| 1. |
- Andersson, Annika, 1968-, et al.
(författare)
-
Emerging Collaborative and Cooperative Practices in 1:1 Schools
- 2016
-
Ingår i: Technology, Pedagogy and Education. - : Routledge. - 1475-939X .- 1747-5139. ; 25:4, s. 413-430
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, the authors explored how laptops used in 1:1 classrooms affect cooperation and collaboration practices. Based on an observational time study, the authors found that the most common activity in 1:1 classrooms is group work using the computer. They also found that, despite what the concept 1:1 alludes to about one student working with one computer, most laptop use takes on other forms such as two students working with one computer (1:2) or two students working together using two laptops (2:2). The findings reported in this article about the various different collaboration arrangements have implications for both research and practice. For practice, because teachers can arrange activities based on an awareness of the different student–laptop constellations that emerge when students are given a laptop. Research is likewise informed about the various group work constellations and can build on this knowledge for further analysis of the pros and cons with the different collaborative forms.
|
|
| 2. |
- Andersson, Annika, 1968-, et al.
(författare)
-
Reclaiming the students : coping with social media in 1:1 schools
- 2014
-
Ingår i: Learning, Media & Technology. - : Taylor & Francis Group. - 1743-9884 .- 1743-9892. ; 39, s. 37-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a debate about the advantages and disadvantages of using social media in education. Drawing on interviews and surveys with students and teachers in three Swedish schools, this study finds that studentsas well as teachers find much of the students' social media use distractive to learning. We investigate this by means of an interpretative study of students' and teachers' experiences. We find that concerns relate to how social media use makes students less social, how weaker students are more likely to get distracted, how teachers lack strategies for tackling the problem and how the responsibility of the use is delegated to the students. We discuss how the distractive use of social media is made possible as a result of education policies requiring a higher degree of individual work, individual responsibility, and educational choices forstudents. Teachers and school leaders need to jointly reclaim the students and coping strategies for the distractive use are urgently needed.
|
|
| 3. |
- Arneback, Emma, 1974-, et al.
(författare)
-
Session: Att motverka rasism inom utbildningsväsendet
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sessionen fokuserar frågor som berör rasism och antirasism i skolan. Här presenteras fyra papers som fokuserar hur lärare agerar när de upplever olika former av rasism, både bland kollegor och elever som i skolans organisering. Sessionen presenterar preliminära resultat från det pågående forskningsprojektet "How to counteract racism in education" (Vetenskapsrådet), men tar också avstamp i boken "Att motverka rasism i förskolan och skolan" (Arneback & Jämte, 2017). Sessionen är öppen för alla som är intresserade av frågor som berör rasism och antirasism i skolan. Det kommer också lämnas utrymme för gemensamma samtal och frågor kring forskningsfältet i stort.Paper 1:Att motverka rasism i skolan (Arneback & Jämte)Presentationen fokuserar lärares antirasistiska handlingar och visar en palett av didaktiska arbetssätt lärare använder för att möta olika uttryck för rasism i skolan. Vidare fokuseras hur lärares egna erfarenheter av rasism påverkar deras agerande och förståelse av problemet.Paper 2:Mediediskurser om rasism och antirasism i skolan (Wiklund)Lärares antirasistiska arbete är beroende av hur de förstår begreppet rasism och mediers sätt att använda begreppet är viktiga källor för denna förståelse. Dessa antaganden ligger till grund för denna presentation av hur rasism definieras i medietexter om händelser där rasism aktualiseras i skolsammanhang.Paper 3:Om kommunikationens möjligheter och begräsningar i arbetet mot rasism (Arneback & Englund)Bidraget behandlar villkor för lärares agerande i bemötandet av elevers rasistiska uttalanden. Vår teoretiska referens är primärt John Deweys (1922) bok Human Nature and Conduct. Bidraget analyserar den deliberativa kommunikationens möjligheter och gränser i förhållande till elevers potential, klassrumsklimat samt lärares egna kunskaper och upplevda kapacitet.Paper 4:Har lärare ett ansvar att agera när kollegor ger uttryck för rasism? (Bergh & Tryggvason)Uttryck av rasism är utmanande frågor som lärare möter och hanterar i och omkring undervisningen. Läroplanen är tydlig med att lärare har ett ansvar att motverka alla former av rasism i skolan. Men hur agerar lärare när kollegor ger uttryck för rasism? Den här presentationen utforskar ett ansvar som många gånger är osäkert och riskfyllt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grönlund, Åke, 1954-, et al.
(författare)
-
No name, no game : Challenges to use of collaborative digital textbooks
- 2018
-
Ingår i: Education and Information Technologies. - New York, USA : Springer. - 1360-2357 .- 1573-7608. ; 23:3, s. 1359-1375
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaborative digital textbooks – comprehensive materials covering entire curriculums – are developing from being books in pdf format to becoming collaborative digital environments where teachers and students can communicate, engage in feedback and discussions, share and manipulate materials, test knowledge, and monitor results. This study investigates how these digital environments are used in school practice: How are the collaborative tools used to improve learning? Thirteen seventh- and eighth-grade classes, 370 students and 30 teachers in five Swedish secondary schools, were investigated over 1,5 years by means of questionnaires, classroom observations and interviews with teachers and students. Here, questionnaire results are presented, while observations and interviews serve to provide contextual insights. Collaborative tools were very little used; often teachers and students were not even aware of their existence. Most use was individual, students were left alone with the digital material. Students read or listened to the text and did not actively engage in learning by e.g. making notes or marking text. Most teachers did not use the material actively to help students understand and learn, most did not even check student results on automated tests. We conclude that the teachers have not incorporated the new, collaborative design of the digital textbook into their thinking regarding tools for teaching and learning and still regard it as a static book. This suggests that making full use of digital tools requires new ways of thinking of teaching, and that it takes more than providing digital tools to achieve this end.
|
|
| 6. |
- Grönlund, Åke, 1954-, et al.
(författare)
-
Praktisk vetenskapsteori för lärare : Hur vet vi vad vi vet?
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om vad vetenskap är, och den är tänkt att hjälpa lärare att förstå och kritiskt reflektera över hur forskning kan bidra till att utveckla, utforma och utvärdera undervisningen.Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men vad innebär det i praktiken? Hur kan läraren förstå, värdera och använda forskning i sin profession? Hur kan forskning användas för att designa undervisning, material och lärmiljöer? Och hur kan läraren systematisera och dokumentera sina didaktiska val i klassrummet baserat på forskning?Det är viktigt att kunna bedöma om och när ett visst forskningsresultat är relevant för lärares verksamhetsnära frågor. Kunskaper i vetenskapsteori gör det möjligt för lärare att reflektera över professionen och lärarrollen – och kanske inte minst över hur kunskap produceras i samhället, får status som "fakta" och därmed hamnar i skolans läromedel och kursplaner.Lärare som kan mer om vetenskaplig kunskap och forskningsprocessen får också ökade möjligheter att tillsammans med kollegor ta ställning till forskningsresultat och underbygga sina didaktiska val. På så sätt utvecklas ett slags vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket.
|
|
| 7. |
- Kempe, Anna-Lena, 1964-, et al.
(författare)
-
Den meritokratiska forskarutbildningen
- 2022. - 1
-
Ingår i: The Department of Education at Stockholm University: Developments and Footprints in Education and Research. - Stockholm : Bokförlaget Atlas. - 9789174450385 ; , s. 48-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Norén Creutz, Isabella, 1972-, et al.
(författare)
-
Learning paradigms in workplace e-learning research
- 2014
-
Ingår i: Knowledge Management & E-Learning. - 2073-7904 .- 2309-5008. ; 6:3, s. 299-315
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this paper is to explore the discourses of learning that are actualized in workplace e-learning. It aims to understand how learning is defined in research within this field. The empirical material consists of academic research articles on e-learning in the workplace, published from 2000 to 2013. The findings are presented as four metaphors highlighting four overlapping time periods with different truth regimes: Celebration, Questioning, Reflection and Dissolution. It is found that learning as a phenomenon tends to be marginalized in relation to the digital technology used. Based on this, we discuss a proposal for a more critical and problematized approach to e-learning, and a deeper understanding of the challenges and opportunities for employees and organizations to acquire knowledge in the digital age.
|
|
| 9. |
- Viberg, Olga, 1982-, et al.
(författare)
-
Designing for sustainable mobile learning – re-evaluating the concepts “formal” and “informal”
- 2018
-
Ingår i: Interactive Learning Environments. - : Olga Viberg. - 1049-4820 .- 1744-5191. ; :46739192417
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Practitioners designing for mobile learning (mLearning) and scholars exploring the same are faced with the challenge of planning for and understanding a variety of ways and places of learning. This study focuses on one crucial distinction concerning this; that of formal and informal learning. Through the analysis of contemporary research literature, we found that informal learning is represented as more enriching than formal learning. We also identified that some representations of informal learning, such as subconscious and tacit, actually gainsay the idea of designing the learning process. Based on these results we propose a number of implications to enhance pedagogical sustainability in mLearning design. We argue that in order to fuse informal and formal learning, mLearning designers need to offer more clear definitions of the concepts “formal” and “informal”; they need to omit some design aspects to the learners themselves, or to offer a design in form of a learning path that students themselves can customise according to their learning habits, routines, and preferences.
|
|
| 10. |
|
|
