| 1. |
- Edenius, Lars, et al.
(författare)
-
Referensområden som verktyg för viltförvaltningsunderlag
- 2019
-
Ingår i: Fakta. Skog. - 1400-7789.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Referensområden är områden där vi följer populationer av älg och andra viltarter, samt förändringar i landskapet, mer intensivt.Referensområden är viktiga för att utveckla övervakningsmetoder och skaffa sig bra kunskap om hur systemet fungerar, för utbildning, samt som demonstrationsområden.Referensområden förväntas bli en viktig komponent i den nya ekosystembaserade viltförvaltningen.Slaktvikter, reproduktionsdata, åldersstruktur, älgtäthet, fodermängder, betestryck och skogsskador är exempel på data som är relevanta att samla in i referensområden för den nya älgförvaltningens behov.SLU har flera områden och försöksparker som kan utvecklas till nationella referensområden.Fördjupad övervakning inom referensområden är ett viktigt komplement till förvaltningsinventeringar inom miljöanalys och viltövervakning.
|
|
| 2. |
- Hofmeester, Tim, et al.
(författare)
-
Övervakning av vissa mindre däggdjur : Metoder och pågående övervakning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är grundläggande för all viltförvaltning att veta hur många individer det finns av olika arter, och hur antalen förändras över tid. Sådan information samlas in genom olika former av inventeringsmetoder inom ramen för viltövervakningen. Naturvårdsverket har givit Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintliga övervakningsmetoder och -system för de mindre däggdjursarter som jagas under allmän jakttid, samt de främmande arterna mink och vildkanin. Därutöver omfattar uppdraget även smågnagare, i och med deras betydelse för viktiga processer i ekosystemen. Rapporten utgör en del i ett pågående arbete att utreda möjligheterna för en integrerad viltövervakning i framtiden. Med undantag för smågnagare saknas riktade övervakningsprogram för arterna som tas upp i rapporten. Därmed baseras dagens kunskap främst på data från Artportalen samt avskjutningsstatistik, i bägge fallen insamlade genom frivilliga insatser med begränsade möjligheter till kvalitetssäkring. Andra data än antal individer som observerats, fångats eller fällts saknas i huvudsak. Genom att data från olika förvaltningsprojekt på lokal och regional skala också läggs in i Artportalen kan befintliga data både från allmänheten och den offentliga förvaltningen samlas och analyseras på ett enhetligt sätt. Så sker redan till viss del, men det finns möjligheter att utöka samordningen av insamlade data. Nya metoder erbjuder helt nya möjligheter att samla in kvalitetssäkrade data både för förekomst och för olika beteenden, dels genom kontrollerade övervakningsprogram dels genom bilder från allmänheten. Utvecklingen av viltkameror som tar bilder automatiskt när djur visar sig är på väg att revolutionera viltövervakningen. Det gäller särskilt djur som är nattaktiva eller svåra att följa av andra skäl. På motsvarande vis innebär möjligheten att ta bilder genom tubkikare att observationer kan kvalitetssäkras. Även utvecklingen av miljö-DNA som övervakningsmetod erbjuder nya möjligheter i framtiden. Parallellt med den tekniska utvecklingen tas allt mer komplexa statistiska metoder fram, som kan kombinera datakällor för att öka både precision och noggrannhet av populationsskattningar. Ny teknik och nya analysmetoder erbjuder en stor potential till förbättrad viltövervakning på kostnadseffektiva sätt. Dessa metoder behöver dock fortfarande kvalitetssäkras genom att jämföras med mer traditionella metoder, samt kalibreras för att möjliggöra att bygga vidare på befintliga tidsserier. Sammantaget är det tydligt att det idag saknas helhetsgrepp för övervakningen av mindre däggdjur. Samtidigt erbjuder ny teknik och nya metoder helt nya möjligheter att övervaka arter med olika ekologi kostnadseffektivt. Därmed möjliggörs en integrerad viltövervakning på ett helt nytt sätt.
|
|
| 3. |
- Neumann, Wiebke, et al.
(författare)
-
GPS-märkt klövvilt i Nordmalings studieområde 2017-2021 – Fördelning, rörelse, livsmiljö och överlevnad
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige är Nordmaling ett av få områden på så nordlig breddgrad där flera olika klövviltarter (d v s älg, rådjur, kronhjort och dovhjort, såväl som ren och mufflon) förekommer i större omfattning. Därmed utgör Nordmaling ett utmärkt referensområde att studera hur olika klövviltarter påverkar varandra och den omgivande miljön (studier om ekosystempåverkan) under nordiska förhållanden. Under perioden mars 2017 till mars 2021 märktes 27 vuxna älgkor, 23 rådjur (13 getter, 10 bockar) och 8 kronhindar med GPS-halsband. Totalt föddes 113 kalvar av 27 kor under studieperioden. Sommaröverlevnad av GPS-kornas årskalvar låg i genomsnitt på 88 % och efter jakten var 45% av de födda kalvarna vid liv. Antal kalvar som sköts under jakten skiftade mycket mellan åren och överlevnad under jakten låg i medel på 52%. Alla arter visade en dygnsrytm i sitt aktivitetsmönster med två aktivitetstoppar – en under tidig morgon och en senare på eftermiddag/kvälle. För älgkorna kunde vi se både vandringsälgar och stationära älgar. Rådjuren och kronhindarna visade inget tydligt vandringsbeteende som älgkorna – förutom ett rådjur. Livsmiljöanvändning under vinter varierade något mellan arterna där älgarna visade minst variation för olika livsmiljöer jämfört med tallskog och i relation till rådjur och kronhindar. Likaså under sommaren använde älgkorna ingen livsmiljö mer eller mindre än tallskog, medan rådjuren och kronhindarna visade en tydlig selektion för andra livsmiljöer än tallskog under vår/sommarperioden. Studier i Nordmalings området har ökat vår förståelse om hur älg, rådjur och kronhindar nyttjar ett borealt landskap på nordliga breddgrader. En viktig orsak till att försökspopulationen i Nordmaling fungerar så bra är det nära samarbetet med alla intresserade. Intresset är mycket stort, många olika användare är inne på hemsidan www.slu.se/alg-forskning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Leif, et al.
(författare)
-
”Supergen” bakom olika strategier
- 2016
-
Ingår i: Vår Fågelvärld. - 0042-2649. ; , s. 22-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
