| 1. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen.Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår.Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige.Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton.En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen.Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten.Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara.Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export.
|
|
| 2. |
- Grundberg, Karl-Erik, et al.
(författare)
-
Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF.Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år.De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll.Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2016
-
Ingår i: National inventort report Sweden 2016: greenhouse gas emission inventories 1990-2014: submitted under the United Nations framework convention om climate change and the Kyoto protocol. ; , s. 471-500
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2015
-
Ingår i: National Inventory Report Sweden 2015: Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2013: Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 440-465
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2019
-
Ingår i: National inventory report Sweden 2019 : greenhouse gas emission inventories 1990-2017. ; , s. 457-483
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Land use, land-use change and forestry (CRF sector 4)
- 2015
-
Ingår i: National Inventory Report Sweden 2015: Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2013: Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 326-364
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Land use, land-use change and forestry (CRF sector 4), KP-LULUCF
- 2016
-
Ingår i: National inventory report Sweden 2016: greenhouse gas emission inventories 1990-2014: submitted under the United Nations framework convention on climate change and the Kyoto protocol. ; , s. 353-392
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Sveriges klimatrapportering - markanvändning och skogsbruk
- 2022
-
Ingår i: Fakta. Skog. - 1400-7789.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SLU sammanställer Sveriges rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaserfrån markanvändning och skogsbruk.Om man undantar markanvändning och skogsbruk var Sveriges utsläpp avväxthusgaser under 2020 46 miljoner ton CO2-ekvivalenter.Markanvändning och skogsbruk bidrog samma år till ett nettoupptag på40 miljoner ton CO2-ekvivalenter, varav skogsmark stod för 96 %.Det största nettoupptaget av kol i levande biomassa sker i produktionsskog,men upptaget per arealenhet är något större i skog som skogsägarnafrivilligt undantagit från skogsbruk
|
|
