| 1. |
- Berglund, Andreas, et al.
(författare)
-
15 koncept för bättre ergonomi : Inom äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här boken är resultatet av en kurs i ergonomi vid Teknisk design, Luleå tekniska universitet, våren 2015. 15 kursdeltagare har under 10 veckor använt designmetodik och ergonomiska teorier och metoder för att utveckla 15 konceptuella förbättringsförslag baserade på de 4 undersökta kontexterna äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering. Fokus för ergonomi inom området teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt, istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå detta behöver vi förstå och designa för den variabilitet som är representerad bland oss människor: vi är olika, har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomi betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Teknisk design med utgångspunkt och mål i god ergonomi innebär att exempelvis: Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri och belastningsergonomiska och biomekaniska analyserAtt designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyserAtt designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomiAtt designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk anpassning av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att människan inte använder kroppen felaktigt. Det kan handla om fysisk belastning när en uppgift utförs, såväl som sensorisk input från olika system eller psykosocial belastning i form av stress. Det handlar om att utveckla kunskaper om människans begränsningar och förmågor, vilket ger bättre förutsättningar att bidra till användarvänliga lösningar. Det i sin tur bidrar till säkerhet och användarvänlighet och i slutändan att alla produkter, system och miljöer i vår omvärld fungerar väl för människan – det är hållbar utveckling om något. I kursen Ergonomi 2 vid civilingenjörsutbildningen Teknisk design, Luleå tekniska universitet, ingår en projektuppgift. Den syftar till att få fördjupad förståelse inom ergonomi genom att tillämpa kunskap och metoder i ett designprojekt för en verklig situation. Våren 2015 omfattade projektuppgiften att enanalys av valfri kontext, med syfte att förstå problem och utmaningar i den miljö, det sammanhang, den situation och för de personer som var berörda. Inledningsvis arbetade kursdeltagarna i grupper bestående av 3-4 personer, för att sedan gå in i en konceptutvecklingsfas individuellt. Det innebar att kursdeltagarna kunde genomföra ergonomiska analyser gemensamt och sedan utveckla konceptuella lösningar på egen hand. Det resulterade i att kursdeltagarna utvecklade tämligen olika lösningar, även om de haft en gemensam utgångspunkt. Bokens kapitel omfattar en beskrivning av respektive kontext följt av de konceptförslag som kursdeltagarna utvecklade. Som lärare är det alltid extra roligt när kursdeltagare är motiverade och engagerade inför projektuppgifter. Vår förhoppning är att det engagemanget ska framgå på följande sidor och att koncepten ska ge inspiration till att förbättra ergonomin i våra vardagsliv. Åsa Wikberg Nilsson, Therese Öhrling, Lars Sundström, Agneta Larsson och Ulrik RöijezonTeknisk design Luleå tekniska universitet, Augusti 2015
|
|
| 2. |
- Lindberg, Malin, Professor, 1978-, et al.
(författare)
-
Co-Creative Place Innovation in an Arctic Town
- 2020
-
Ingår i: Journal of Place Management and Development. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1753-8335 .- 1753-8343. ; 13:4, s. 447-463
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of the study is to shed light on co-creative approaches for place innovation in an Arctic town, based on the relocation of Kiruna’s city center in northern Sweden. Three cases of co-creative innovation processes in Kiruna are investigated and compared: an R&D project about local perceptions and visions of attractive urban environments, an R&D project about norm-creative design principles for inclusive and attractive urban design, and an R&D project about cross-industrial synergies for city center attractiveness.Design/methodology/approach – The study’s research design encompasses a comparative and participatory approach. The comparative approach implies investigation and comparison of three cases of co-creative innovation processes in Kiruna. The participatory approach implies joint development of new knowledge by researchers and local actors. The data consists of participatory observations of workshops and qualitative interviews with local actors.Findings – The study reveals that the studied processes have harnessed the city center relocation as an opportunity to make Kiruna more attractive to residents and visitors, by employing the co-creative approaches of Living Lab, Now-Wow-How and Norm-creative design. These approaches have enabled experts and local actors to jointly identify excluding patterns and norms in the relocation process, and to envision inclusive and attractive (re-)configurations and (re-)conceptualizations of the future Kiruna.Research implications – The results add to the academic strand of inclusive urban transformation, by providing insights into co-creative approaches for re-imagining an Arctic town in times of industrial and social change. New insights are provided regarding how the geographical, industrial and cultural identity of an Arctic town can be harnessed to envision new configuration, content and communication that is attractive and accessible for a diversity of residents and visitors. Practical implications – The results highlight the potential to harness Arctic and rural characteristics in the promotion of urban attractiveness and public wellbeing, especially when combined with co-creative identification and transformation of excluding norms and patterns.Originality/value – The results provide new insights into how co-creative approaches may facilitate innovative and inclusive renewal of towns and cities in the Arctic and beyond.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Design : process och metod
- 2015
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- På nittiotalet, då jag utbildade mig till industridesigner på HDK vid Göteborgs Universitet, var det inte många som visste något om det yrket, de frågade ”... menar du kläder?”. Vilken skillnad jämfört med nu när alla verkar veta och tycka något om designade prylar och använder många olika digitala tjänster.Som nyanställd på ett konsultföretag upptäckte jag att inte heller i näringslivet var design speciellt känt. Jag fick ofta prata med kunderna om vilken möjlighet designtänkande kunde vara för dem och deras produkter. Det grundlade en övertygelse hos mig om behovet av strukturerade metoder och ett arbetssätt som kommunicerar väl med kunden. Jag ville arbeta mer med det så 2001 beslutade jag mig för att börja undervisa. Under fem år som lärare i industridesign på HDK och tio år vid Teknisk design på Chalmers har jag använt många böcker med olika inriktningar och möjlighet till fördjupning. Jag har saknat en bra översikt som studenterna kan komma tillbaka till i projekt och som de senare i yrkeslivet kan använda för att visa helheten för andra, tills jag blev inkopplad på den här boken. Det finns idag många olika utbildningar och yrkesvarianter av designers. Fler och fler upptäcker att design är något av det viktigaste som finns. Det påverkar ju oss dagligen, avgör om och när vi väljer något och hur vi använder det. Design är också, som du kommer att märka när du läser boken, mycket mera än bara sakerna vi ser. Ja egentligen kan allt som skapas och formuleras på något sätt vara designat. Men det är skillnad på design och design, ibland är den bara en fördyrande detalj eller uppsnyggning av något, ibland är den innovativ och tar hänsyn till själva användningen och användaren. Det svåraste för de som betraktar eller ska introduceras till design brukar vara förhållandet mellan det objektiva och det subjektiva - vad är sant för alla och vad är bara sant för en utvald grupp? Och vad är den viktigaste delen av design; är det tekniken, nyhetsvärdet, utseendet eller funktionen? Efter att ha sett tusentals projekt och lösningar är jag övertygad om att de lösningar som överlevt, och kommer att överleva längst, är designade av människor som förstått vilka som ska använda deras lösningar och hur användarens behov av form och funktion är. En optimal designlösning är olika för olika människor och olika situationer, när du kan hantera det har du kommit långt som designer. En vanlig missuppfattning om design är att det är något som fixas till i slutet eller att det är en rent konstnärlig process där man väntar på inspiration. Det bästa resultatet kommer när designtänkandet är strukturerat och finns med tidigt. Många av dagens produktsystem är svåra att förstå och använda. Här kan olika professioner hjälpas åt eftersom en av designerns viktigaste uppgift är att analysera och visualisera behov, gränser och innovationsmöjligheter för och tillsammans med andra. Därför behövs förståelse för designtänkande mer än någonsin inom många yrken, såväl tekniskt som socialt. Det är, som jag brukar säga till studenterna, enkelt att göra något svårt men svårt att göra något enkelt - det gäller att hitta essensen av någots existens. Det har varit mycket roligt att få vara en del i framtagandet av den här boken. Här finns en helhet som är sällsynt. Författarna har i Design:process och metod lagt mycket arbete och efterforskningar på att strukturera och ta fram en unik sammansättning av olika synsätt och metoder för alla som vill förstå designarbete och beprövade designverktyg som en helhet. Genom att studera och prova dessa kan den som läser få en korrekt start, bli mer kreativ, göra en bättre presentation av sitt eget designarbete eller förstå andra som arbetar med design. Det här är en bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som handskas med utvecklingsprojekt. Örjan SöderbergMaster of Fine Arts i industridesign HDK AIVELektor och programansvarig på Civilingenjörsprogrammet i Teknisk Design på Chalmers tekniska högskola
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Tillgänglighetsdesign för stadens utveckling
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det offentliga rummet: stadens gator, parker, byggnader och torg likväl som den kultur och sociala kontext som en viss stad har, skulle kunna utformas för att vara tillgängligt, användbart, inkluderande, attraktivt och välgörande för människan i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. Troligtvis är det inte medveten diskriminering som ligger bakom mindre god design av det offentliga rummet, utan snarare okunskap om vad som kan och behöver göras. Fram tills dess människor befinner sig i en situation där de på något sätt själva är hindrade från att delta på lika villkor är det svårt att inse hur mycket det offentliga rummet påverkar oss. Det kan vara mindre hinder i form av ojämnt underlag som gör det svårt att ta sig fram för vissa, medan det omöjliggör framfart för andra. Det kan vara miljöer som vissa upplever som “vanliga” medan andra upplever sig djupt otrygga eller utestängda från desamma. Med andra ord är det offentliga rummets utrymmen där vi lever, jobbar och leker knutna till vart vi går och vad vi gör eller vart vi inte går eller gör. Av den anledningen anser vi att det finns behov av att utveckla konkreta metoder och handgripliga råd för att arbeta med mer medveten utformning av fysisk miljö: tillgänglighetsdesign. Tillgänglighetsdesign används här genomgående som ett brett begrepp för design av lösningar som upplevs trygga, användbara, inkluderande, attraktiva och välgörande. Vi utgår från en designpraktik som stödjer tanken att miljön måste vara tillgänglig för alla grupper i samhället. I det förstudieprojekt som beskrivs i kommande kapitel har av den anledningen en kartläggning skett med utgångspunkt i ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign, det vill säga att motverka diskriminering och främja lika rättighter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förstudien har omfattat kartläggning av normkritiska perspektiv, lagar och riktlinjer kring fysisk tillgänglighet, social hållbarhet och tillgänglighet, universell och inkluderande design, samt inhämtning av inspiration från arkitektur, form och designområdet. Det har även omfattat identifiering av goda exempel från runt om i landet på vad tillgänglighetsdesign i bred bemärkelse kan omfatta och intervjuer med personer som arbetat med detta. Vi vill rikta ett stort tack till er som bidragit till arbetet. Vår avsikt är att de principer som utformats i förstudien för tillgänglighetsdesign ska diskuteras, användas och uppdateras vid all stadsutveckling. På så sätt kan vi åstadkomma ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign och åstadkomma socialt hållbara, attraktiva och tillgängliga platser och miljöer runt om i landet.
|
|
| 8. |
-
7 koncept för bättre ergonomi
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver vi förstå och designa för den variation som vi människor representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: - Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri - och belastningsergonomiska analyser- Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser- Att designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi- Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning. Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress. Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet. Med kunskaper om människans behov, preferenser, begränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling. Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap. Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomiska analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap. I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar. Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kontext och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen. Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.
|
|
| 9. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Projekt: Framtidsfabriken - en konceptfabrik formad av kvinnor
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett forskningsprojekt som bland annat innebar arbete tillsammans med ett designteam bestående av kvinnor (yrkesaktiva inom industrin) för att utforma modeller för framtidens industriarbete – både organisation och arbetsplatser. Projektet pågick 2008-2011 med finansiering från AFA (2,7 milj. kr), FAS (2,4 milj. kr) samt EUs regionala utvecklingsfond. I projektet medverkade även Jan Johansson, Bo Johansson och Kjell Rask. Doktorander: Åsa Wikberg-Nilsson (Industriell design) och Stina Johansson (IPM).
|
|
| 10. |
- Alves, Mariana, et al.
(författare)
-
NOVA : Verktyg och metoder för normkreativ innovation
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla är sig själv närmast. Och vi gör oftast som vi är vana att göra. Vi styrs av de normer och värderingar som har format oss - även om vi tror att vi är innovativa. Resultatet riskerar att bli lösningar som diskriminerar och begränsar. En stor utmaning är att förstå andra människors behov. Om vi kan använda ett normkritiskt perspektiv och se bortom våra egna ramar kan vi nå en större potential inom innovation. Men att förverkliga den potentialen är lättare sagt än gjort. Det krävs vad vi kallar normkreativitet. Normkreativitet bygger på en medvetenhet om att normer och värderingar kan begränsa och diskriminera. Men den kräver också ett analytiskt arbete att undersöka människors verkliga situation och djupliggande behov - och samtidigt ett kreativt arbete att omsätta kritik och kunskap i nya lösningar. NOVA innehåller konkreta verktyg och handfasta metoder för alla som vill skapa sådana normkreativa lösningar. Materialet är baserat på praktiskt erfarenhet och forskning från en mängd olika projekt och studier. Formatet är valt för att gynna kreativitet och samverkan. Fokus är på normer som diskriminerar, men egentligen är innehållet användbart i alla innovationssammanhang. All innovation handlar ju om att utmana normer.
|
|
