SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Winblad Ulrika) "

Sökning: WFRF:(Winblad Ulrika)

  • Resultat 1-10 av 183
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Winblad Spångberg, Ulrika, et al. (författare)
  • Dags att öka äldreinflytandet
  • 1998
  • Ingår i: Kommunaktuellt. ; 7, s. 29-
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
3.
  •  
4.
  • Andersson, Réka (författare)
  • Gränsdragningar i Vårdens Vardag : Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i det svenska välfärdssystemet
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården.I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
  •  
5.
  • Anderzén, Ingrid, et al. (författare)
  • Samverkan i Resursteam : effekter på organisation, hälsa och sjukskrivning
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vi utvärderar samverkansformen Resursteam, som bedrivits som ett försök för att minska långa sjukskrivningar. Resursteam innebär att ett team med hand-läggare från Försäkringskassan, husläkare, sjukgymnast och beteendevetare, vid regelbundna möten bedömer sjukskrivna personers rehabiliteringsbehov och ger förslag på åtgärder. Det övergripande syftet är att skatta effekten av Resursteam på den försäkrades sjukskrivningslängd och självskattade hälsa. Vi har genomfört (i) en kartläggning av verksamheten, (ii) en enkätstudie till sjuk-skrivna som deltagit i Resursteam och till jämförelsepersoner samt (ii) skattat effekten av Resursteam på självskattad hälsa och sjukskrivning. Resultaten är entydiga och visar på inga eller negativa effekter för de personer som ingått i Resursteam. Som exempel kan nämnas att tiden i sjukskrivning förlängs med cirka 20 procent i genomsnitt.
  •  
6.
  • Anskär, Eva, 1957- (författare)
  • Time flies in primary care : a study on time utilisation and perceived psychosocial work environment
  • 2019
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Background: Time utilisation among primary care professionals has been affected by structural changes and reorganisation performed in Swedish primary care over several decades. The work situation is complex with a heavy administrative work load. The overall aim with this thesis was to describe time utilisation among staff in Swedish primary care and to investigate associations with perceived psychosocial work environment and legitimacy of work tasks.Methods: A multicentre, descriptive, cross-sectional study design was used including all staff categories in primary care i.e. registered nurses, primary care physicians, care administrators, nurse assistants and allied professionals (physiotherapists, occupational therapists, psychologists, counsellors, dieticians and chiropodists) at eleven primary care centres located in southeast Sweden. The data collection consisted of a questionnaire including a subjective estimate of workload, the Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) and the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Also, a time study was performed, where the participants reported their work time based on three main categories; direct patient work tasks, indirect patient work tasks and other work tasks, each with a number of subcategories. The participants reported time spent on different work tasks, day by day during two separate weeks. Response rates were 75% for the questionnaire and 79% for the time study.Results: In paper I the time study revealed that health professionals at the primary care centres spent 37% of their work time with direct patient work tasks. All professions estimated a higher proportion of time spent directly with patients than they reported in the time study. Physicians scored highest on the psychosocial scales of quantitative demands, stress and role conflicts. The proportion of administrative work tasks was associated with role conflicts, the more administration the more role conflicts. Findings in paper II were that more than a quarter of physicians scored above the cut-off value for BITS regarding unnecessary work tasks, which was significantly more than the proportion observed in all other professions in the survey. Across all staff groups, a perception of having to perform illegitimate work tasks was associated with experiencing negative psychosocial work environment and with high proportion of administrative-related work tasks.Conclusions: Swedish primary care staff spend a limited proportion of their work time directly with patients and primary care physicians perceive the psychosocial work environment in negative terms to a greater extent than all other staff members. Allocation of work tasks has an influence on the perceived psychosocial work environment. The perception of having a large number of illegitimate work tasks affects the psychosocial work environment negatively, which might influence the perception the staff have of their professional roles. Perception of high proportion of unreasonable work tasks is associated with a high proportion of non-patient-related administration.This thesis illuminates the importance of decision makers thoroughly considering the distribution and allocation of non-patient related work tasks among staff in primary care, in order to achieve efficient use of personnel resources and favourable working conditions. Hopefully, the results of this study will contribute to further development of primary care so that medical competence will benefit patients as much as possible.
  •  
7.
  • Arnetz, Judith E., et al. (författare)
  • Development and evaluation of a questionnaire for measuring patient views of involvement in myocardial infarction care
  • 2008
  • Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Oxford University Press (OUP). - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 7:3, s. 229-238
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND Patients' involvement in their healthcare has been associated with improved treatment outcomes in chronic illness. Less is known about the affects of patient involvement on the outcomes of acute illness, such as myocardial infarction. A better understanding of patients' views and behaviour during hospitalization might improve clinical practice and enhance patient involvement. AIM The aim of this study was to develop and evaluate a questionnaire for measuring patients' perceptions of their involvement during hospitalization for myocardial infarction care. METHODS Focus groups with myocardial infarction patients provided the basis for the construction of the questionnaire. Questionnaire validity and reliability were evaluated in a small pilot study and a larger cross-sectional study among myocardial infarction patients at eleven Swedish hospitals. RESULTS The questionnaire demonstrated good validity and reliability, with six factors measuring patient views and behaviour regarding involvement. CONCLUSION The questionnaire appears to be a useful tool for evaluating the perceptions and behaviour of patients regarding patient involvement in myocardial infarction care. Use of this questionnaire may provide insight regarding areas of patient-staff interaction that need improvement. Pinpointing such areas may lead to improved patient involvement, satisfaction with care, and treatment outcomes.
  •  
8.
  • Arnetz, Judith E., et al. (författare)
  • Is patient involvement during hospitalization for acute myocardial infarction associated with post-discharge treatment outcome? : an exploratory study
  • 2010
  • Ingår i: Health Expectations. - : Wiley. - 1369-6513 .- 1369-7625. ; 13:3, s. 298-311
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective To investigate whether patient involvement during hospitalization for acute myocardial infarction (MI) was associated with health and behavioural outcomes 6–10 weeks after hospital discharge. Background Patient involvement has been associated with improved health outcomes in chronic disease, but less research has focused on the effects of patient involvement in acute conditions, such as MI. Design Self-administered questionnaire study. Questionnaire results were run against medical outcome data in a national database of cardiac patients. Setting and participants Cardiac patients (n = 591) on their first follow-up visit after hospitalization for MI at 11 Swedish hospitals. Main outcome measures Patient ratings of three questionnaire scales related to involvement; cardiovascular symptoms, medication compliance, participation in cardiac rehabilitation, and achievement of secondary preventive goals. Results More positive patient ratings of involvement were significantly associated with fewer cardiovascular symptoms 6–10 weeks after hospital discharge. In contrast, patients who attended cardiac rehabilitation and achieved the goals for smoking cessation and systolic blood pressure were significantly less satisfied with their involvement. No association was found between involvement ratings and medication compliance. Conclusion This study represents a first attempt to examine associations between patient involvement in the acute phase of illness and short-term health outcomes. Some significant associations between involvement and health and behavioural outcomes after acute MI were found. However, higher involvement ratings were not consistently associated with more desirable outcomes, and involvement during hospitalization was not associated with MI patient health and behaviour 6–10 weeks after hospital discharge to the extent hypothesized.
  •  
9.
  • Arnetz, Judith E., et al. (författare)
  • Physicians' and nurses' perceptions of patient involvement in myocardial infarction care
  • 2008
  • Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 7:2, s. 113-120
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Patients' involvement in their healthcare has been associated with better health outcomes. However, few studies have examined whether patient involvement affects the work of healthcare professionals. A better understanding of professionals' views and behaviour is necessary for improving clinical practice and optimizing patient involvement. Aim: To measure perceptions and behaviour regarding patient involvement among physicians and nursing staff caring for patients with acute myocardial infarction. Methods: A questionnaire study conducted in 2005 among cardiology staff at twelve Swedish hospitals. The questionnaire included six scales measuring staff views and behaviour. Results: Physicians, registered nurses, and practical nurses did not differ significantly in their views of patient involvement, but did differ significantly in behaviour (p<.001). All three groups felt that an actively involved patient enriched their work, at the same time increasing their work load and taking time from other tasks. Physicians discussed daily activities and lifestyle changes with myocardial infarction patients before hospital discharge to a greater extent than nursing staff (p<.001). Conclusion: Physicians and registered nurses viewed time constraints as a hinder for patient involvement, while practical nurses felt unsure in communicating with patients. Considering these organizational and professional issues may improve patient involvement and health outcomes in myocardial infarction care. (C) 2007 European Society of Cardiology. Published by Elsevier B.V All rights reserved.
  •  
10.
  • Arnetz, Judith E., et al. (författare)
  • Staff views and behaviour regarding patient involvement in myocardial infarction care : development and evaluation of a questionnaire
  • 2008
  • Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Elsevier. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 7:1, s. 27-35
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND Healthcare legislation in several nations now dictates the responsibility of health care professionals to involve patients in decisions concerning care and treatment. However, few studies have examined the impact of patient involvement on the work of health care professionals. A better understanding of staff views and behaviour might enhance patient involvement. AIM The aim of this study was to develop and validate a questionnaire for measuring views and behaviour regarding patient involvement among physicians and nursing staff caring for patients with myocardial infarction. METHODS Focus groups among cardiology staff provided the basis for the construction of the questionnaire. Questionnaire validity and reliability were evaluated in a small pilot study and a larger cross-sectional study among cardiology staff at twelve Swedish hospitals. RESULTS The questionnaire demonstrated good validity and reliability, with two factors measuring staff views and four measuring behaviour. CONCLUSION The questionnaire appears to be a useful tool for evaluating the perceptions and behaviour of physicians and nursing staff regarding patient involvement in myocardial infarction care. Use of this questionnaire may provide insight regarding areas of staff-patient interaction that need improvement, as well as implications of patient involvement for the work of each professional group on cardiology wards.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 183
Typ av publikation
tidskriftsartikel (101)
rapport (24)
bokkapitel (20)
doktorsavhandling (13)
annan publikation (10)
konferensbidrag (9)
visa fler...
licentiatavhandling (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
bok (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (108)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (69)
populärvet., debatt m.m. (6)
Författare/redaktör
Winblad, Ulrika (78)
Winblad, Ulrika, 196 ... (69)
Blomqvist, Paula, 19 ... (19)
Winblad Spångberg, U ... (14)
Blomqvist, Paula (13)
Fredriksson, Mio, 19 ... (13)
visa fler...
Isaksson, David (10)
Engström, Maria (9)
Vengberg, Sofie (9)
Isaksson, David, 198 ... (9)
Hanning, Marianne (8)
Fredriksson, Mio (8)
Vrangbaek, Karsten (6)
Lindberg, Ylva (6)
Ernesäter, Annica, 1 ... (6)
Winblad, Ulrika, 196 ... (6)
Gadbois, Emily A (6)
Tyler, Denise A (6)
Mor, Vincent (6)
Cederholm, Tommy (5)
Wallin, Lars (5)
Holmström, Inger (5)
Eldh, Ann Catrine (5)
Holmström, Inger, 19 ... (5)
Sonnander, Karin, 19 ... (5)
Shield, Renee R. (5)
Olsson, Fredrik (4)
Holmström, Inger K., ... (4)
Westerling, Ragnar (4)
Arnetz, Bengt B. (4)
Arnetz, Judith E. (4)
Höglund, Anna T. (4)
Törmä, Johanna (4)
Mankell, Anna (4)
Andersson, Caroline (4)
Dahlström, Tobias (4)
Winblad, Ulrika, Doc ... (4)
Wiitavaara, Birgitta (3)
Winblad, Bengt (3)
Gustafsson, Inga-Bri ... (3)
Moberg, Linda (3)
Fredriksson, Magnus, ... (3)
Kälvemark Sporrong, ... (3)
Wijk, Katarina (3)
Nordlöf, Hasse (3)
Halford, Christina (3)
Ernesäter, Annica (3)
Stolt, Ragnar (3)
Shield, Renee (3)
McHugh, John (3)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (174)
Högskolan i Gävle (13)
Karolinska Institutet (12)
Mälardalens universitet (10)
Linköpings universitet (10)
Göteborgs universitet (5)
visa fler...
Högskolan Dalarna (5)
Örebro universitet (2)
Umeå universitet (1)
Stockholms universitet (1)
Lunds universitet (1)
Linnéuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (131)
Svenska (52)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (117)
Samhällsvetenskap (32)
Teknik (3)
Humaniora (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy