| 1. |
- Stenberg, Gunilla, Med dr, 1968-, et al.
(författare)
-
Gender matters in physiotherapy
- 2022
-
Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice. - : Taylor & Francis. - 0959-3985 .- 1532-5040. ; 38:13, s. 2316-2329
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The World Health Organization states that gender has implications for health across the course of a person's life in terms of norms, roles and relations. It also has implications in rehabilitation. In this article, we argue the need of gender perspectives in the field of physiotherapy; gender matters and makes a difference in health and rehabilitation. We highlight a number of central areas where gender may be significant and give concrete examples of social gender aspects in physiotherapy practice and in diverse patient groups. We also discuss why it can be important to consider gender from an organizational perspective and how sociocultural norms and ideals relating to body, exercise and health are gendered. Further we present useful gender theories and conceptual frameworks. Finally, we outline future directions in terms of gender-sensitive intervention, physiotherapy education and a gendered application of the ICF model. We want to challenge physiotherapists and physiotherapy students to broaden knowledge and awareness of how gender may impact on physiotherapy, and how gender theory can serve as an analytical lens for a useful perspective on the development of clinical practice, education and research within physiotherapy.
|
|
| 2. |
- Wiklund Gustin, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Omvårdnadsteori i klinisk praxis
- 2012. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att såväl vårdpersonal som utbildningsanordnare och lagstiftare talar om att vården ska utgå från en helhetssyn på patienten tycks detta perspektiv ofta falla bort då man talar om evidens- eller kunskapsbaserad vård. Detta vill författarna till Omvårdnadsteorieri klinisk praxis råda bot på. I boken visar de huromvårdnad kan kunskapsbaseras utifrån fokus på vårdandet av människor och sjuksköterskans självständiga professionsansvar.De teorier som tas upp har utvecklats av Phil Barker, Katie Eriksson, Virginia Henderson, Madeleine Leininger, Dorothea Orem, Sister Calista Roy, Rosie-Marie R. Parse och Jean Watson. Teorierna relateras till olika åldersgrupper och vårdkontexter, till exempel perioperativ vård, primärvård, palliativ vård, kirurgisk vård, medicinsk vård och psykiatrisk vård, liksom till olika aspekter av vård: patientens perspektiv, vårdande relationer, hälsa och lidande, etik, behov, adaption, egenvård och kultur
|
|
| 3. |
- Beausang, Angela, et al.
(författare)
-
"Möjligheten att rädda några av dessa kvinnors liv har inte vägts in"
- 2014
-
Ingår i: Dagens Medicin. - : Dagens Medicin.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Namnet på Socialstyrelsens vägledning lyder: Hur upptäcka våldsutsatthet? Ja, det kan man verkligen fråga sig efter att ha läst detta föga vägledande dokument, skriver ett stort antal kritiska debattörer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ejdung, Gunilla, et al.
(författare)
-
Uptake of diatoms in Baltic Sea macrozoobenthos during short-term exposure to severe and moderate hypoxia.
- 2008
-
Ingår i: Aquatic Biology. - : Inter-Research Science Center. - 1864-7790 .- 1864-7782. ; 3:1, s. 89-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- he effect of severe and moderate hypoxia on food uptake of benthic macrofauna was studied in the laboratory. The hypothesis was that low oxygen concentrations negatively affect feeding at oxygen levels that have little effect on the studied animals' survival. The bivalve Macoma balthica, the priapulid Halicryptus spinulosus, the amphipods Monoporeia affinis (subadult & juvenile) and Pontoporeia femorata (subadult) were offered the C-14-labelled diatom Skeletonema costatum in 0.8 to 10.6 mg O-2 l(-1). Feeding was measured as radioactivity uptake. Subadult amphipods were studied one species at a time (single) or together (mixed). Feeding changed in all amphipods at the lowest oxygen concentrations, but no effect was found for M. balthica and H. spinulosus. At the lowest concentration (0.8 mg O-2 l(-1)) feeding by subadult M affinis (single) was only 17% of the full oxygen saturation (10.6 mg O-2 l(-1)), and, at 1.6 mg O-2 l(-1), 14% of the feeding at 8.9 mg O-2 l(-1). Juvenile M affinis consumed more labelled algae at 3 Mg O-2 l(-1) than at higher oxygen concentrations. M balthica feeding was not affected. Little radioactivity uptake was registered for H. spinulosus at any oxygen concentration, showing that H. spinulosus is not a surface deposit feeder. The amphipods were the most sensitive to week-long oxygen deficiency. Survival decreased significantly in the lowest oxygen concentrations (0.8; 1.6 mg O-2 l(-1)). Of the subadult M. affinis 15 and 65%, respectively, survived, compared with 0 and 58% for P. femorata. Juvenile M. affinis mortality was high in all oxygen concentrations, whereas most M balthica and H. spinulosus survived.
|
|
| 7. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Fyll de digitala arkiven! : rapport från projektet: Retrodigitalisering av nutida svårtillgänglig svenskpublicerad HumSamforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektidé Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare. Skalbarhet Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag. Upphovsrätt När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan. Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7. • När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras. • Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget. • I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren. • Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt. • Upphovsrätten hanteras enligt följande: o Om avtal finns, agera enligt detta. o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas. o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna. o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas. • Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet. • Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer. • Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering.
|
|
| 8. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Fyll de digitala arkiven! : rapport från projektet: Retrodigitalisering av nutida svårtillgänglig svenskpublicerad HumSamforskning
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektidé Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare. Skalbarhet Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag. Upphovsrätt När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan. Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7. • När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras. • Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget. • I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren. • Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt. • Upphovsrätten hanteras enligt följande: o Om avtal finns, agera enligt detta. o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas. o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna. o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas. • Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet. • Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer. • Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
