| 1. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
ONLINE HATE CRIME – SOCIAL NORMS AND THE LEGAL SYSTEM
- 2015
-
Ingår i: Quaestio Iuris. - : Universidade do Estado do Rio de Janeiro, Faculdade de Direito. - 1516-0351. ; 8:3, s. 1859-1878
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A central point of departure for this socio-legal study about online hate crimes concerns the significance of analysing and understanding social norms in relation to these crimes on the Internet. This is of importance not least when one approaches the issue of how law and the legal system may contribute towards positive developments in this field and prevent hate crimes. It is apparent that law and social norms function concurrently in influencing behaviours. On the one hand, social norms have a strong impact on how law is formulated due to law typically being shaped to reflect the morals and values in society. On the other hand, the reverse effect can also play an important role: When law leads and paves the way for changed behaviours, it may in time produce changes in social norms. People tend to revaluate their views of right and wrong and adapt their values towards legally advocated behaviour. People also tend to make demands of their social environment in a manner that coincides with legally grounded values. Through clear legal signals, processes are initiated that have the potential, in time, to lead to changed social norms. People must, then, not only consider the legally constructed risk involved in being caught, sentenced and punished, we must also relate to the risk of being condemned by our fellow citizens. The empirical study is made in Sweden and the article present the Swedish legal and social context related to different hate crimes and how these phenomena are perceived among Swedish Internet users.
|
|
| 2. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Anti-gypsyism in Sweden : Roma´s and Travllers´Experiences of Bias-motivated Crime
- 2015
-
Ingår i: Internet Journal of Criminology. - : New York University Press. - 2045-6743. ; :6743, s. 1-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hundreds of Roma have been murdered in hate crime attacks in recent years in several European states. Even though anti-gypsyism has many common characteristics, its expression can differ in different countries. Despite the Nordic countries having recently become a “migration hot spot”, when it comes to Roma, very few studies of hate crimes against Roma have been conducted in Scandinavia. This article, which is mostly based on in-depth interviews, is therefore an important contribution to the research field of hate crimes against Roma. The purpose of the article is to examine and exploit Roma experiences of everyday harassment, discrimination and hate crime and to discuss the usefulness of the hate crime concept in the work to combat anti-gypsyism. The interviewed Roma´s narratives clearly show that prejudices against and the discrimination of Roma are part and parcel of the everyday and influence their lives in many respects. Some of the interviews show that as a Traveller/Roma you are exposed to physical violence and death threats. Despite this many of the victims do not report such incidents. This suggests that the number of unrecorded cases could be considerable. The damage that hate crime does is spread beyond the individual to the victim´s entire group. These crimes constitute “message crimes” and tell the victim´s group that they can also be targeted.
|
|
| 3. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige : erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet
- 2015
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 22:3-4, s. 265-282
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anti-Semitic and anti-Roma hate crimes in Sweden – Experiences, consequences and copingBased on interviews, the purpose of the article is to study how Roma and Jews experience every- day violations and hate crime and how the victims deal with this exposure. The victims’ narratives are analysed using, for example, theories and research on anti-Semitism, anti-Ziganism, everyday racism and power relations. During the post-war period Jews have largely been seen by the majo- rity population as belonging to the white ”Swedishness”, while the Roma belong to one of many deeply despised minorities that often are exposed to everyday violations and hate crime. However, there is anti-Semitism in Sweden that in certain situations and circumstances is explicitly expres- sed in the form of abuse, threats or violence. The article describes and analyses how the victims of hate crime deal with this exposure and how the crimes affect them. Some Roma and Jews ”are forced” to live a kind of double life because they are afraid of being ”exposed” as a Roma or a Jew. For example, Jewish and Roma symbols are often spontaneously concealed. The damage that hate crime causes is spread beyond the individual to the victim’s entire group, a form of ”message crimes”. The consequences for the individual concerned can be very serious. Roma and Jewish groups as a whole can also be affected by the restrictions imposed on their lives.
|
|
| 4. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv : en kunskapsöversikt
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kränkningar och hatbrott baserade på grupptillhörighet kan förutom offret själv även påverka offrets grupp, andra sårbara grupper samt samhället i stort. Syftet med den här kunskapsöversikten är att ge en överblick över den aktuella forsknin- gen om hatbrott både internationellt och i Sverige. Vårt fokus ligger på främlings- fientliga och rasistiska hatbrott (afrofobiska och antiromska hatbrott närmare bestämt) samt antisemitiska och islamofobiska hatbrott. I kunskapsöversikten di- skuteras även definitioner av hatbrottsbegreppet, lagstiftningens framväxt samt teorier om orsaker och beteenden vid hatbrott. Svensk lagstiftning innehåller inte någon egentlig juridisk definition av hatbrott. Det är med andra ord inte en egen brottsrubricering. År 1994 infördes emellertid en regel som anger att straffskärpning kan tillämpas om motivet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller (från 2002) sexuell läggning eller annan liknande omständighet (BrB 29 kap. 2§ 7p). Det är brott som faller inom ramen för denna straffskärpningsregel som kallas hatbrott i dagligt tal. Många forskare hävdar att ett hatbrott är värre än samma brott utan hatmotiv, eft- ersom hatbrottet ger en signal till gruppen som offret anses tillhöra att de ”ska veta sin plats” i hierarkin, och eftersom de psykiska skadorna kan bli långvariga för den utsatte eller för gruppen som påverkas indirekt. Hatbrott kan också leda till allmänt ökande motsättningar i samhället och motverka integrationen av mi- noritetsgrupper. Man kan ha olika åsikter om det är bra eller dåligt med straffskärpning för gärn- ingar med hatmotiv. Vi vill poängtera att straffskärpning markerar att det är oac- ceptabelt att begå brott mot personer därför att de tillhör eller uppfattas tillhöra en speciell grupp. Hårdare straff är ett sätt att rikta strålkastarna mot hatbrott som ett viktigt samhälleligt och demokratiskt problem. Det är osäkert hur många som utsätts för hatbrott. Brottsförebyggande rådet (Brå) anger i en rapport att drygt 6 200 hatbrott anmäldes 2014, en ökning med cirka 700 fall jämfört med året före. Av dessa anmälningar hade 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv (varav underavdelningar- na afrofobiska utgjorde 25 procent och antiromska 7 procent). Åtta procent (490) av anmälningarna handlade om islamofobiska motiv och 4 procent (270) hade an- tisemitiska motiv. Både Brå och Nationella trygghetsundersökningen (NTU, 2014), som återkommande följer upp tillgänglig statistik över anmälda hatbrott, uppskat- tar att mörkertalet är stort. Många hatbrott anmäls antagligen inte. Den här kunskapsöversikten redogör för några förklaringar till detta: händelsen bedöms som trivial; den utsatta personen känner skam och vill inte figurera i en rättsprocess; den utsatta tror inte att en polisanmälan leder till något; offret lever som papperslös; man är rädd för ve- dergällning från förövare eller har bristande tillit till rättsväsendet. För att få individer och grupper med låg benägenhet att anmäla hatbrott att vilja kontakta polisen, är det viktigt att skapa bättre förtroende mellan parterna. Även åklagarna har en mycket viktig roll i rättskedjan och behöver, liksom polisen och domstolarna, kontinuerlig utbildning om hatbrott. Denna forskningsöversikt tyder på att det finns många och komplexa orsaker ba- kom hatbrott. Men på ett grundläggande plan handlar det om historiskt och kul- turellt rotade fördomar och om hat mot dem som anses avvika. Eftersom fördomar är en del av maktrelationer och allmänna diskurser, behövs breda, långsiktiga lösningar kring kränkningar och hatbrott – det räcker inte med effektivare lag- stiftning och rättssystem. Även strukturella och institutionella åtgärder är viktiga instrument. Det finns många studier om enskilda individer som utsatts för hatbrott. Ändå saknar vi delvis kunskap om konsekvenserna av hatbrott för särskilt utsatta grup- per. Här behövs komparativa studier på gruppnivå och samhällsnivå. Hur skilda grupper hanterar utsatthet och hur och varför det skiljer sig mellan individer i sam- ma grupp, är andra angelägna forskningsområden. Kunskapsöversikten visar att det över huvud taget behövs fler studier inom hat- brottsområdet. Ofta utsatta grupper bör jämföras med varandra avseende orsak- erna till utsatthet, historisk bakgrund och möjliga åtgärder för att minska hatbrotten. Mer forskning krävs även om begreppet hatbrott, vad det betyder inom olika kontexter och vilka signaler det ger. Inte minst behövs teorier som specifikt passar hatbrottsfältet. Det finns ett fåtal forskningsstudier om medias och sociala me- diers påverkan på hatbrott, men fördjupningar är önskvärda. I detta sammanhang bör kopplingen mellan attityder och beteenden bli föremål för ytterligare studier. Dessutom är det angeläget att fylla kunskapsluckorna om hur hatbrott i allmänhet kan förebyggas.
|
|
| 5. |
- Jönsson, Sandra, et al.
(författare)
-
"Det finns inget mer svenskt än Ikea"
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:2, s. 27-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln baseras på en flervetenskaplig fallstudie inom Ikea, ett företag där ”svenskhet” är en del av värdegrunden och där situationsanpassat ledarskap används som modell. Företaget är en globalt snabbväxande aktör vilket innebär ett ständigt ”översättande” av verksamheten till nya kontexter. Genom en analys av seniora chefers beskrivningar av ledarskap och medarbetarskap avser vi att ifrågasätta antaganden inom det interkulturella perspektivet, som har varit dominerande inom ledarskapsforskningen.
|
|
| 6. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Diskriminering och psykosocial ohälsa: Migrantarbetare i jordbruket
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:2, s. 41-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln behandlar arbetsmiljöfrågor relaterade till migrantarbete inom den gröna näringen (jordbruket) och då särskilt säsongsarbete. Syftet med studien är att utifrån internationella erfarenheter identifiera och beskriva centrala problemområden för framtida forskning. Fokus ligger på diskriminering och psykosocial ohälsa, två områden som har pekats ut som särskilt angelägna i den internationella forskningen om migrantarbetare i jordbruket.
|
|
| 7. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Diskriminering och psykosocial ohälsa : migrantarbetare i jordbruket
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln fokuserar arbetsmiljöfrågor relaterade till migrantarbete inom den gröna näringen (jordbruket), och då särskilt säsongsarbete. I synnerhet lyfter artikeln fram den diskriminering och psykosociala ohälsa som i hög utsträckning drabbar migranterna. Eftersom det i dagsläget inte finns någon publicerad forskning avseende nutida förhållanden i Sverige så bygger slutsatserna till stor del på en genomgång av vetenskapliga publikationer avseende situationen i andra jämförbara länder.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvillkor
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar.Avsikten med föreliggande studie är framförallt att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen med fokus på säsongsarbete. Relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för studien. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.
|
|
| 10. |
|
|
