| 1. |
- Kaufmann, Tobias, et al.
(författare)
-
Common brain disorders are associated with heritable patterns of apparent aging of the brain
- 2019
-
Ingår i: Nature Neuroscience. - : Nature Publishing Group. - 1097-6256 .- 1546-1726. ; 22:10, s. 1617-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Common risk factors for psychiatric and other brain disorders are likely to converge on biological pathways influencing the development and maintenance of brain structure and function across life. Using structural MRI data from 45,615 individuals aged 3-96 years, we demonstrate distinct patterns of apparent brain aging in several brain disorders and reveal genetic pleiotropy between apparent brain aging in healthy individuals and common brain disorders.
|
|
| 2. |
- Marseglia, Anna, et al.
(författare)
-
Social Health and Cognitive Change in Old Age : Role of Brain Reserve
- 2023
-
Ingår i: Annals of Neurology. - : John Wiley & Sons. - 0364-5134 .- 1531-8249. ; 93:4, s. 844-855
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Individual aspects of social health (SH; eg, network, engagement, support) have been linked to cognitive health. However, their combined effect and the role of the structural properties of the brain (brain reserve [BR]) remain unclear. We investigated the interplay of SH and BR on cognitive change in older adults.Methods: Within the Swedish National Study on Aging and Care–Kungsholmen, 368 dementia-free adults aged ≥60 years with baseline brain magnetic resonance imaging were followed over 12 years to assess cognitive change. A measure of global cognition was computed at each of the 5 waves of assessment by averaging domain-specific Z scores for episodic memory, perceptual speed, semantic memory, and letter and category fluency. An SH composite score was computed at baseline by combining leisure activities and social network. BR was proxied by total brain tissue volume (TBTV). Linear mixed models (adjusted for sociodemographic, vascular, and genetic factors) were used to estimate cognitive trajectories in relation to SH and TBTV. Interaction analysis and stratification were used to examine the interplay between SH and TBTV.Results: Moderate–good SH (n = 245; vs poor, β-slope = 0.01, 95% confidence interval [CI] = 0.002–0.02, p = 0.018) and moderate-to-large TBTV (n = 245; vs small, β-slope = 0.03, 95% CI = 0.02–0.04, p < 0.001) were separately associated with slower cognitive decline. In stratified analysis, moderate–good SH was associated with higher cognitive levels (but not change) only in participants with moderate-to-large TBTV (β-intercept = 0.21, 95% CI = 0.06–0.37, p < 0.01; interaction SH * TBTV, p < 0.05).Interpretation: Our findings highlight the interplay between SH and BR that likely unfolds throughout the entire life course to shape old-age cognitive outcomes. ANN NEUROL 2023
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Benerdal, Malin, et al.
(författare)
-
Collaborative arrangements between schools and universities explored through a lens of organizing
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Collaborative arrangements between schools and universities explored through a lens of organizingMalin Benerdal1, Anna-Karin Westman21Umeå university, Sweden; 2Mid university, SwedenKnowledge production in collaboration between academia and society has been put forward in governmental policies on research and development to an increasing extent over the last two decades (Jonsson et al., 2022; Skoglund, 2022) in the Nordics and beyond. This article focuses on one such effort, abbreviated ULF in Swedish, aiming at testing different models of collaboration between universities and school organizers in Sweden. It was initiated as a state-funded trial during the years 2017-2021. Drawing on an evaluation of the work at six participating universities, the aim of the paper is to analyze the organizing of the collaborative project focusing on university representative’s experienced efforts and challenges in relation to organizing the collaboration. The framework for analysis builds on literature of partial organization (Ahrne & Brunsson, 2011) and the analysis was conducted in two steps. First, we analyzed the material to determine which organizational elements were present and visible in the setup of the collaboration at the different universities. In the second step we focused on expressions and statements tied to the different elements focusing expressed efforts, solutions and difficulties in relation to the different elements of organization. The material consisted of transcripts from group interviews with 22 representatives from six universities and written responses from a survey.The results indicate a partial organization where the elements of membership, hierarchy and rules being present. Different solutions were sought in relation to the universities and school organizers different contextual conditions, and different solutions to overcome hindrances was evident. The execution of the elements of organization were partly similar, but variation in prerequisites seems to have influenced the design. Thus, illustrating the importance of the contextual circumstances of both universities and schools. As the trial with ULF being prolonged and the previous government declared the intent of permanenting the initiative, the national organization is under reconstruction. It is therefore important to continue following the organizing and the consequences of collaborative initiatives such as ULF. As collaboration and partnerships between universities and school organizers is in demand, not at least from the political level in the Nordic countries, we need to further scrutinize how they are constructed and experienced not least from the outset of power dynamics in play and their consequences.ReferencesAhrne, G., & Brunsson, N. (2011). Organization outside organizations: The significance of partial organization. Organization, 18(1), 83–104. https://doi.org/10.1177/1350508410376256Jonsson, A., Grafström, M., & Klintman, M. (2022). Unboxing knowledge in collaboration between academia and society: A story about conceptions and epistemic uncertainty. Science and Public Policy, scac010. https://doi.org/10.1093/scipol/scac010Skoglund, K. N. (2022). Social interaction of leaders in partnerships between schools and universities: Tensions as support and counterbalance. International Journal of Leadership in Education, 25(5), 747–766. https://doi.org/10.1080/13603124.2020.1797178
|
|
| 5. |
- Benerdal, Malin, Doktor, 1984-, et al.
(författare)
-
Organising for collaboration with schools : experiences from six Swedish universities
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Routledge. - 0031-3831 .- 1470-1170.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaboration between universities and schools has been emphasised byboth governments and within educational development research in the Nordic countries. However, educational research has tended to focus onthe practitioners’ perspectives and experiences, i.e., researchers andteachers. Our intention is to contribute to the field with research from another perspective; that of organising for collaboration. This is done by focusing on the experiences of university representatives responsible for the organisation of collaboration within a Swedish nation-wide initiative,the ULF project. Our theoretical framework draws on the literature of partial organisation. The results indicate that the different approaches and solutions used by universities could not only potentially strengthen schools’ opportunities to participate in educational collaboration with universities but also lead to different opportunities, reinforcing previously existing differences between school organisers. The results are discussed in relation to governmental intentions and guidelines.
|
|
| 6. |
- Benerdal, Malin, Doktor, 1984-, et al.
(författare)
-
Utveckling, Lärande, Forskning? : Slutrapport från genomlysningen av försöksverksamheten med ULF-avtal i Umeå-noden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angående symmetrisk komplementär samverkan är sympatisk, samtidigt finns det i samverkan inbyggda gränser och asymmetri där olika praktiker har skilda auktoritet. Den struktur, kultur och politiksom genomsyrar lärosätenas och skolhuvudmännens ULF-arbete får betydelse och påverkar konstruktionerna av ULF-verksamheten, samverkansgränserna och de utmaningar och möjligheter som framträder.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bousquet, Jean, et al.
(författare)
-
Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) Phase 4 (2018) : Change management in allergic rhinitis and asthma multimorbidity using mobile technology
- 2019
-
Ingår i: Journal of Allergy and Clinical Immunology. - : Elsevier. - 0091-6749 .- 1097-6825. ; 143:3, s. 864-879
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) has evolved from a guideline by using the best approach to integrated care pathways using mobile technology in patients with allergic rhinitis (AR) and asthma multimorbidity. The proposed next phase of ARIA is change management, with the aim of providing an active and healthy life to patients with rhinitis and to those with asthma multimorbidity across the lifecycle irrespective of their sex or socioeconomic status to reduce health and social inequities incurred by the disease. ARIA has followed the 8-step model of Kotter to assess and implement the effect of rhinitis on asthma multimorbidity and to propose multimorbid guidelines. A second change management strategy is proposed by ARIA Phase 4 to increase self-medication and shared decision making in rhinitis and asthma multimorbidity. An innovation of ARIA has been the development and validation of information technology evidence-based tools (Mobile Airways Sentinel Network [MASK]) that can inform patient decisions on the basis of a self-care plan proposed by the health care professional.
|
|
| 9. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
Naturvetenskaplig begreppsförståelse : Fördjupningsrapport om elevsvar i TIMSS 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras en fördjupad analys av svenska elevsvar på fyra olika kunskapsfrågor i naturvetenskap som samlats in inom ramen för TIMSS 2019.Rapporten har skrivits av Nina Eliasson och Anna-Karin Westman, Mittuniversitetet, på uppdrag av Skolverket.Syftet med analysen av elevsvaren är att fördjupa förståelsen för vilka kunskaper hos eleverna, innehållsliga såväl som kognitiva, som döljer sig i dessa svar.
|
|
| 10. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
”Nu kan vi sätta ord på det vi gör” : att utveckla naturvetenskap och teknik i förskolan
- 2021
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - : Linköpings universitet. - 9789179297206 ; , s. 99-106
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta bidrag delar vi med oss av våra erfarenheter att genomföra fortbildningskurser i naturvetenskap och teknik för pedagoger i förskolan. Syftet med kurserna är att deltagarna ska förvärva kunskaper inom teknik och naturvetenskap och få möjlighet att stärka tilltron till sin förmåga att planera och leda pedagogisk verksamhet om naturvetenskap och teknik. I den här texten beskriver vi hur kursen har genomförts. För att bedöma hur genomförandet av kursen motsvarar fastställda mål har vi utgått ifrån pedagogernas utvärderingar i anslutning till kursavslut. Från utvärderingar och diskussioner med deltagarna kan vi se flera exempel på olika framgångsfaktorer i samband med fortbildning som exempelvis en glädje över att upptäcka naturvetenskapen i det man redan gör på förskolan. Deltagarna beskriver också hur de upplever att de sänkt kraven på sig själva om att alltid kunna leverera de korrekta svaren på barnens frågor. Istället vågar de oftare ställa produktiva frågor och utforska vidare tillsammans med barnen.
|
|
