| 1. |
- Santén, Vendela, 1978, et al.
(författare)
-
A modal shift to inland waterways: Actor perspectives on alternative business concepts
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Road haulage causes undisputed negative environmental impact in terms of CO2-emissions, noise, infrastructure damage, congestion, road accidents and is energy intensive. At longer transport distance (e.g. trans-ocean) maritime transport is preferable as it is more cost efficient. At shorter distances, there are financial, operational, market-related and regulatory issues that make waterway transport less attractive. Meanwhile, as waterway transport is favorable from an environmental perspective, the support for modal shift from road to sea has become an integral part of transport policy both at EU-level and in several countries across Europe. Among the different types of shipping (trans-ocean, short-sea, coastal), inland shipping is of particular importance when it comes to reduce congestion on roads. Ports are most often located in or near large cities, which in particular causes congestion on access roads to ports and the cities, and also in the countries in general. Hence, whereas cost is a barrier that must be overcome, using inland waterway transportation (IWT) is preferable from an environmental perspective, and a modal shift is a highly prioritized issue by governments. In some central European countries, IWT is well developed, while in countries such as Sweden, the share of inland shipping is very low, < 1%, and with no or little container traffic. With well-functioning fairways in inland waterways in Sweden, there is a large potential for increasing its utilization.
|
|
| 2. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Stadslinbana i Göteborg - Att i samverkan initiera och förankra en mångbottnad idé om kollektivtrafik och framtidens stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborgs stadslinbana är ett ambitiöst projekt som har haft i uppdrag att utreda, projektera, bygga och driftsätta Sveriges första urbana linbana i kollektivtrafik. Arbetet med stadslinbanan har genomförts i nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Västtrafik och Västra Götalandsregionen sedan 2011, då idén om en linbana över Göta älv initierades som ett medborgarförslag med anledning av Göteborgs kommande 400-årsjubileum. Arbetet med stadslinbanan har under åren tagit olika former, från att vara av mer utforskande karaktär till att bli ett av Göteborgs största infrastrukturprojekt med en utredningsbudget på över 100 miljoner kronor. Under våren 2019 beslutade dock Västtrafik att inte fortsätta planeringsarbetet. Hösten 2019 fattade trafikkontoret motsvarande beslut, efter att ha undersökt hur en förenklad, billigare stadslinbana skulle kunna utformas. Istället utreds alternativa kollektivtrafiklösningar för stadslinbanans föreslagna stäckning, exempelvis i form av ytterligare färjor, samt busstrafik. Anledningen var att de kostnadsuppskattningar för linbaneanläggningen som hade arbetats fram avvek alltför kraftigt från den tidigare beslutade kostnadsramen. Projektet Göteborgs Stadslinbana är därmed i skrivandets stund pausat i väntan på fortsatt politisk behandling. I denna rapport analyseras de utmaningar som projektet Göteborgs stadslinbana och dess beslutsorganisation har haft att hantera. Analysen baseras på drygt ett års följeforskning av projektet, med start hösten 2018. Forskningen bygger på ett stort antal intervjuer med projektdeltagare och intressenter, medverkan på olika möten inom projektet och tillgång till centrala projektdokument. Forskningen visar att arbetet med stadslinbanan har präglats av stora osäkerheter. Det beror till stor del på att linbanor i urban miljö är en ny kollektivtrafiklösning som inte har prövats i Sverige tidigare. Ytterligare ett starkt skäl är att projektets organisatoriska inramning har präglats av den komplexitet som uppstått genom flernivåstyrning, samverkan och multipla målbilder gällande tidsramar, förväntade kostnader och önskade kvaliteter. Rapporten lyfter fram lärdomar inom tre områden för medverkande parter att arbeta vidare med. Det handlar om vikten av att: • utveckla gränsöverskridande styr- och ledningssystem för stora infrastrukturprojekt • hitta sätt att belysa och inkludera det breda värdeskapande som infrastrukturprojekt genererar i beslutsfattandet • utveckla arbetssätt som möjliggör ett medvetet risktagande och lärande kring innovativa lösningar för hållbar kollektivtrafik och stadsutveckling. (Detta är ofta svårt inom ramen för rådande projektmodeller för infrastrukturinvesteringar, och förutsätter därför att nya lösningar ges en bredare inramning som utvecklingsprojekt betraktat.) Syftet med följeforskningen har varit att analysera projektet och arbetet med stadslinbanan, för att därigenom stärka processen och bidra till medverkande organisationers lärande. Forskningen har genomförts av en forskargrupp med kompetens inom organisation och management, finansiell ekonomi och innovationsledning i nära samarbete med projektledare och projektägare på Göteborgs trafikkontor och Västtrafik.
|
|
| 3. |
- Behrends, Sönke, 1976, et al.
(författare)
-
Myndigheters roll för urban vattenburen logistik
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att det finns ett stort intresse för urban vattenburen logistik (UVL) hos nationella, regionala och kommunala myndigheter, används urbana vattenvägar i Sverige mycket sparsamt. I denna rapport analyserar vi vad myndigheter kan göra för att driva på utvecklingen för ökad användning av UVL. Vår analys visar att en större användning av UVL begränsas av hinder på flera nivåer som förstärker varandra och resulterar i inlåsningsmekanismer i dagens transportsystem. Förutom hinder som är kopplade till ekonomiska parametrar, regelverk, fysiska förutsättningar samt tekniska artefakter, spelar även hinder som är relaterade till beslutfattarnas beteende, kultur och värderingar en viktig roll i detta sammanhang. För att UVL ska kunna implementeras och komma till användning i större skala krävs det därför förändringar på samtliga nivåer. Det finns flera möjligheter för myndigheterna att utveckla marknaden för UVL och att stärka UVL:s konkurrenskraft. Dessa är dock svåra att genomföra på grund av beslutfattarnas rutiner, vanor och tillvägagångssätt som upprätthåller inlåsningsmekanismer. Den viktigaste åtgärden för att driva på utvecklingen av UVL är därför att skapa en stödjande kultur för UVL hos myndigheterna.
|
|
| 4. |
- Bladini, Filip, 1958, et al.
(författare)
-
Planerarens roll i förändring
- 2015
-
Ingår i: Tillväxt kräver planering. - Karlskrona : Boverket och Tillväxtverket. - 9789175632940 ; , s. 38-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Idag handlar stadsutveckling om komplexa utmaningar där förmågan att hantera frågor om hållbar utveckling sätts på prov. Samverkan inom och mellan olika offentliga kompetensområden, medborgare och näringsliv blir allt viktigare. Men detta ställer också helt nya krav på de förvaltningsprocesser som formar stadsutvecklingen. I det här kapitlet belyser författarna hur planerarnas profession håller på att förändras och pekar på vilka strukturella, organisatoriska och individuella utmaningar som påverkar samverkan med näringslivet.
|
|
| 5. |
- Brettmo, Alena, et al.
(författare)
-
´Influencers´ in urban freight– A business model perspective
- 2019
-
Ingår i: 11th International Cionference on City Logistics. - : Institute for City Logistics.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores how norm-setting third-party urban freight stakeholders, referred to as ‘influencers’, may indirectly put pressure on actors in the urban freight setting. The results indicate that influencers may pressure receivers on logistical issues and shape the physical environment in which deliveries are conducted. Such acts indirectly force carriers to adopt more sustainable practices and take decisions that impact their business models. The results bring to light the often-overlooked power that influencers have in relation to the development of actor behavior along the urban freight supply chain.
|
|
| 6. |
- Brettmo, Alena, et al.
(författare)
-
The Role of ‘Influencers’ as Drivers of a More Sustainable Urban Freight Sector
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract The importance of stakeholders in the development of a sustainable urban freight sector has been highlighted in recent research. Not all stakeholders have a direct link to the supply chain, but they may still play a role in creating sustainable urban freight initiatives. This study explores the initiatives that norm-setting indirect stakeholders in urban freight, referred to as ‘influencers’, establish to support a more sustainable urban freight sector, and how those initiatives may impact the business models of carriers. The study uses data gathered for ongoing research into the roles of indirect stakeholders in the development of sustainable urban freight initiatives. The results indicate that influencers can put pressure on receivers regarding logistical issues and shape the physical environment in which deliveries are conducted. Influencers use three primary strategies to support sustainable urban freight: vehicle-focused measures, consolidation linked to physical infrastructure, and consolidation through behavioural changes. These initiatives impact the relationship between receivers and carriers and may push carriers to adopt more sustainable practices as well as take decisions that impact their business models. The results highlight the often-overlooked power of influencers in relation to the development of actor behaviour in the urban freight supply chain and show the potential for both conflict and change arising from the use of this power.
|
|
| 7. |
- Costa, Nicole, et al.
(författare)
-
Connecting vessels to shoreside electricity in Sweden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the KAJ-EL project was to offer decision support to ports and shipping companies about the implementation and use of shoreside electricity in Swedish ports. More specifically, this project investigated the following, among other questions related to shore power: • the driving forces and barriers among ports and shipping companies to offer or use shore power; • the decision making, steps and actors involved in the process of adopting shore power; • the costs and business arrangements for installing and operating shore power; • the challenges in the installation and operation of shore power; • the different shore power equipment used in Swedish ports and on board vessels; • the actions and condition to realise OPS adoption to a larger extent. The project group included researchers and experts in shipping, transport, logistics, economics, and human factors from SSPA and the University of Gothenburg, and included industry partners Svensk Sjöfart (Swedish Ship Owners’ Association) and Sveriges Hamnar (Ports of Sweden). In addition, industry and authorities were involved in a reference group with representatives from shipping companies, ports and electricity providers. Interviews were performed with various ports in Sweden, a port in Norway (Kristiansand) as well as the US ports of Long Beach and Seattle to compare the perspectives. Shipping companies were interviewed, as were a number of OPS equipment manufacturers, national grid operators and electricity providers. Two workshops and a final seminar were also conducted. This report presents an overview of the OPS situation in Sweden and provides principles for business models as well as recommendations for ports’ and shipping companies’ OPS work. It can be noted that Sweden is at the European forefront of OPS in the sense that it currently has nine cities offering OPS, with main focus so far on the ro-pax and ferry segment. Actors, in particular ports, perceive that the regulatory pressure to offer OPS is increasing and the knowledge about OPS, especially among non-experienced ports, is still limited. Further guidance on OPS installations and operations is therefore needed, in terms of the financial, business, technical and operational issues that the actors must deal with. One major question is how to secure the electricity supply to the ports. Collaboration between actors is key to successful OPS implementation and a higher level of standardisation can facilitate technical choices. Several areas in need of further research are highlighted in this report, such as investigating possible future power demand scenarios from using OPS, and supply strategies for ports. The project received funding from Trafikverket (The Swedish Transport Administration).
|
|
| 8. |
- Flodén, Jonas, 1974, et al.
(författare)
-
Business models for sustainable biofuel transport: the potential for intermodal transport
- 2016
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 113:1 February, s. 426-437
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The use of solid wood biofuels for energy production in heating plants has increased drastically during the last decades. Great interest has been shown in replacing unsustainable road transport of wood fuel with more sustainable intermodal transport. This paper maps the common business models for biofuel transport in Sweden and suggests how these models may be developed to accommodate intermodal transport. A view of the biofuel supply chain as five overlapping networks (industry, material, operations, transport, and infrastructure) connected by four transaction markets (sourcing, operations, transport, and traffic) have been used. Four typical business models have been found: Regional/National Biofuel Company, Local Biofuel Company, Heating Plant Own Account, and Wood Processing Industry. Cooperation and vertical integration among the actors are important to reach the large transport volumes required for intermodal transport. Key issues to increase the intermodal potential are: increased vertical integration and cooperation, sharing of transport resources and infrastructure, joint purchases, outsourcing to expert actors, building trust and open communication, and not underestimating the complexity of intermodal transport. The results have implications for any actor interested in developing intermodal transport or policy measures. The contribution includes the new approach of developing business models by using the five-layer network-market model.
|
|
| 9. |
- Flodén, Jonas, 1974, et al.
(författare)
-
Designing Intermodal Supply Chains
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- WP3 Report, Sustainable Intermodal Supply Systems for Biofuel and Bulk Freight
|
|
| 10. |
- Hagström, Linus, et al.
(författare)
-
Remilitarization, Really? Assessing Change in Japanese Foreign Security Policy
- 2009
-
Ingår i: Asian Security. ; 5:3, s. 242-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyzes Japanese foreign security policy and recent talk of “remilitarization.” It does so by assessing the changes that most clos ely parallel the analytical interests of three sets of major international relations theories: namely capability (realism), policy (liberalism), and normative context (constructivism). Japanese responses to recurring North Korean missile tests moreover provide a source for a contextually bound analysis of policy and self-image. The arti-cle confirms that the last two decades have witnessed a number of important changes in security aspects of Japanese foreign policy but concludes that these changes are not nearly so dramatic as to justify the bold language of many Japan specia lists. Hence, it serves to moderate the scholarly tendency to overemphasize or overly dramatize the changes in Japanese security policy.
|
|
