| 1. |
- Johansson, Roger, et al.
(författare)
-
Om forskningscirkeln
- 2019
-
Ingår i: Tjänstelogik i välfärden. En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus. - 9789144120577 ; , s. 153-160
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Westrup, Ulrika, et al.
(författare)
-
Att förstå varandra och tänka om
- 2019
-
Ingår i: Tjänstelogik i välfärden : En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus - En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus. - 9789144120577 ; 1:1, s. 107-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokusDenna bok handlar om hur välfärdsorganisationer kan samskapa värde tillsammans med den som de är till för. Boken belyser betydelsen av att förstå olika verksamheters perspektiv – socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och skolan – genom yrkesgruppernas egna röster för att effektivt kunna ta tillvara varandras kompetenser. I boken föreslås en modell för samskapande i välfärdstjänster som bygger på ett tjänsteperspektiv, ibland kallat tjänstelogik.Boken vänder sig till studenter vid lärarutbildningar, socionomutbildningar och beteendevetenskapliga utbildningar samt inom området hälsa.
|
|
| 3. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Clinical Protocol & Research Process of Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI
- 2019
-
Ingår i: Pediatric Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0031-3998 .- 1530-0447. ; 86:Suppl., s. 54-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundExtremely preterm (EPT) born children are at increased risk of cognitive and neurodevelopmental impairment, neuropsychiatric disorders and academic difficulties. Parents of EPT born children are extra vulnerable for anxiety, posttraumatic stress disorder and depression and the parent-child interaction is negatively affected by prematurity. There is some evidence that early interventions have beneficial effects on neurocognitive and motor outcomes (Spittle A et al 2015). Based on a previous intervention (Verkerk G et al 2012) and adjusted to the Swedish context with 480 days paid parental leave, we created a post–discharge intervention, SPIBI, for families of EPT born children.MethodThe aim of (SPIBI) is to improve the quality of the parent-child interaction, child development and parental mental health in families with EPT born children. . SPIBI is a randomized controlled beginning at discharge and lasting until the child is 12 months corrected age. The trial design is a two arm randomized trial with four recruiting sites in Stockholm. Intervention group (target, n=65) receives 10 visits and two telephone calls from a trained interventionist and the control group (target n=65) receives treatment as usual plus an extended follow-up program. The SPIBI-team has recruited and trained 6 multi-professional and NICU-experienced interventionists. The training takes one year (0.2 of full time) and the content was both theoretical and practical, including pilot-cases. ResultSPIBI is an ongoing research project, beginning the 1st of September 2018 and planning to end recruitment the 31st of August 2020 and finishing the home-visits in August 2021. By the end of April 2019, 33 eligible infants had been identified within the four neonatal units in Stockholm; of which 26 children approved and 7 children declined participation. At this stage, three children have dropped out of the study, because of severe social challenges and child death. Identified challenges have been social and medical vulnerability of the EPT-families, finding the optimal multi-professional balance of motoric, psychological, pedagogical and medical kernels of the intervention, ethical considerations when to ask families for participation, lack of long-term discharge-planning of the neonatal units and large geographical spread of NICUs as well as families.ConclusionIn conclusion, the protocol seem to be feasible and appreciated by parents in the target group. With regard to the small recruitment base, trials of this kind needs a long inclusion time. Since EPT-children and their parents displays a wide scope of difficulties and challenges, multi-professional cooperation is preferable, placing high demands of sensitivity, professional respect and time for long collaborative processes.
|
|
| 4. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Early intervention program of extreme preterm born infants, status report three years into the project
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Children born extremely preterm (e.g. before 28 gestational weeks, EPT) runs a greater risk of cognitive, motor and neurobehavioral impairment later in life, compared to children born at term. Moreover, being a parent of an EPT born child increases the probability of developing depression and posttraumatic stress disorder post-partum, as well as the premature birth may affect the parent-child interaction negatively. In an attempt to decrease the psychological and motoric negative impact of both the child and parents, our multi-professional team has developed an early intervention during the first year at home focusing om parent-child interaction of the EPT born children: Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI (Baraldi et al., 2020a). The target of the RCT is 130 children and after 32 months 112 children has been included in the study, evenly distributed in the intervention group and control group. At children’s corrected age of one-year, parents from 14 of the first included families were interviewed about their experiences from the intervention program, resulting in a qualitative article. Three main themes of parental experiences of the first year at home emerged: child-related concerns (concerning child medical state, self-regulation and recovery), parental inner state (concerning loneliness, ambivalence and premature parental identity), and changed family dynamics (concerning the couple, siblings and intergenerational support). The parents from the intervention group reported that the intervention had given them security, a sense that the interventionist has been knowledgeable and in some cases that the program was important but not necessary to them (Baraldi et al., 2020b). With 85% of the targeted subjects included it is clear that an extensive early home-visit intervention program is feasible in the Swedish context, even though the pandemic has slowed down the recruitment pace and has forced adjustments to be made such as the use of telemedicine, exclusion of toys in the follow-up process and intensified hygienic procedures.
|
|
| 5. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Innovative multiprofessional early intervention aiming at improving development of prematurely born children
- 2024
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract: Extremely preterm born children and their parents is a vulnerable group with a high risk of developmental delays, academic challenges and parental mental health difficulties. Previously interventions have been medical focusing of increasing survival, but recently post-discharge interventions improving long-term development have been presented. This abstract concerns a novel multiprofroessional intervention, Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI) aiming at consolidation of expertise from educational, behavioral and medical fields in benefit of the child development and family well-being. Rationale and purpose: SPIBIs purpose is to enhance the parent-child interaction, child cognitive and motor development, child preschool social participation and parental mental health in families with extreme preterm born infants.Description of methods, results, or modes of inquiry: In a novel RCT a strengths-based post-discharge intervention targeting extreme preterm born (EPT= born before 28 gestational weeks) infants and their parents is being tested. 130 EPT born children and their parents have been randomly allocated to an intervention group receiving 10 home visits during the first year at home, or a control group receiving treatment as usual with an extended follow-up program. The novel intervention is named Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI).Innovation: The field of long-term development of extremely born infants is innovative in itself, since the field consist of a severely vulnerable population on the verge of viability, who did not survive twenty years ago. The innovation in SPIBI is its consolidation of practical knowledge as well as research concerning the challenges of extreme prematurity from a medical (brain developmental), special educational (preschool behavioral), physiotherapeutic (motor), psychological (parent-child-interactional and cognitive) perspective. Working together will benefit the child and family as a whole, since extreme prematurity is a nuanced field with implications for several aspects of development. Despite this, previous international research from the field is almost always unidisciplinary.Implications for policy or practice: The outcome will influence practice at a regional and possible national level, concerning how a low cost early intervention may improve several outcomes and reduce challenges for a group of children with a high risk of developmental delays.Relationship to principles of diversity, equity, and inclusion: The extreme preterm born population often has double challenges, both concerning developmental delays and socioeconomic hardships, both internationally and in a Swedish context. Giving this vulnerable population initial extra support is ultimately a question of equity, increasing the chance of participating in fully inclusive learning environments ahead.Methods used to encourage audience engagement When presenting the poster, these 3 questions will be continuously discussed with researchers passing by:1. What do parents to medically fragile infants who have been balancing on the verge of death, need when the family comes back home from the hospital?2. What are the key elements of multidisciplinary and multiprofessional co-operation between medicine, psychology and special education?3. What may be the different needs of different groups of families with extreme preterm born children, regarding socioeconomic background, severity of prematurity and migration statues?
|
|
| 6. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Insights Gained from Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention - A Critical View
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- SPIBI is a strength-based early intervention targeting parent-child interaction amongst extremely preterm born infants, currently tested in an RCT in Sweden. Of 130 infants, 72% have reached 12 months of age. Based on interviews with 17 parents’ and 6 intervention providers we identified SPIBI strengths and shortcomings. SPIBI seems feasible, is possible to integrate it into home-visiting practice and is appreciated by parents. Identified challenges are geographical distance; recruitment obstacles including Covid-19, leading to longer-term implementation; service-provider fatigue; and social adversities amongst some eligible participants requiring ethical considerations. Future improvements include: reconsidering inclusion criteria, increasing use of e-health, and exploring the possibility of a tiered approach.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Parent–child interaction after home-visiting intervention for children born extremely preterm–A randomised clinical trial
- 2024
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 00, s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To determine whether a strength- based home-visiting program enhances par-ent–child interaction during the first year at home for children born extremely pre-term (gestational age < 28). Methods: A randomised controlled trial of 130 infants born extremely preterm 2018–2021 in Stockholm, allocated to either the Stockholm preterm interaction-based in-tervention (SPIBI) (n = 66) or an extended follow-up program (n = 64). The interventiongroup received ten home visits during the first year by a trained interventionist follow-ing SPIBI guidelines: an interaction- based intervention supporting sensitive parentalresponses to infants' signals. The primary outcome of emotional availability was as-sessed at 12 months corrected age (CA) using the emotional availability scales (EAS). Results: At 1-year CA, data were collected from 115/130 (89%) of the includedchildren. There were no significant group differences in emotional availability at12 months CA. A secondary analysis showed an effect modifier in families with moth-ers self-rated as depressed at discharge, with the outcome favouring intervention inthe EAS dimension of child involvement. Conclusion: The SPIBI had no significant main effect on emotional availability at12 months CA. Children of self-reported depressed mothers displayed superior in-volvement behaviour in the intervention group, prompting further research on riskgroups and potential modifications of post-discharge interventions.
|
|
| 9. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Parents’ Experiences of the First Year at Home with an Infant Born Extremely Preterm with and without Post-Discharge Intervention : Ambivalence, Loneliness, and Relationship Impact
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 17:24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With increasing survival rates of children born extremely preterm (EPT), before gestational week 28, the post-discharge life of these families has gained significant research interest. Quantitative studies of parental experiences post-discharge have previously reported elevated levels depressive symptoms, posttraumatic stress-disorder and anxiety among the parents. The current investigation aims to qualitatively explore the situation for parents of children born EPT in Sweden during the first year at home. Semi-structured interviews were performed with 17 parents of 14 children born EPT; eight parents were from an early intervention group and nine parents from a group that received treatment as usual, with extended follow-up procedures. Three main themes were identified using a thematic analytic approach: child-related concerns, the inner state of the parent, and changed family dynamics. Parents in the intervention group also expressed themes related to the intervention, as a sense of security and knowledgeable interventionists. The results are discussed in relation to different concepts of health, parent–child interaction and attachment, and models of the recovery processes. In conclusion, parents describe the first year at home as a time of prolonged parental worries for the child as well as concerns regarding the parent’s own emotional state.
|
|
| 10. |
- Baraldi, Erika, 1982-, et al.
(författare)
-
Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundI Sverige föds mellan 300 och 400 barn innan den 28 graviditetsveckan. Omkring 2/3 av de extremt prematurfödda barnen har ingen eller en mild funktionsnedsättning medan 1/3 har medelsvår till svår funktionsnedsättning vid skolstart (Serenius et al, 2016). De vanligaste svårigheterna efter extrem prematur födsel är intellektuell funktionsnedsättning (Jarjour, 2015), i synnerhet svårigheter med arbetsminnet och den exekutiva funktionsutvecklingen (Stålnacke et al., 2018; Mulder et al., 2009). Även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD (Burnett et al., 2014) och autism är överrepresenterade i gruppen prematurfödda barn, 8- 29% av de extremt prematurfödda barnen skattas positivs på screeningtest för AST (Johnson et al., 2010; Kim, 2016 & Padilla et al., 2015).Inte bara barnet påverkas av den extremt för tidiga födseln, även föräldrarna kastas snabbt in i ett stressigt föräldraskap till ett skört och ofta sjukt spädbarn som inte är som de föreställde sig under graviditeten. Dessa stressiga omständigheter bidrar till att föräldrarna löper en ökad risk för posttraumatisk stress och depressiva symtom än föräldrar till fullgångna barn (Holditch-Davis et al, 2003; Holditch-Davis et al, 2015; Kong et al., 2013 & Singer på al., 1999). Dessutom påverkas samspelet mellan föräldrar och barn och familjesituationen negativt (Forcada-Guex et al., 2006; Saigal et al., 2000 & Treyvaut et al., 2014). När en förälder är psykiskt labil påverkar detta barnet på ett socialt, beteendemässigt och funktionellt sätt, ända till det för tidigt föda barnet är i förskoleåldern (Huhtala et al., 2011 & Huhtala et al., 2014). Det ger därför dubbel utdelning att ta hand om föräldrarna till tidigt födda barn, både genom att påverka den vuxne direkt och barnet indirekt.Svenska Prematurförbundet (SPF) har under flera år pekat på de långsiktiga effekterna av för tidig födsel och därmed behovet av långsiktigt stöd till de drabbade familjerna (Prematurförbundet, 2019). Efter utskrivning från sjukhuset rapporterar många av föräldrarna att de känner sig ensamma, stressade och oroliga. Sådana stödprogram har inte införts eller utvärderats tidigare i Sverige.Sammanfattningsvis, utifrån risken för negativa långtidseffekter av extrem prematuritet samt Prematurförbundets önskan om ytterligare stöd, finns ett tydligt behov av interventioner riktade till barnen och deras föräldrar i syfte att stödja föräldra-barnsamspelet, barnets utveckling på sikt samt föräldrarnas psykiska hälsa. SPIBI är et interventionsprogram som ämnar fylla det behovet.MetodSPIBI består av en tvärprofessionell forskargrupp med neonatologer, psykologer, fysioterapeut och specialpedagog. Forskargruppen har designat en RCT i syfte att utvärdera effekten av ett samspelsbaserat interventionsprogram för extremt prematurfödda spädbarn och deras föräldrar, med sin början i utskrivningsprocessen som pågår under förta året hemma. Studien består av två armar, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp, och barnen rekryteras från Stockholms fyra neonatalavdelningar under två års tid (sept 2018-sept 2020). Målet är att rekrytera 130 familjer på två år. Interventionsgruppen (IG) får 10 hembesök och två telefonsamtal från en specialutbildad behandlare. Interventionens fokus är styrkebaserat stöd av föräldra-barnsamspelet, öka förälderns lyhördhet för barnets signaler, stödja föräldern i att ge optimalt utvecklingsstöd till barnet samt öka barnets självreglerande förmåga. I det nationella uppföljningsprogrammet får alla extremt prematurfödda barn uppföljning vid 3 månader, 12 månader, 24 månader KÅ. Kontrollgruppens (KG) barn får utöver detta ett utökat uppföljningsprogram. Studiens sex behandlare arbetar inom neontalvården till vardags och har utöver detta fått en ettårig utbildning i SPIBI en dag per vecka, med både teoretisk grund och praktisk träning i interventionen, inklusive sex pilotfallshembesök. Pilotfallen videofilmades och diskuterades i grupp under handledning. Handledningen gavs direkt av de två holländska forskarna Karen Koldewijn och Marie-Jeanne Wolf från Amsterdam Academic Medical Centre som forskat på den snarlika TOP-interventionen i över 20 år och kunnat påvisa effekt på motoriken (Koldewijn et al., 2009; Meijssen et al., 2011; Flierman et al., 2016 & Koldewijn et al., 2010). Grunden till SPIBI interventionen kom utöver TOP-programmet från Cochrane-rapporten från 2015 om post-discharge interventions (Spittle et al., 2015).ResultatSPIBI är ett pågående forskningsprojekt som hittills rekryterat 44 barn, medan ytterligare 12 familjer tackat nej till deltagande i studien. I nuläget har två barn uteslutits ur studien av svåra psykosociala skäl och ytterligare två barn har avlidit under första året hemma. Identifierade utmaningar har varit den sociala och medicinska skörhet som de här familjerna behöver hantera, att hitta den optimala tvärprofessionella balansen mellan fysioterapeutiska, psykologiska, pedagogiska och medicinska inslag i interventionen, otillräcklig utskrivningsplanering från de olika sjukhusen, stor geografisk spridning på sjukhusenheterna samt den etiska frågan när i barnets liv det optimala tillfället för frågan om studiedeltagande är. Eftersom rekryteringsprocessen idag kommit halvvägs tidsmässigt kan inga resultat presenteras än, men med ett 80 % deltagande i studien och mycket positiv återkoppling från familjerna kan man dra slutsatsen att denna forskning är efterfrågad och ett viktigt nästa steg i utvecklingen av vården för våra allra mest sköra patienter.SlutsatserSlutsatsen är att SPIBI-protokollet är både genomförbart i klinisk praxis och samtidigt uppskattat av föräldrarna i målgruppen. Med hänsyn taget till den smala rekryteringsbasen kan denna typ av studie kräva en lång inkluderingstid alternativt inkludering på nationell nivå. Eftersom extremt prematurfödda barn och deras föräldrar uppvisar en rad svårigheter och utmaningar, är tvärprofessionellt samarbete att föredra vilket ställer höga krav på lyhördhet, professionell respekt och got om tid för samarbete. På Perinataldagarna kan forskningsprocessen och interventionsprogrammet presenteras i syfte att öka förståelsen för uppföljningen och behovet av ett integrerat föräldrastöd.
|
|
