| 1. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrant Agricultural Workers and Their Socio-‐economic, Occupational and Health Conditions– A Literature Review
- 2013
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objective This study provides the summary of current knowledge about migrant work in agriculture available from journal articles, books, reports and other relevant academic publications, focusing on political, economic, legal, social and medical aspects of migrant work in agriculture. Methods A systematic search was carried out on the LibHub and Google Scholar databases in order to compile the existing peer-reviewed publications, research reports, and policy papers concerning migrant work in agriculture. The literatures was selected through the following process: (1) reading the title and abstract in English for the period 1960 – 2011; (2) reading the entire text of selected articles; (3) making a manual search of the relevant quotations in the selected articles; (4) eliminating articles without a focus on migrant populations and the themes of central interest, and then reading and analyzing the definitive set of articles. Results In spite of their varying geographical focus, scope, unit of analysis and settings, most of the studies reviewed highlighted that migrant farmworkers work under very poor working conditions and face numerous health and safety hazards, including occupational chemical and ergonomic exposures, various injuries and illnesses and even death, discrimination and social exclusion, poor pay and long working hours, and language and cultural barriers. Many studies also reported poor enforcement of labour regulations and a lack of health and safety training on the farms, difficulty accessing medical care and compensation when injured or ill. Conclusions The studies have also pointed out the lack of research in relation to labour, health, psychosocial, and wage conditions of migrant farmworkers. The accumulated results of the study indicate that the issues and problems migrant farmworkers face are multidimensional, and there is a need for both policy development and further research in order to address migrant workers’ problems.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Johansson, Jesper, 1979-
(författare)
-
"Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här" : Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The primary purpose of this thesis is to analyse the Swedish Trade Union Confederation, the LO’s, mediated rhetoric, arguments and social and institutional practices in the process of forming the LO’s policy regarding the introduction, incorporation and participation of immigrants in Swedish society in general, the workplace and the trade union movement in the period 1945–1981. The theoretical purpose is to explore how power relations of superiority and subordination based primarily on the categories of class, ethnicity and nation, but also on gender and to some extent generation, have been formed through ideological processes of inclusion and boundary drawing in rhetorical speeches, texts and institutional practices within the framework of an explicit class-based community as the LO constituted. The results demonstrate that the LO had an ambivalent attitude towards labour immigration in an expanding post-war Swedish economy. On the one hand the trade unions accepted that industrial growth and general welfare reforms were dependent on the labour supply. On the other hand, the LO feared that uncontrolled labour immigration would be a disadvantage for indigenous workers, since wages could be kept low and obsolete industrial sectors could be maintained and the “solidarity wage policy” could be endangered because of the influx of migrant labour. Organising the immigrants was a central part of the union movement’s strategy, and the LO also insisted from the very beginning on equal wages and employment conditions between indigenous and immigrant workers to avoid wage pressures. During the second half of the 1960s and the 1970s, the LO repeatedly argued that the scale of immigration should be weighted against factors such as access to work, housing, social services, education and language teahcing. One major argument in the thesis is that within the LO, immigration policy measures were perceived to be a functional “adaptation” of immigrants to the already defined institutions, norms and national culture of the Swedish majority society. Accordingly, the immigrants were expected to adapt themselves to the “normal” Swedish and social democratic way of doing things in a rational and organised manner. During the 1970s, Swedish language training and company introduction with union attendance, translated information bulletins about the Swedish labour market and society, union courses and study circles could be seen as central means in a process of socialisation and “normalisation”. These policy measures were dimensions of a social democratic ideological identity project within the trade union movement, which was constructed as a symbol of the given national order and “the Swedish way of doing things”. The results also demonstrate how class, ethnicity, nation and gender have worked as structuring principles of power and status within the LO.
|
|
| 4. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Diskriminering och psykosocial ohälsa: Migrantarbetare i jordbruket
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:2, s. 41-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln behandlar arbetsmiljöfrågor relaterade till migrantarbete inom den gröna näringen (jordbruket) och då särskilt säsongsarbete. Syftet med studien är att utifrån internationella erfarenheter identifiera och beskriva centrala problemområden för framtida forskning. Fokus ligger på diskriminering och psykosocial ohälsa, två områden som har pekats ut som särskilt angelägna i den internationella forskningen om migrantarbetare i jordbruket.
|
|
| 5. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Diskriminering och psykosocial ohälsa : migrantarbetare i jordbruket
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln fokuserar arbetsmiljöfrågor relaterade till migrantarbete inom den gröna näringen (jordbruket), och då särskilt säsongsarbete. I synnerhet lyfter artikeln fram den diskriminering och psykosociala ohälsa som i hög utsträckning drabbar migranterna. Eftersom det i dagsläget inte finns någon publicerad forskning avseende nutida förhållanden i Sverige så bygger slutsatserna till stor del på en genomgång av vetenskapliga publikationer avseende situationen i andra jämförbara länder.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvillkor
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar.Avsikten med föreliggande studie är framförallt att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen med fokus på säsongsarbete. Relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för studien. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.
|
|
