| 1. |
- Winka, Katarina, 1970-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt mentorskap för hållbart lärarskap
- 2020
-
Ingår i: nu2020. ; , s. 207-208
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Mentorskap bygger på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Genom att bidra till en kollegas professionella utveckling kan mentorn utveckla sina egna kunskaper, förmågor och förhållningssätt. För adepten är det en möjlighet att utveckla sig och sin egen roll som lärare inom akademin (Mathisen, 2009; Eastcott, 2016).Syftet med denna presentation är att delge erfarenheter från ett pedagogiskt mentorskapsprogram som utvecklats, genomförts och utvärderats vid Umeå universitet. Mentorskapsprogrammet är ett komplement till det högskolepedagogiska utbildningsutbudet och samtidigt ett sätt att tillvara ta de pedagogiskt meriterade lärarnas kompetens och vilja att bidra till hållbar pedagogisk utveckling.Umeå universitet har en pedagogisk meriteringsmodell där lärare kan ansöka om prövning mot kriterier för utnämning till meriterad eller excellent lärare. Modellen har haft stort genomslag och det finns över 200 utnämnda lärare. En fråga som uppstått är hur lärosätet kan ta tillvara dessa lärares erfarenhet, engagemang och kompetens. I en undersökning av de utnämnda lärarnas förväntningar och önskemål framkom en stark vilja att dela med sig av sin kunskap och inspirera andra till pedagogisk utveckling. Detta ledde till att ett pedagogiskt mentorsprogram initierades 2019 med syftet att främja erfarenhetsutbyte och kollegial samverkan inom lärosätet.Mentorskapsprogrammet består av en utbildning för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Ett intyg motsvarande en veckas högskolepedagogisk kurs utfärdas för de som genomför mentorsutbildningen och agerar mentorer. Vid antagning till mentorsplatserna prioriteras sökande med lång undervisningserfarenhet och ett reflekterande förhållningssätt till lärarrollen. Med andra ord: utnämning i Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell är meriterande. För adepterna gäller inga speciella urvalskriterier förutom intresse att utveckla sin pedagogiska kompetens.I matchningen av mentorer och adepter lades särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer. Potentiella ämnesmässiga kopplingar undveks med argumentet att den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten ska vara i fokus. I pilotomgången ingick sju mentor/adeptpar varav sex slutförde programmet.Utvärderingen bekräftade vikten av att programmet är universitetsövergripande och att mentorer och adepter matchas över fakultets- och ämnesgränser. Det utgör även ett exempel på hur de meriterade och excellenta lärarnas engagemang och drivkraft för pedagogisk utveckling kan tas tillvara. Som helhet representerar det pedagogiska mentorskapsprogrammet en win-win-situation, där både adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella roll.Målgruppen för presentationen inkluderar alla som är nyfikna på undervisning/utbildning/högskolepedagogik, pedagogiska utvecklare samt personer med pedagogiska ledarskapsuppdrag. ReferenserMathisen, P. 2009. Mentor: i teori och praktik. Studentlitteratur: LundEastcott, D. (2016). Coaching and mentoring in academic development (pp. 86–102). In: Popovic, C., & Baume, D. (2016). Advancing practice in academic development. Taylor and Francis Inc.
|
|
| 2. |
- Boström, Gert-Olof, 1959-, et al.
(författare)
-
Extra-curricular activities as a way of teaching sustainability
- 2021. - 1
-
Ingår i: Handbook on Teaching and Learning for Sustainable Development. - Cheltanham, UK and Northampton, MA, USA : Edward Elgar Publishing. - 9781839104640 - 9781839104657 ; , s. 323-334
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter takes its point of departure in the complexity of education for sustainable development (ESD) and the potential in regarding the surrounding environment as a resource and complement to the classroom and curricular activities. This inherent complexity demands different approaches to teaching and in this chapter the value of extra-curricular activities (ECAs) is elaborated upon. Two examples of ECAs conducted at Umeå School of Business, Economics and Statistics in Sweden are presented, discussed and analyzed. The chapter brings together a series of linked concepts, namely ESD, ECAs and experiential learning theory (ELT). The described activities provided experiences not possible to embrace within regular course syllabi and have the potential to benefit both students and teachers. A transdisciplinary context, where university and society meet in order to visualize the complexity of sustainability, can encourage dialogue and lifelong learning. A challenging dimension of sustainability is its dynamics, as development is continuous and therefore not always possible to frame in traditional university teaching. A transformative and transdisciplinary learning can take place when guest lecturers, researchers and students meet in a contemporary discourse about sustainability. There is a need for complex learning environments in order to support learning about SDGs and learning for sustainability.
|
|
| 3. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Det pedagogiska mentorprogrammet vid umeå universitet : erfarenheter från programledning och deltagare
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I denna skrift vill vi dela våra och deltagarnas erfarenheter av ett pedagogiskt mentorprogram vid Umeå universitet. Vår ambition med det pedagogiska mentorprogrammet är att främja ett hållbart akademiskt lärarskap för både nya och etablerade lärare, främja ökad utbildningskvalitet och lyfta undervisningens status i akademin.Vi som är författare till denna skrift är pedagogiska utvecklare med många års erfarenhet av att stötta lärares pedagogiska kompetensutveckling genom högskolepedagogiska kurser. Vår pedagogiska grundsyn bygger på att lärande sker i en social kontext och främjas av en trygg lärandemiljö med möjlighet till erfarenhetsutbyte och självreflektion.Kurserna erbjuder en sådan miljö men våra erfarenheter är att de lärare som befinner sig i början av sin lärarbana, och de som har kommit väldigt långt i sin pedagogiska utveckling, även kan behöva andra former av stöd och utmaningar.Med utgångspunkt i detta har vi utvecklat ett pedagogiskt mentorprogram som består av en specialiserad kurs för mentorerna och ett individuellt pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Avsikten med mentorprogrammet är att komplettera det högskolepedagogiska kompetensutvecklingsutbudet med ett individuellt formaliserat stöd, bidra till en större trygghet i lärarrollen, skapa meningsfulla utmaningar och ge möjlighet till dialog och nätverkande över erfarenhets- och ämnesgränser.I skriften kommer vi först att beskriva programmet och dess innehåll samt upplägg, och sedan presentera resultaten från en alumnutvärdering som genomfördes våren 2022.
|
|
| 4. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt mentorprogram för hållbara utbildningsmiljöer
- 2021
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2021. - : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 3-3
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna presentation kommer vi att lyfta fram det pedagogiska mentorprogrammet vid Umeå universitet och beskriva dess upplägg och syfte. Mentorprogrammet tar tillvarata erfarna lärares kompetens och engagemang och bidrar till goda, hållbara utbildningsmiljöer och pedagogisk utveckling. Det erbjuder samtidigt en individualiserad kompetensutvecklingsmöjlighet som kompletterar det högskolepedagogiska utbildningsutbudet.Vi definierar en hållbar utbildningsmiljö som en plats eller ett sammanhang där både studenter och lärare känner sig trygga och vågar dela med sig, prova nytt, utmanas och misslyckas, samarbeta och stötta varandra. Lärare som är trygga i sitt akademiska lärarskap (Laksov & Scheja, 2020) kan skapa kreativa och stimulerande utbildningsmiljöer och har själv bra förutsättningar för ett långt och utvecklande arbetsliv. Att arbeta kollegialt, både inom och utom sin ämneskontext, är ett sätt att växa i sitt akademiska lärarskap.Mentorskap bygger traditionellt på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke (Mathisen, 2009). I ett pedagogiskt mentorskap står den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten i fokus. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Mentorprogrammet vid Umeå universitet består av en kurs för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. I matchningen av mentorer och adepter läggs särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer.För både mentorer och adepter är reflektion och kollegialt stöd centralt i mentorprogrammet, men på lite olika sätt. Kursen utgör en trygg miljö för erfarenhetsutbyte och samtal mellan mentorerna. För adepterna utgör mötet med mentorn en möjlighet till personlig utveckling och gemensam reflektion. På så sätt skapar programmet olika effekter för olika intressenters akademiska lärarskap. Mentorerna lägger till en ny dimension medan adepterna utvecklar större säkerhet i sina respektive lärarroller.Som helhet representerar det pedagogiska mentorprogrammet en win-win-win-situation, där adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella lärarroll vilket får positiva effekter för hela organisationen (Eastcott, 2016).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Grysell, Tomas, 1961-, et al.
(författare)
-
Gestaltandets utmaningar : forumaktiviteter och lärande
- 2010. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stela strukturer och förtryck kan visa sig exempelvis vid handledning, möten, seminarier och konferenser. Olika former av forumspel utvecklar medarbetares och studenters förmåga att uppmärksamma vad som pågår och deras kapacitet att agera i situationen. Deltagarna får i spelet möta verkliga dilemman och ges utrymme att med hjälp av lek och fantasi lösa dem. Denna bok beskriver forumspel som pedagogisk metod i högskolan och som del av kompetensutveckling på olika arbetsplatser, till exempel skolor. Den ger bakgrunden till dramafomen och är en praktisk handbok om hur man går till väga. Här får du kunskapen som behövs för att bedriva forumspel i olika grupper. Författarna förmedlar övertygelsen: detta klarar du att arrangera och bedriva! På en webbplats finns ytterligare inspiration och hjälp till genomförande. Gestaltandets utmaningar är en bok och webbplats för dig som student, högskolelärare, pedagogisk utvecklare, HR-ansvarig eller pedagogiskt verksam - med nyfikenhet på vad dramatisering kan göra för lärandet.
|
|
| 8. |
- Laksov, Klara Bolander, et al.
(författare)
-
Granskning av pedagogisk skicklighet – utmaningar för sakkunniga : [Assessment of teaching portfolios – challenges for reviewers]
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:2, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessment of teaching and scientific competence should be done with equal care at appointments. Despite the fact that this has been legislated in Sweden since the 1960s, research shows that there are challenges associated with reviewing teaching portfolios. The difficulty in making qualified judgments does not only apply to hiring and promotion. As systems for awarding pedagogical competence at Swedish higher education institutions have increased, an accentuated need for competent assessors have followed. The need has been met, among other things, through a national training in peer review of pedagogical competence conducted as a collaboration between several Swedish higher education institutions. During three cohorts of the course, between 2017 and 2020, participants were asked to answer questions about perceived challenges when reviewing teaching portfolios. The responses were analyzed using thematic content analysis which resulted in five themes focusing on: organizational legitimacy, reliability, validity, constructivity and professionalism. The results provide a basis for the development of the higher education institutions’ review processes, and can provide support to experts and people who have to make decisions about employment, promotion or educational qualification and also for those who work on compiling a teaching portfolio.
|
|
| 9. |
- Mejtoft, Thomas, Universitetslektor, 1976-, et al.
(författare)
-
Vad ger ett lärarutbyte
- 2019
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2019. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 45-45
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Oldsjö, Fredrik, et al.
(författare)
-
Hur kan vi förbättra bedömningen av pedagogisk skicklighet? : Erfarenheter från den nationella sakkunnigkursen
- 2018
-
Ingår i: nu2018 - Det akademiska lärarskapet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk skicklighet anses av många vara svårbedömd men under det senaste dryga decenniet har en mer reflekterad praktik kring dessa bedömningar börjat utvecklas. En åtgärd för att stödja en sådan utveckling har varit satsningen på en nationell sakkunnigkurs, där universitetslärare från många olika lärosäten har mötts för att utveckla sin kompetens i och utbyta erfarenheter om kollegial bedömning av pedagogisk skicklighet.Genom ett samarbete mellan flera lärosäten i Sverige har sedan 2010 en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga anordnats vid sex tillfällen (http://www.swednetwork.se/ny-kurs-forpedagogiskt-sakkunniga-under-vt-17/). Det övergripande syftet med kursen är att stärka bedömningen av pedagogisk skicklighet genom att främja professionella bedömningsprocesser och sakkunnigutlåtanden av hög kvalitet.Kursen riktar sig till personer i akademien som vill utveckla sin förmåga att bedöma pedagogisk skicklighet vid tjänstetillsättning, ansökan om befordran, ansökan om docentur eller ansökan till en pedagogisk karriärväg. Hittills har 125 deltagare från 24 lärosäten i Sverige genomgått kursen. Bland deltagarna märks lärare som anlitas som pedagogiskt sakkunniga, ordförande och ledamöter i lärarförslagsnämnder, samt högskolepedagogiskt ansvariga som utvecklar eller samordnar lokala pedagogiska meriteringsvägar.Kursen omfattar två veckors arbete och syftar till att utveckla deltagarnas förmåga att bedöma pedagogisk skicklighet genom granskning av underlag i form av pedagogiska portföljer eller motsvarande. Varje deltagare får under kursens gång granska fem olika ansökningar och ska skriva två sakkunnigutlåtanden över tidigare ej bedömda underlag som sedan delges portföljförfattarna. Deltagarna delas in i grupper som leds av en mentor och får i grupperna löpande diskutera de frågor som uppstår i arbetet med olika portföljer och olika lärosätesspecifika kriterier för pedagogisk skicklighet. Vilka brister finns i den aktuella dokumentationen av pedagogisk skicklighet och hur kan sakkunnigutlåtandet stimulera till vidare utveckling av den pedagogiska meritportföljen och till ökad förståelse generellt av hur en fungerande och autentisk dokumentation bör se ut? Hur bör ett sakligt och tydligt utlåtande utformas för att på bästa sätt ge återkoppling till uppdragsgivare och sökande lärare?Kursledare och mentorer för respektive deltagargrupper är personer med gedigen erfarenhet av att som sakkunnig bedöma pedagogisk skicklighet. Kursledarna är verksamma vid olika lärosäten och representerar för närvarande Lunds universitet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Kursledarna har drivit kursen med stöd av sina respektive lärosäten och av det nationella högskolepedagogiska nätverket Swednet.Presentationen kommer att beröra följande frågeställningar:Vad är för- och nackdelarna med att kursen bidrar till utvecklingen av en nationell samsyn i bedömningen av pedagogisk skicklighet?Hur påverkas bedömningen av ämnesdidaktik och forskningsanknytning av att kursens deltagare är från olika discipliner?Vad innebär det att diskutera bedömning av pedagogisk skicklighet för sig, utan att samtidigt diskutera bedömning av vetenskaplig skicklighet?Frågorna diskuteras utifrån utvärderingar av genomförda kurser som illustrerar deltagarnas åsikter om kursen och hur de i efterhand ser på värdet av kursen.ReferenserMeizlish, Deborah & Kaplan, Matthew (2008). “Valuing and Evaluating Teaching in Academic Hiring: A Multidisciplinary, Cross-Institutional Study”. I The Journal of Higher Education, Vol. 79, No. 5, pp. 489-512.Olsson, Thomas & Roxå, Torgny (2013). “Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization”. I European Journal of Higher Education , 3:1, pp. 40-61.Ryegård, Åsa & Apelgren, Karin & Olsson, Thomas (Red.) Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Uppsala: 2010. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22232/1/gupea_2077_22232_1.pdfTrevitt, Chris & Stocks, Claire (2012). “Signifying authenticity in academic practice a framework for better understanding and harnessing portfolio assessment”. I Evaluation in Higher Education, 37:2, pp. 245-257.
|
|
