| 1. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
ONLINE HATE CRIME – SOCIAL NORMS AND THE LEGAL SYSTEM
- 2015
-
Ingår i: Quaestio Iuris. - : Universidade do Estado do Rio de Janeiro, Faculdade de Direito. - 1516-0351. ; 8:3, s. 1859-1878
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A central point of departure for this socio-legal study about online hate crimes concerns the significance of analysing and understanding social norms in relation to these crimes on the Internet. This is of importance not least when one approaches the issue of how law and the legal system may contribute towards positive developments in this field and prevent hate crimes. It is apparent that law and social norms function concurrently in influencing behaviours. On the one hand, social norms have a strong impact on how law is formulated due to law typically being shaped to reflect the morals and values in society. On the other hand, the reverse effect can also play an important role: When law leads and paves the way for changed behaviours, it may in time produce changes in social norms. People tend to revaluate their views of right and wrong and adapt their values towards legally advocated behaviour. People also tend to make demands of their social environment in a manner that coincides with legally grounded values. Through clear legal signals, processes are initiated that have the potential, in time, to lead to changed social norms. People must, then, not only consider the legally constructed risk involved in being caught, sentenced and punished, we must also relate to the risk of being condemned by our fellow citizens. The empirical study is made in Sweden and the article present the Swedish legal and social context related to different hate crimes and how these phenomena are perceived among Swedish Internet users.
|
|
| 2. |
- Wallengren, Simon, et al.
(författare)
-
Trust Toward the Criminal Justice System Among Swedish Roma : A Mixed-Methodology Approach
- 2023
-
Ingår i: Race and Justice. - : Sage Publications. - 2153-3687. ; 13:2, s. 207-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Minority populations' trust toward the criminal justice system is understudied in many parts of Europe, including Sweden. This article will contribute to this field by examining the trust in the criminal justice system among the Roma community in Sweden. The aim of the study was to (1) estimate the Roma community's trust toward the criminal justice system, (2) examine what factors influence the community's trust toward the criminal justice system, and (3) analyze whether trust toward the authorities influences the Roma community's willingness to report victimization. The study used a mixed-methodology design in combining survey data (n = 610) with in-depth interviews (N = 30). The findings show that the respondents have a low level of trust in the criminal justice system authorities. According to the regression analysis, the strongest predictor of trust was shown to be explained by the respondent's perception of procedural unfairness. Qualitative findings supported these results while also highlighting cultural effects and historical processes that explain the community's lack of trust. Finally, trust in the authorities seems to be an important factor that influences crime reporting.
|
|
| 3. |
- Wallengren, Simon, et al.
(författare)
-
Visibility and vulnerability : A mixed methodology approach to studying Roma individuals’ victimization experiences
- 2020
-
Ingår i: International Review of Victimology. - : Sage Publications. - 0269-7580 .- 2047-9433. ; 26:3, s. 276-294
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study examines the prevalence and impact of victimization among a sample of Roma individuals in Malmö and Gothenburg (Sweden). The aim of the study was to examine the link between visibility and victimization, and whether the Roma community employs behavioural strategies to reduce visibility, and, finally, to analyse how such strategies affect the group. The study design combines survey data (n1⁄4610) with interviews (n1⁄430). The findings suggest that visibility is an important risk factor for victimization and that the study participants’ attempt to conceal their ethnicity affects them negatively both at an individual and a community level. The discussion concludes by presenting a number of policy implications.
|
|
| 4. |
- Wigerfelt, Anders, et al.
(författare)
-
A challange to multiculturalism : everyday racism and hate crime in a small Swedish town
- 2014
-
Ingår i: Omnes: the journal of multicultural society. - : Sookmyung Institute for Multicultural Studies. ; 5:1, s. 48-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- At times of economic decline, such as the deep economic crisis experienced in many European countries today, vulnerable groups can clash with other vulnerable groups. These clashes can be exploited by different political movements and individuals, who point to the Other and the multicultural society as the cause of society’s problems. This can result in intensified everyday racial violations, and an increase in violent hate crimes. A case study, from a small Swedish town in which an asylum seeker from The Ivory Coast was stabbed to death by extreme right-wing youths, illustrates how racist hate crime relates to discrimination and everyday harassment. The murder became a test case for what in Sweden later became known as hate crime.
|
|
| 5. |
- Wigerfelt, Anders, et al.
(författare)
-
Media Images and Experiences of being a Jew in the Swedish City of Malmö
- 2016
-
Ingår i: SAGE Open. - : Sage Publications. - 2158-2440. ; 6:1, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A series of high-profile incidents in and after 2008 placed Malmö in southern Sweden on the national and international map as a place that was unsafe for people identified as Jews. The primary aim of this article is to explore and exemplify what it is like to live with Jewish identity in Malmö within a framework of how the media reports anti-Semitism and how this group copes with being the potential target of anti-Semitic harassment and hate crime. Based on interviews with people with Jewish identity in Malmö, we analyze and discuss their experiences using different themes, such as violent and everyday anti-Semitism, the local impact of the Israel–Palestine conflict, how media images affect their lives, and how exposure and vulnerability are dealt with. The findings are important in terms of both possible long-term measures against anti-Semitism and as immediate support for those targeted.
|
|
| 6. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Anti-gypsyism in Sweden : Roma´s and Travllers´Experiences of Bias-motivated Crime
- 2015
-
Ingår i: Internet Journal of Criminology. - : New York University Press. - 2045-6743. ; :6743, s. 1-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hundreds of Roma have been murdered in hate crime attacks in recent years in several European states. Even though anti-gypsyism has many common characteristics, its expression can differ in different countries. Despite the Nordic countries having recently become a “migration hot spot”, when it comes to Roma, very few studies of hate crimes against Roma have been conducted in Scandinavia. This article, which is mostly based on in-depth interviews, is therefore an important contribution to the research field of hate crimes against Roma. The purpose of the article is to examine and exploit Roma experiences of everyday harassment, discrimination and hate crime and to discuss the usefulness of the hate crime concept in the work to combat anti-gypsyism. The interviewed Roma´s narratives clearly show that prejudices against and the discrimination of Roma are part and parcel of the everyday and influence their lives in many respects. Some of the interviews show that as a Traveller/Roma you are exposed to physical violence and death threats. Despite this many of the victims do not report such incidents. This suggests that the number of unrecorded cases could be considerable. The damage that hate crime does is spread beyond the individual to the victim´s entire group. These crimes constitute “message crimes” and tell the victim´s group that they can also be targeted.
|
|
| 7. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Antisemitiska och antiromska hatbrott i Sverige : erfarenheter, konsekvenser och hantering av utsatthet
- 2015
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 22:3-4, s. 265-282
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anti-Semitic and anti-Roma hate crimes in Sweden – Experiences, consequences and copingBased on interviews, the purpose of the article is to study how Roma and Jews experience every- day violations and hate crime and how the victims deal with this exposure. The victims’ narratives are analysed using, for example, theories and research on anti-Semitism, anti-Ziganism, everyday racism and power relations. During the post-war period Jews have largely been seen by the majo- rity population as belonging to the white ”Swedishness”, while the Roma belong to one of many deeply despised minorities that often are exposed to everyday violations and hate crime. However, there is anti-Semitism in Sweden that in certain situations and circumstances is explicitly expres- sed in the form of abuse, threats or violence. The article describes and analyses how the victims of hate crime deal with this exposure and how the crimes affect them. Some Roma and Jews ”are forced” to live a kind of double life because they are afraid of being ”exposed” as a Roma or a Jew. For example, Jewish and Roma symbols are often spontaneously concealed. The damage that hate crime causes is spread beyond the individual to the victim’s entire group, a form of ”message crimes”. The consequences for the individual concerned can be very serious. Roma and Jewish groups as a whole can also be affected by the restrictions imposed on their lives.
|
|
| 8. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
"Att prygla en neger"
- 2001
-
Ingår i: Törnroslandet. - : Integrationsverket. - 9197375691 ; , s. 141-159
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En septemberdag 1995 hittades i ett buskage i Klippans centrum en ung man knivhuggen till döds. Mannen visade sig vara från Elfenbenskusten och hette Gerard Gbeyo.
|
|
| 9. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv : en kunskapsöversikt
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kränkningar och hatbrott baserade på grupptillhörighet kan förutom offret själv även påverka offrets grupp, andra sårbara grupper samt samhället i stort. Syftet med den här kunskapsöversikten är att ge en överblick över den aktuella forsknin- gen om hatbrott både internationellt och i Sverige. Vårt fokus ligger på främlings- fientliga och rasistiska hatbrott (afrofobiska och antiromska hatbrott närmare bestämt) samt antisemitiska och islamofobiska hatbrott. I kunskapsöversikten di- skuteras även definitioner av hatbrottsbegreppet, lagstiftningens framväxt samt teorier om orsaker och beteenden vid hatbrott. Svensk lagstiftning innehåller inte någon egentlig juridisk definition av hatbrott. Det är med andra ord inte en egen brottsrubricering. År 1994 infördes emellertid en regel som anger att straffskärpning kan tillämpas om motivet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller (från 2002) sexuell läggning eller annan liknande omständighet (BrB 29 kap. 2§ 7p). Det är brott som faller inom ramen för denna straffskärpningsregel som kallas hatbrott i dagligt tal. Många forskare hävdar att ett hatbrott är värre än samma brott utan hatmotiv, eft- ersom hatbrottet ger en signal till gruppen som offret anses tillhöra att de ”ska veta sin plats” i hierarkin, och eftersom de psykiska skadorna kan bli långvariga för den utsatte eller för gruppen som påverkas indirekt. Hatbrott kan också leda till allmänt ökande motsättningar i samhället och motverka integrationen av mi- noritetsgrupper. Man kan ha olika åsikter om det är bra eller dåligt med straffskärpning för gärn- ingar med hatmotiv. Vi vill poängtera att straffskärpning markerar att det är oac- ceptabelt att begå brott mot personer därför att de tillhör eller uppfattas tillhöra en speciell grupp. Hårdare straff är ett sätt att rikta strålkastarna mot hatbrott som ett viktigt samhälleligt och demokratiskt problem. Det är osäkert hur många som utsätts för hatbrott. Brottsförebyggande rådet (Brå) anger i en rapport att drygt 6 200 hatbrott anmäldes 2014, en ökning med cirka 700 fall jämfört med året före. Av dessa anmälningar hade 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv (varav underavdelningar- na afrofobiska utgjorde 25 procent och antiromska 7 procent). Åtta procent (490) av anmälningarna handlade om islamofobiska motiv och 4 procent (270) hade an- tisemitiska motiv. Både Brå och Nationella trygghetsundersökningen (NTU, 2014), som återkommande följer upp tillgänglig statistik över anmälda hatbrott, uppskat- tar att mörkertalet är stort. Många hatbrott anmäls antagligen inte. Den här kunskapsöversikten redogör för några förklaringar till detta: händelsen bedöms som trivial; den utsatta personen känner skam och vill inte figurera i en rättsprocess; den utsatta tror inte att en polisanmälan leder till något; offret lever som papperslös; man är rädd för ve- dergällning från förövare eller har bristande tillit till rättsväsendet. För att få individer och grupper med låg benägenhet att anmäla hatbrott att vilja kontakta polisen, är det viktigt att skapa bättre förtroende mellan parterna. Även åklagarna har en mycket viktig roll i rättskedjan och behöver, liksom polisen och domstolarna, kontinuerlig utbildning om hatbrott. Denna forskningsöversikt tyder på att det finns många och komplexa orsaker ba- kom hatbrott. Men på ett grundläggande plan handlar det om historiskt och kul- turellt rotade fördomar och om hat mot dem som anses avvika. Eftersom fördomar är en del av maktrelationer och allmänna diskurser, behövs breda, långsiktiga lösningar kring kränkningar och hatbrott – det räcker inte med effektivare lag- stiftning och rättssystem. Även strukturella och institutionella åtgärder är viktiga instrument. Det finns många studier om enskilda individer som utsatts för hatbrott. Ändå saknar vi delvis kunskap om konsekvenserna av hatbrott för särskilt utsatta grup- per. Här behövs komparativa studier på gruppnivå och samhällsnivå. Hur skilda grupper hanterar utsatthet och hur och varför det skiljer sig mellan individer i sam- ma grupp, är andra angelägna forskningsområden. Kunskapsöversikten visar att det över huvud taget behövs fler studier inom hat- brottsområdet. Ofta utsatta grupper bör jämföras med varandra avseende orsak- erna till utsatthet, historisk bakgrund och möjliga åtgärder för att minska hatbrotten. Mer forskning krävs även om begreppet hatbrott, vad det betyder inom olika kontexter och vilka signaler det ger. Inte minst behövs teorier som specifikt passar hatbrottsfältet. Det finns ett fåtal forskningsstudier om medias och sociala me- diers påverkan på hatbrott, men fördjupningar är önskvärda. I detta sammanhang bör kopplingen mellan attityder och beteenden bli föremål för ytterligare studier. Dessutom är det angeläget att fylla kunskapsluckorna om hur hatbrott i allmänhet kan förebyggas.
|
|
| 10. |
- Wigerfelt, Berit, et al.
(författare)
-
Rasism i Sverige - exemplet Klippan
- 2001
-
Ingår i: Törnroslandet. - : Integrationsverket. - 9197375691 ; , s. 161-174
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad var det som gjorde att Klippan blev skådeplatsen för öppen rasism och rasistiskt våld? En tydlig och öppen rasism uppstår inte i ett socialt och politiskt vakuum och samhällsklimatet på regional och nationell nivå måste därför också beaktas då den lokala nivån diskuteras.
|
|
