SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Wikner Johan 1961 ) "

Sökning: WFRF:(Wikner Johan 1961 )

  • Resultat 1-10 av 68
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ahlgren, Joakim, et al. (författare)
  • Orsaker till minskande syrehalter i Bottenhavet
  • 2017
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Resultat från den nationella miljöövervakningen visar att syrehalterna i Bottenhavet har minskat sedan 1970-talet, en minskning som accelererat från 1990. För att ha möjlighet att på något sätt kunna åtgärda denna försämring av den marina miljön är det nödvändigt att identifiera orsakerna till denna syreminskning, eftersom olika orsaker kan kräva olika former av åtgärder. Om orsaken till exempel är ökad syreförbrukning beroende på regional övergödning, skulle detta innebära ökat behov av regionala reningsåtgärder. Målsättningen med projektet var därmed att ge en tillförlitlig förklaring till de sjunkande syrehalterna i Bottenhavet under de senaste 20 åren genom att använda data från de nationella miljöövervakningsprogrammen. De huvudhypoteser som undersöktes som orsaker till de sjunkande syrehalterna var:  • Ökad regional gödning av Bottenhavet och därmed ökad produktion.  • Tillförsel av syrefattigt och fosfatrikt från Egentliga Östersjön.  • Starkare haloklin och försämrad ventilation av Bottenhavets djupvatten.  • Ökad temperatur och ökad tillförsel av löst organiskt kol. Analys av tidsserier och modellanalyser utifrån miljöövervaknings- och forskningsdata visade att den observerade syrehaltsminskningen i Bottenhavets djupvatten främst beror på en ökning av vattentemperaturen och delvis på en ökning av löst organiskt kol i vattnet, samt tillflöde från Egentliga Östersjön. Dataanalysen visade däremot inget tydligt stöd för att ökad produktion av biomassa i Bottenhavet orsakat de minskande syrehalterna. Detta gäller indikatorer för växtplankton, sedimentation och bakterieplankton som alla förväntas öka vid ökad produktion och det finns således inga direkta indicier för att stödja hypotesen om ökad gödning av Bottenhavet.  Sammantaget visar de analyser som gjorts inom projektet att Bottenhavets framtida hälsa främst gynnas av en kombination av åtgärder för att motverka globala klimatförändringar, samt åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Egentliga Östersjön. Näringstillförsel från Bottenhavets avrinningsområden bedöms främst ha haft betydelse för syresituationen i kustnära vattenförekomster. Den bedöms därför inte i betydande omfattning ha orsakat de minskande syrehalterna i Bottenhavets utsjöområden.  
  •  
2.
  •  
3.
  • Andersson, Agneta, et al. (författare)
  • Strategi för kontrollerande övervakning av Bottenhavets vattendistrikt
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett pelagialprogram har tagits fram för övervakning i relativt opåverkade referensområden i kustvattentyperna 16 t.o.m.19 i Bottemhavet. Programmet bör kunna ligga till grund för uppföljning av internationella, nationella och regionala miljömål samt följa upp ekologisk status. Den rumsliga variationen samt mellanårsvariationen hos pelagiala variabler i Bottenhavsområdet har använts som utgångspunkt för att beräkna provtagningsbehovet. Det föreslagna programmet innebär att mellan 48 och 60 provtagningar årsperiod, varefter ekologisk status kan bedömas. Designen gör det möjligt att med 80 % säkerhet bedöma ekologisk status med mätdata som ligger minst 20 % från klassgränserna. Mätprogrammet är designat för provtagningar -årsperiod. Stationer har slumpats ut i de olika typerna, och förslag på årliga provtagningslokaler anges i rapporten. Eftersom djupet vid de olika stationerna varierar, bör de flesta pelagiala variablerna provtas vid ett diskret djup i övre delen av vattenmassan, t.ex. 1 m djup. Av vetenskapliga och ekonomiska skäl är det viktigt att pelagialprogrammet samordnas för hela Bottenhavet.För mjukbottenfauna bedöms det befintliga integrerade programmet för trendanalys i Bottenhavet kunna tillgodose Vattendirektivets behov för kontrollerande övervakning i distriktet. Detta under förutsättning att Sundsvallsbuktens program fortsätter och att de nya nationella och regionala provtagningsområdena i södra Bottenhavet (Gräsö) etableras och drivs. Dimensioneringen av nuvarande nationellt och regionalt bottenfaunaprogram och områdesövervakning men har även visat sig vara väl anpassat för bedömningar inom ramen för Vattendirektivet. Enligt bedömningsgrunden bör minst 5 stationer användas för klassning av ekologisk status. Dessa stationer måste dock inte ligga inom samma vattenförekomst, utan kan vara lokaliserade i angränsande vattenförekomster. Den ekologiska statusen för mjukbottenfauna i enskilda vattenförekomster klassas genom extrapolering med hjälp av data från närbelägna områden med liknande bottenmiljö och påverkansgrad.Befintlig fiskebeståndsövervakning föreslås fortlöpa för att möjliggöra uppföljning av förändringar. En utökning av antalet övervakningsområden föreslås dock för att upprätta minst ett referensområde per inre och yttre kustvattentyp. En kombination av stratifierad och slumpmässig övervakning av fiskebestånden enligt nuvarande strategi föreslås, där djupintervallen stratifieras medan stationerna slumpas ut i respektive djupintervall.Provfiske och provtagning för miljögiftsanalys av fisk bör samordnas till samma provtagningstillfälle. Vidare bör den modell för samfinansiering och samordning som idag tillämpas av kustlänen i Bottniska viken för övervakning av fiskbestånd, samt och miljögiftsövervakning av fisk, fortlöpa även framöver.De ämnen som ingår i det pågående nationella programmet för miljögifter i fisk bör mätas även i de nya föreslagna områdena. När EU:s dotterdirektiv för prioriterade ämnen är beslutat och Vattenmyndigheterna fastställt miljökvalitetsnormer för särskilda förorenande ämnen, bör en översyn göras och ytterligare ämnen som är aktuella för Bottenhavet införlivas i övervakningsprogrammet. Miljögiftsövervakning i fisk bedöms kunna mätas med ett maximalt avstånd på 75 km mellan stationsområdena. Bedömning och extrapolera mätvärdena.För samtliga delprogram har en grova uppskattningar av kostnader för genomförandet gjorts.
  •  
4.
  • Andersson, Agneta, et al. (författare)
  • Succession and growth limitation of phytoplankton in the Gulf of Bothnia (Baltic Sea)
  • 1996
  • Ingår i: Marine Biology. - 0025-3162 .- 1432-1793. ; 126:4, s. 791-801
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A one year field study of four stations in the Gulf of Bothnia during 1991 showed that the biomass was ca. two times, and primary productivity ca, four times, lower in the north (Bothnian Bay) than in the south (Bothnian Sea) during the summer. Nutrient addition experiments indicated phosphorus limitation of phytoplankton in the Bothnian Bay and the coastal areas in the northern Bothnian Sea, but nitrogen limitation in the open Bothnian Sea. A positive correlation between the phosphate concentration and the production/biomass ratio of phytoplankton was demonstrated, which partly explained the differences in the specific growth rate of the phytoplankton during the summer. Differences in photosynthetic active radiation between the stations also showed a covariation with the primary productivity. The relative importance of nutrient or light limitation for photosynthetic carbon fixation could not, however, be conclusively determined from this study. Marked differences in phytoplankton species composition from north to south were also observed. The number of dominating species was higher in the Bothnian Sea than in the Bothnian Bay. The distribution of some species could be explained as due to nutrient availability (e.g. Nodularia spumigena, Aphanizomenon sp.), while salinity probably limits the distribution of some limnic as well as marine species. The potentially toxic phytoplankton N. spumigena, Dinophysis acuminata and Chrysochromulina spp. were common in the Bothnian Sea but not in the Bothnian Bay. The pico- and nanoplankton biomass during late summer was higher than previously reported due to a revised carbon/volume ratio.
  •  
5.
  • Bertilsson, Stefan, et al. (författare)
  • Photochemically induced changes in bioavailable carbon and nitrogen pools in a boreal watershed
  • 1999
  • Ingår i: Aquatic Microbial Ecology. - Oldendorf : Inter-Research. - 0948-3055 .- 1616-1564. ; 19:1, s. 47-56
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In several recent studies, a net stimulation of bacterial growth has been demonstrated after exposing humic surface waters to solar radiation or artificial ultraviolet radiation. This stimulation has been attributed to a photochemical release of bioavailable carbon or nitrogen compounds (ammonium). In a synoptic experiment, we exposed 0.2 mu m filtered water from 12 different habitats in a river system, dominated by allochthonous carbon input, to mild artificial UV radiation. A significant photochemical release of carboxylic acids of low molecular weight occurred. Furthermore, the exposure increased carbon-limited bacterial yield on average by a factor of 1.7. No photochemical production of free ammonium could be detected, which was in accordance with the lack of effects of radiation on bacterial growth yield under nitrogen-limited conditions. We conclude that, in boreal systems dominated by allochthonous carbon input, photochemical production of bioavailable carbon rather than nitrogen compounds is likely to positively influence the total substrate pool available for bacterial utilization.
  •  
6.
  • Blackburn, Nicholas, et al. (författare)
  • Rapid determination of bacterial abundance, biovolume, morphology, and growth by neural network-based image analysis
  • 1998
  • Ingår i: Applied and Environmental Microbiology. - : American Society for Microbiology. - 0099-2240 .- 1098-5336. ; 64:9, s. 3246-3255
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Annual bacterial plankton dynamics at several depths and locations in the Baltic Sea were studied by image analysis. Individual bacteria were classified by using an artificial neural network which also effectively identified nonbacterial objects, Cell counts and frequencies of dividing cells were determined, and the data obtained agreed well with visual observations and previously published values. Cell volumes were measured accurately by comparison with bead standards. The survey included 690 images from a total of 138 samples. Each image contained approximately 200 bacteria. The images were analyzed automatically at a rate of 100 images per h, Bacterial abundance exhibited coherent patterns with time and depth, and there were distinct subsurface peaks in the summer months. Four distinct morphological classes were resolved by the image analyzer, and the dynamics of each could be visualized. The bacterial growth rates estimated from frequencies of dividing cells were different from the bacterial growth rates estimated by the thymidine incorporation method. With minor modifications, the image analysis technique described here can be used to analyze other planktonic classes.
  •  
7.
  • Båmstedt, Ulf, 1946-, et al. (författare)
  • Mixing depth and allochthonous dissolved organic carbon: controlling factors of coastal trophic balance
  • 2016
  • Ingår i: Marine Ecology Progress Series. - Oldendorf/Luhe : Inter-Research Science Center. - 0171-8630 .- 1616-1599. ; 561, s. 17-29
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • ABSTRACT: The interacting effects of different mixing depths and increased allochthonous dissolved organic carbon (DOC) on the ratio of heterotrophic to autotrophic production (i.e. trophic balance) was evaluated in a mesocosm study with a stratified water column. An autumn plankton community from the northern Bothnian Sea showed significantly decreased phytoplankton production and somewhat increased bacterial production with added DOC. In addition, increased mixing depth further reduced phytoplankton production. With a deep pycnocline and added DOC, the system became net-heterotrophic, with an average bacteria-to-phytoplankton production ratio of 1.24. With a deep pycnocline without added DOC, the trophic balance was changed to 0.44 (i.e. autotrophic). With a shallow pycnocline, the system remained net-autotrophic irrespective of DOC addition. We propose that increased precipitation in northern Europe due to climate change may result in changed density stratification and increased allochthonous DOC transport to the sea, leading to more heterotrophic coastal aquatic ecosystems. Such a scenario may entail reduced biological production at higher trophic levels and enhanced CO2 emission to the atmosphere.
  •  
8.
  • COCHLAN, William P, et al. (författare)
  • SPATIAL-DISTRIBUTION OF VIRUSES, BACTERIA AND CHLOROPHYLL-A IN NERITIC, OCEANIC AND ESTUARINE ENVIRONMENTS
  • 1993
  • Ingår i: Marine Ecology Progress Series. - Oldendorf : Inter-Research. - 0171-8630 .- 1616-1599. ; 92:1-2, s. 77-87
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The spatial distribution of viruses was investigated in the coastal and oceanic waters of the Southern California Bight, USA, and the brackish waters of the Gulf of Bothnia, Sweden, using the direct harvesting technique and transmission electron microscopy. The vertical and horizontal distributions of viruses were examined in relation to bacterial abundance and chlorophyll a. Total virus abundances ranged from 0.3 to 52 X 10(9) l-1; higher concentrations of viruses were found in the upper 50 m of the water column and in coastal environments. Viruses with capsid diameters less than 60 nm dominated the virus community, were morphologically characterized as bacteriophages and were responsible for most of the observed spatial variability. Bacteria abundance alone explained 67 % of the spatial variability in virus numbers, thereby suggesting that bacteria constituted the major host organisms for viruses in these physically diverse habitats.
  •  
9.
  •  
10.
  • Huseby, Siv, et al. (författare)
  • Bacterioplankton growth
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bacterioplankton growth rate is an indicator of the decomposition of organic matter and thereby trophic status of the Sea. The bacterioplankton metabolism accounts for about half of the mineralization of organic matter and thereby pelagic oxygen consumption.The bacterioplankton growth rate in deep waters indicates good trophic status in the off-shore Bothnian Bay and Bothnian Sea. Deep water growth rates were 67 % higher than at corresponding depths in the Atlantic Ocean, lacking excess enrichment. The decline that has earlier been reported has now ceased. During the last few years the growth rates has increased some and there is now no significant trends in any of the studied basins.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 68
Typ av publikation
tidskriftsartikel (34)
bokkapitel (12)
rapport (11)
annan publikation (6)
doktorsavhandling (2)
forskningsöversikt (2)
visa fler...
bok (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (37)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (27)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Wikner, Johan, 1961- (50)
Wikner, Johan, Profe ... (12)
Hagström, Åke (11)
Andersson, Agneta (9)
Kisand, Veljo (6)
Wikner, Johan, Docen ... (5)
visa fler...
Vikström, Kevin (5)
Lundberg, Erik (4)
Albertsson, Jan (4)
Hajdu, Susanna (4)
Azam, Farooq (4)
Rolff, Carl (3)
Verma, Ashish (3)
Höglander, Helena (3)
Skjevik, Ann-Turi (3)
Båmstedt, Ulf (3)
Cuadros, Rocio (3)
Johansen, Marie (3)
Tranvik, Lars J. (2)
Deneudt, Klaas (2)
Pinhassi, Jarone (2)
Tengberg, Anders, 19 ... (2)
Amnebrink, Dennis (2)
Leonardsson, Kjell (2)
Karlsson, Chatarina (2)
Huseby, Siv (2)
Kuparinen, Jorma (2)
Nilsson, Jonas (2)
Langenheder, Silke (2)
Gorokhova, Elena (2)
Lindahl, Odd (2)
Ragueneau, Olivier (2)
Karlsson, Jan, 1974- (2)
Moksnes, Per-Olav (2)
Acosta, Alicia T. R. (2)
Elfwing, Tina (2)
Smith, David C. (2)
Steward, Grieg F (2)
Zingone, Adriana (2)
Norrman, Bo (2)
Nakaoka, Masahiro (2)
Eliason, Erika (2)
Mattsson, Lisa (2)
Soltwedel, Thomas (2)
Bartl, Ines (2)
Sosik, Heidi M (2)
Stanisci, Angela (2)
Muelbert, Jose H. (2)
Nidzieko, Nicholas J ... (2)
Beaulieu, Stace E. (2)
visa färre...
Lärosäte
Umeå universitet (68)
Göteborgs universitet (3)
Linnéuniversitetet (3)
Uppsala universitet (2)
Stockholms universitet (1)
Naturvårdsverket (1)
visa fler...
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (52)
Svenska (16)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (65)
Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy