| 1. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.
|
|
| 2. |
- Brodl, Ludvik, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2020)
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2018, rapporterade i submission 2020. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan.Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOx, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 3. |
- Englund, Daniel, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2021)
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2019, rapporterade i submission 2021. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan. Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOx, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se t.o.m. 2021-10-31 då resultatet kommer att presenteras på SMHI:s datavärdskap hemsida: www.nationellaemissionsdatabasen.smhi.se.Resultatet kommer fortfarande finnas länkat till RUS hemsida efter 2021-10-31. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 4. |
- Englund, Daniel, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2022)
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2020, rapporterade i submission 2022. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan. Notera att utsläpp av koldioxid enbart omfattar koldioxid med fossilt ursprung.Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOX, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via SMHI:s datavärdskap hemsida: www.nationellaemissionsdatabasen.smhi.seFör att ta del av information om enskilda industrier/verksamheter så kan dessa hittas på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 5. |
- Englund, Daniel, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2023)
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2021, rapporterade i submission 2023. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå.Rapporten beskriver större förändringar som har skett i nationella totalemissioner samt större förändringar i fördelningsmetodik jämfört med föregående år.
|
|
| 6. |
- Fridell, Erik, et al.
(författare)
-
Sjöfartens emissionsfaktorer : Metod för NOX och SOX
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar nya metoder för att beräkna emissionsfaktorer för sjöfart för kväveoxider och svaveloxider samt sammanfattar data för emissionsfaktorer för partiklar. För svavel är bakgrunden att användandet av reningsmetoden scrubbrar gör att emissionen av svaveldioxid inte kan beräknas direkt ur svavelinnehållet i bränslet. En metod som beräknar hur mycket bränsle som används i fartyg med skrubbrar redovisas. Denna metod möjliggör att ta fram korrekta emissionsfaktorer. För kväveoxider har tidigare en lista från Sjöfartsverket på fartyg med emissionsreningsteknik använts. Då denna lista inte upprätthålls längre föreslås en metod med andra datakällor. Emissionsfaktorer för partiklar för bränsle med en svavelhalt på upp till 0,5% S (nytt globalt krav från 2020), och för fartyg med scrubbrar, föreslås.
|
|
| 7. |
- Schultheiss, Fredrik, et al.
(författare)
-
Comparative Study on the Machinability and Manufacturing Cost in Low-Lead Brass
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of the 26th International Conference on Flexible Automation and Intelligent Manufacturing. ; , s. 496-503
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Today, commercially used brasses commonly contain 2 to 4 wt.% lead. As the availability of low-lead and lead-freebrass increase, there are environmental incentives for investigating the consequences of replacing thelead-containing brasses with lead-free equivalents. Generally, lead-free brass is expected to have a lowermachinability than its lead-alloyed counterpart, implying a higher manufacturing cost. Thus, the aim of this studyhas been to quantify the added manufacturing cost by replacing a standard brass alloy with a low-lead alternative.This was done through a case study performed at a Swedish SME which replaced CuZn39Pb3 (3.3 wt.% Pb) withlow-lead CuZn21Si3P (<0.09 wt.% lead) for a select part. Since CuZn21Si3P is almost twice as expensive asCuZn39Pb3, the material cost was found to have a substantial influence on the manufacturing cost. Additionally,the lower machinability implied a longer cycle time and higher losses while machining CuZn21Si3P, resulting in a77% overall increase in manufacturing cost when using the low-lead material. Arguably, the difference in materialcost, and thus manufacturing cost, may decrease over time making production of low-lead and lead-free brassproducts a viable option, especially when considering the environmental incentive for decreasing the amount oflead in circulation.
|
|
| 8. |
- Schultheiss, Fredrik, et al.
(författare)
-
Machinability and manufacturing cost in low-lead brass
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Advanced Manufacturing Technology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0268-3768 .- 1433-3015. ; 99:9-12, s. 2101-2110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Today, commercially used brasses commonly contain 2 to 4 wt% lead. As the availability of low-lead and lead-free brass increases, there are environmental incentives for investigating the consequences of replacing the lead-containing brasses with lead-free equivalents. Generally, lead-free brass is expected to have a lower machinability than its lead-alloyed counterpart, implying a higher manufacturing cost. Thus, the aim of this study has been to quantify the added manufacturing cost by replacing a standard brass alloy with a low-lead alternative. This was done through a case study performed at a Swedish SME which replaced CuZn39Pb3 (3.3 wt% Pb) with low-lead CuZn21Si3P (< 0.09 wt% lead) for a select part. Since CuZn21Si3P is almost twice as expensive as CuZn39Pb3, the material cost was found to have a substantial influence on the manufacturing cost. Additionally, the lower machinability implied a longer cycle time and higher losses while machining CuZn21Si3P, resulting in a 77% overall increase in manufacturing cost when using the low-lead material. Arguably, the difference in material cost, and thus manufacturing cost, may decrease over time making production of low-lead and lead-free brass products a viable option, especially when considering the environmental incentive for decreasing the amount of lead in circulation.
|
|
| 9. |
- Windmark, Christina, et al.
(författare)
-
Batch size optimization based on production part cost
- 2014
-
Ingår i: FAIM 2014 - Proceedings of the 24th International Conference on Flexible Automation and Intelligent Manufacturing: Capturing Competitive Advantage via Advanced Manufacturing and Enterprise Transformation. - 9781605951737 ; , s. 1031-1038
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- When investigating different location and/or system designs the possible variables to take into consideration can differs between the alternatives. Different production system will have different optimal working conditions and hence should be compared with parameters suitable for the actual production system. When planning production and calculating production costs the batch size is of high interest. Based on a manufacturing part cost model, this paper will present a new model, close connected to the production system, integrating production performance, set-up times, material costs, material handling costs and tied capital, giving the production economic optimal batch size. The aim is to give companies a model for determining the economic optimal batch size in order to use this knowledge to make strategic decisions regarding production planning. Mathematical simulations are performed to analyse the differences in result from the developed model and Wilsons existing standard method for calculating the economic order quantity, hence to verify the importance of making an in-depth analysis, taking the production system into consideration. The advantage of the developed model is the usage of production costs based on variable batch sizes, giving a more accurate outcome.
|
|
| 10. |
- Windmark, Christina, et al.
(författare)
-
Cost-Driven Informed Decisions Using Loss Analyses from Production Monitoring
- 2020
-
Ingår i: SPS2020 - Proceedings of the Swedish Production Symposium. - 9781614994398 ; 13, s. 119-129
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- When embarking a cost reduction strategy, it is important to know what causes the costs, how the costs are connected to value adding and to non-value adding activities, and thereby conduct a knowledge-intensive production development. This paper present a method on how to connect costs to production losses and how they can relate to different cost factor groups. The method uses a digital tool that was designed in collaboration with a medium-sized tool manufacturing company, using several manufacturing operations in sequence. The tool is designed to be used for management monitoring and for strategic decisions. The method uses a performance-based cost model for discrete part manufacturing and incorporates an approximation when dividing the calculated loss costs. To ensure the accuracy of the model a sensitivity analysis was conducted. The result shows that only smaller errors occur due to this approximation and amount to a few percent when extremely high losses are in effect. The novelty of the paper is the variation of the cost model, ensuring that costs can be divided on each of the cost factor groups and investigated performance parameter. In addition, the designed layout of the result presentation in the digital tool, is a further development of the previous presented production performance matrix, which contribute to a comprehensive overview used for production monitoring.
|
|
