| 1. |
|
|
| 2. |
- Byrman, Gunilla, 1953-, et al.
(författare)
-
Metadiskursiva drag i tal om död och munskydd i Folkhälsomyndighetens presskonferenser under pandemin 2020-2021
- 2024
-
Ingår i: Sakprosa. - Oslo : Universitetet i Oslo. - 1502-6000 .- 1891-5108. ; 16:3, s. 1-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien behandlar Folkhälsomyndighetens (FHM) information till allmänheten om covid-19 via återkommande presskonferenser. Syftet är att undersöka metadiskursiva drag i myndighetens information om dödstal och munskydd med fokus på vaghet och säkerhet i de språkliga uttrycken. Teoretiskt och metodiskt utgår studien från den reflexiva metadiskursiva modellen som ser den interpersonella funktionen som grundläggande i all interaktion och som fokuserar yttrandens propositionella innehåll. Materialet utgörs av ett strategiskt urval av sju presskonferenser (2020–2021). Resultatet visar att FHM uttrycker sig med större säkerhet om dödstal än om munskydd. Detta beror sannolikt på att dödstalen kan verifieras statistiskt. FHM:s talespersoner är oftast talarorienterade och använder vi i betydelsen ’FHM’, men de kan också vara lyssnarorienterade genom direktiva anvisningar till allmänheten. I informationen om dödstal förekommer många förstärkande språkliga uttryck. Enligt FHM råder det osäkerhet om munskyddens effekt, och myndigheten intar i denna fråga en position som går emot såväl WHO:s som grannländernas rekommendationer. Det kan vara oklart vem som innefattas i FHM:s vi, dvs. om det betyder ’FHM’, ’vetenskapen’ eller ’vi alla’. Därutöver förekommer många garderande språkliga uttryck och undvikande strategier. FHM:s rekommendationer om munskydd är genomgående explicit direktiva och indirekt talarorienterade; de hänvisar alltid till sina egna smittskyddsåtgärder som inte innefattar användning av munskydd. Studien behandlar en kommunikativt utmanande situation som ett ständigt förändrat pandemiläge utgör. Den metadiskursiva modellen är en adekvat förklaringsmodell som skulle kunna användas av forskare för liknande studier i framtiden.
|
|
| 3. |
- Byrman, Gunilla, 1953-, et al.
(författare)
-
Trustworthiness in the Swedish Strategies for Covid-19 in Recorded Press Conferences from the Public Health Agency of Sweden
- 2024
-
Ingår i: Truth Claims across Media. - : Palgrave Macmillan. - 9783031420634 - 9783031420641 - 9783031420665 ; , s. 71-97
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This article investigates structural patterns of eight recorded press conferences on Covid-19, and how the Public Health Agency of Sweden (PHA) builds trust in its information. The analysis draws on Wodak’s model, using the theoretical and methodological concepts discourse, texts, genres, situatedness, and discourse strand. The press conferences are regularly scheduled, always with the same structure. PHA uses a range of multimodal features with which they interact orally. Tension often arises in the dialogue between PHA and journalists wanting to know about death numbers, the spread of infection, and how citizens should act to stay healthy. Two discourse strands are identified: death numbers and face masks. PHA handles these discourse strands in slightly different ways. Journalists ask about the relatively high Swedish death numbers, which PHA does not deny, but is reluctant to talk about. PHA does not want to acknowledge the usefulness of face masks, saying that other measures are more effective. Both discourse strands pose potential threats to PHA’s trustworthiness. Journalists question why PHA’s death statistics show lower figures than those of other authorities, and they ask about the scientific basis for its face mask strategy, pointing to countries with different approaches.
|
|
| 4. |
- Elgh, Fredrik, et al.
(författare)
-
Pandemipanik i pressen
- 2009
-
Ingår i: Journalisten: Svenska journalistföreningens fackorgan. - Stockholm : Journalistförbundet. - 0022-5592. ; :2009-06-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi har studerat de senaste fyra influensapandemierna i ett forskningsprojekt stött av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Projektet granskar dåtidens förberedelser, riktlinjer och åtgärder i syfte att ge kunskap inför en kommande pandemi.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Liliequist, Marianne, 1950-, et al.
(författare)
-
Gränsbygdens folk : Glesbygdens självbilder - en jämförelse mellan Lierne i Norge och Frostviken i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Brännpunkt Norrland. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272230 ; , s. 236-262
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet behandlar lokal och regional identitet i gränstrakterna mellan Frostviken i nordvästra Jämtland och Lierne i Tröndelag, Norge. Med hjälp av djupintervjuer, deltagande observation och autoetnografisk metod urskiljer författarna kollektiva berättelser med anknytning till lokal och regional identitet på vardera sidan om nationsgränsen. I Lierne finns en positiv syn på den egna kulturen och en stark identifikation med bygden. Frostviksbornas självbild är också positiv, men har påverkats i negativ riktning av den svenska offentliga urbana diskursen.
|
|
| 7. |
- Lindgren, Eva, et al.
(författare)
-
Meaning-making across languages : a case study of three multilingual writers in Sápmi
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Multilingualism. - : Taylor & Francis. - 1479-0718 .- 1747-7530. ; 14:2, s. 124-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sápmi is a geographical area that runs across the Kola Peninsula in Russia to northern Finland, Norway and Sweden. All Sami languages have been going through a rapid language change process and many of the traditional language domains have disappeared during the last decades due to previous national and local language policies. Nevertheless, recent growth of positive attitudes towards Sami languages and culture both within and outside the Sami group has given new momentum to the language revitalisation process. At the same time, English is becoming more present in the Sami context through tourism, media and popular culture. This study investigates 15-year-old writers' meaning-making in three languages they meet on a daily basis: North Sami, the majority language Finnish/Norwegian/Swedish and English. Data were collected in schools where writers wrote two texts in each language, one argumentative and one descriptive. Using a functional approach, we analyse how three writers make meaning across three languages and two genres. Results show that writers made use of similar ways of expressing meaning on the three levels we investigated: ideational, interpersonal and textual, but also how the production differed between the texts, and how context and content interacted with writers’ meaning-making in the three languages.
|
|
| 8. |
- Lindgren, Eva, 1964-, et al.
(författare)
-
Researching literacy development in the globalised north : studying tri-lingual children’s English writing in Finnish, Norwegian and Swedish Sápmi
- 2016. - 1
-
Ingår i: Super dimensions in globalisation and education. - Singapore : Springer. - 9789811003103 - 9789811091308 - 9789811003127 ; , s. 55-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- One impact of globalization is that English has achieved a natural place among the languages used by children in the Scandinavian Sápmi. The children speak or are learning North Sami, a national language (Finnish, Norwegian or Swedish) and English as compulsory subjects. This chapter draws on English data collected in a literacy research project involving almost 150 tri-lingual school-aged who wrote texts on laptops. The research explores children’s writing in English in a cross-national context and how these texts evidence tri-lingual teenagers handling of the super dimensions and superdiversity of their context, and the ways super dimensions might be evidenced.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Nya familjekonstellationer - nya benämningar? : Familjen och dess medlemmar i finskan, ryskan, svenskan och tyskan
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har genomgripande samhälleliga och politiska förändringar inom många områden ägt rum. Ett sådant område är familjen som social, ekonomisk och instrumentell institution. Familjens villkor har radikalt förändrats i takt med att antalet skilsmässor har ökat och olika typer av äktenskapsliknande konstellationer har uppstått och fått ökad acceptans. Den traditionella familjen har därmed inte längre den status eller den betydelse som den historiskt har haft. Denna utveckling liksom alla andra typer av förändringar i ett samhälle lämnar spår i språket, eftersom människor måste kunna beskriva och tala om det som de iakttar i sin omgivning och på olika sätt behöver ta ställning till. Behovet att benämna nya företeelser leder till att nya ord bildas eller att ord som redan finns i språket genomgår betydelseförändringar av olika slag. Språket blir på så sätt en spegel av sin tid och bidrar till att belysa och förklara historiska skeenden. De lexikologiska undersökningarna i denna volym har inspirerats av de spår som de ovan nämnda förändringarna inom familjeområdet har lämnat i språket. Bidragen representerar språken finska, ryska, svenska och tyska. Det gemensamma syftet har varit att kartlägga, beskriva och analysera de benämningar på familjen och dess medlemmar som har bildats inom respektive språkgemenskap och som används för att möjliggöra utbyte av tankar och åsikter om den förändrade familjen och dess villkor.
|
|
