and (iii) decisions taken by student and teacher representatives. We point to the theory of libertarian paternalism and a typology of democratic legitimacy as conceptual tools that can guide further scrutiny of pluralistic ESE and support practitioners in undertaking conscious and transparent bounding by design.
|
|
| 9. |
-
The Inquiry Based Approach : A facilitator´s handbook
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The defining challenge for our generation is to createwell-being and equality within the ecological boundariesof the planet. To meet the challenge key stakeholdersneed to overcome their differences and engagein collaboration, learning and concerted action.The Inquiry Based Approach (IBA) has been developedto facilitate multi-stakeholder collaboration forsustainable transformation of complex and contestedsituations.Extensive experience from applying the IBA in Africa, Asia andEurope has shown that the approach can help stakeholdersto broaden their understandings as well as engage in action fortransformation together.This handbook provides practical advice and hands-on instructionsfor those interested in facilitating multi-stakeholder collaboration.It covers the most important dimensions of being an IBA facilitator;explains how the IBA can be adjusted to fit a specific context andgives advice on how a facilitator can handle complexity and power.The handbook also includes detailed descriptions of 23 activitiesthat can be used in the engagement, development andinstitutionalisation of an IBA. The reader will also find an extensivereference list for further readings.
|
|
| 10. |
- Waldenström, Jesper, 1985, et al.
(författare)
-
The relation of 25-hydroxy vitamin D concentrations to liver histopathology, seasonality and baseline characteristics in chronic hepatitis C virus genotype 2 or 3 infection
- 2020
-
Ingår i: Plos One. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 15:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and objectives The hydroxylation to 25-hydroxy vitamin D (25(OH)D) occurs in the liver and the impact of liver disease on vitamin D is unclear. This study evaluated the relationship between vitamin D concentrations and hepatic histopathology, seasonality and patient characteristics in well-characterized patients having undergone a liver biopsy. Method 25(OH)D was measuredpost-hocin pre-treatment serum from 331 North European patients with chronic HCV genotype 2 or 3 infection (NORDynamIC study). Liver biopsies were scored for fibrosis and inflammation according to the Ishak protocol, and graded for steatosis. Non-invasive markers of hepatic fibrosis as well as baseline viral and host characteristics, including genetic polymorphisms rs2228570, rs7975232, and rs10877012 were also evaluated. Results Mean 25(OH)D concentration was 59 +/- 23 nmol/L, with 41% having values <50 nmol/L and 6% were <30 nmol/L. 25(OH)D correlated with fibrosis (r = -0.10, p <= 0.05) in univariate but not in multivariate analyses. No association was observed between 25(OH)D and hepatic inflammation, but with steatosis in HCV genotype 2 infected patients. None of the genetic polymorphisms impacted on 25(OH)D levels or fibrosis. 25(OH)D levels were significantly inversely correlated to BMI (r = -0.19, p = 0.001), and was also associated with season and non-Caucasian ethnicity. Conclusion Fibrosis was not independently associated with 25(OH)D concentration and no association was seen with hepatic inflammation, but HCV genotype 2 infected patients with moderate-to-severe steatosis had lower 25(OH)D levels compared to those without steatosis. A high percentage had potential risk of 25(OH)D deficiency, and BMI, seasonality and ethnicity were independently associated with 25(OH)D as previously reported.
|
|
