| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindholm, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
Kraftfull kunskap och epistemisk kvalitet i integrerad svenskundervisning i årskurs 6
- 2024
-
Ingår i: Abstractsamling Nordand16. - Stockholm. ; , s. 70-72
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad som utgör kraftfull kunskap (powerful knowledge) (Young, 2013) i årskurs 6 där ämnena svenska och svenska som andraspråk undervisas integrerat. Studien är finansierad av Crafoordska stiftelsen och utgårfrån följande frågeställningar: i) Vilka prioriteringar uttrycker lärare gällande ämnesinnehål loch kraftfull kunskap i integrerad sva/sve-undervisning? ii) Vad utmärker lärarnas didaktiskaval för att stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling i den integrerade undervisningen? Data samlades in under våren 2023, i två klasser i årskurs sex på två skolor, där minsthälften av eleverna hade utländsk bakgrund. Materialet består av semistrukturerade lärarintervjuer samt fältanteckningar och foton från observationer av 31 lektioner. Materialet analyserades genom tematisk innehållsanalys utifrån teoretiska perspektiv om kraftfullkunskap och epistemisk kvalitet (Hudson m.fl., 2023). Epistemisk kvalitet är ett mått på hurett ämnesspecifikt undervisningsinnehåll omsätts i undervisningen i interaktion mellan lärare och elev och kan således definiera vad kraftfull kunskap innebär på klassrumsnivå.Preliminära resultat visar att lärarnas didaktiska val, såsom litteraturval och arbetssätt, i stor utsträckning påverkas av de skilda förutsättningarna i de två elevgrupperna, vilket i sin tur har betydelse för den epistemiska kvaliteten i undervisningen. Studien är relevant för konferensen genom att bidra med kunskap om den integrerade undervisningspraktiken isvenska och svenska som andraspråk, vilket är ett underbeforskat ämne.Referenser:Hudson, B., Gericke, N., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2023). Trajectories of powerfulknowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines acrossschool subjects. Journal of Curriculum Studies, 55(2), 119-137.Young, M. (2013). Overcoming the crisis in curriculum theory: a knowledge-based approach.Journal of Curriculum Studies, 45(2), 101–118.
|
|
| 3. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Elever läser
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets lärportal - "Läslyftet". - : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära sig läsa innebär flera samverkande kompetenser. Elever utvecklar sitt läsande i olika takt under hela skoltiden. Som lärare i textrika ämnen är det bra att känna till något om läsning och läsutveckling för att kunna möta eleverna utifrån deras individuella behov. Delen tar upp vad läskompetens innebär och visar några förutsättningar som gynnar elevers läsande.
|
|
| 4. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Nyanlända elevers litteracitetspraktiker
- 2015
-
Ingår i: Nordand, 12. nordiske forskningskonferans om nordiske språk som andre- og fremmedspråk. Hamar 11-13/6 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat vilket har medfört stora utmaningar för utbildningssystemet, inte minst hur den här gruppen elever ska kunna tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk. Mot bakgrund av detta undersöker och diskuterar den här artikeln nyanlända elevers litteracitetspraktiker. En fallstudie utformades i vilken två elever, sju och åtta år gamla, observerades under tio veckor i en undervisningskontext i vilken de utgjorde en minoritet. Data kompletterades med en intervju av den äldre eleven. I analysen har Luke och Freebodys resursmodell (1990) använts för att identifiera olika litteracitetspraktiker. Modellen framhåller fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare: att avkoda text, att förstå texters semantiska innehåll, pragmatisk användning av texter samt ett kritiskt förhållningssätt till texter. Undersökningen beskriver elevernas svårigheter i förhållande till samtliga fyra praktiker, men pekar även ut möjliga resurser som kan användas för att stödja eleverna i relation till dessa svårigheter. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ljung Egeland, Birgitta, et al.
(författare)
-
Forskningsetiska frågor i flerspråkiga kontexter : Dilemman vid studier med vuxna och ungdomar med kort tidigare skolbakgrund
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - Uppsala : Stockholms universitet. - 1100-5629 .- 2004-108X. - 9789187884306 ; , s. 309-329
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrån såväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman som uppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändare av svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning och användning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sätt som elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna av informationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym. En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begrepp som rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett eller annat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hur deltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier. Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiska överväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematisk reflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kan betraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu använda former för samtyckesförfarande.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
”De tänker han kille or tjejer” –förhandlingar om heteronormativitet i grundläggande litteracitetsundervisning för nyanlända ungdomar
- 2019
-
Ingår i: Nordand 14, 27-29 maj 2019, Köpenhamns universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända tonåringar som utvecklar skriftspråklighet på ett andraspråk ställs inför stora utmaningar eftersom de parallellt, mer eller mindre självständigt, behöver navigera i ett nytt samhälle (Franker, 2016). I undervisningen av den här gruppen elever finns delvis motstridiga målsättningar. Samtidigt som elevernas litteracitetsutveckling kan främjasav att undervisningen utgår från en för dem kändkontext (Cummins, 2017); kan elevernas kritiska litteracitet och förmåga att förstå, kommunicera och ta ställning främjas av att undervisningen behandlar ämnen som tidigare varit okändaeller tabu för dem. Den här studien fokuserar på detta spänningsfält i interaktionen mellan lärare och elever som utvecklar grundläggande litteracitet. Syftet är att undersöka hur undervisning om heteronormativitet (Cameron & Kulick, 2003) kan bidra till nya perspektiv och utveckling av den språkliga repertoaren för nyanlända elever med begränsad tidigare formell skolgång. Det empiriska materialet består av fältanteckningar och inspelade interaktioner från ett skolår samt intervjuer med åtta elever. Analysen av interaktionerna visar att undervisningen både är inkluderande (genom att förespråka tolerans för olikheter) och ifrågasättande (genom kritisk analys av praktiker kopplade till sexualitet). Utifrån fältsamtal och intervjuer lyfts enskilda elevers perspektiv och hur en ifrågasättande undervisning tycks kunna bidra till elevernas utveckling av ämneskunskaper och möjligheter att ta del av flera diskurser.
|
|
| 9. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Decoding the rules of schooling - instruction of recently immigrated adolescents with emergent literacy in a language introductory school in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Ethnography and Education. - : Informa UK Limited. - 1745-7823 .- 1745-7831. ; 17:1, s. 17-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the rules of schooling which might be new to recently immigrated adolescents with few prior experiences of school-based learning. The purpose was to study how the 'external grammar' (Gee 2005)-i.e. the thoughts, beliefs, values, actions and social interactions-associated with a classroom was negotiated in a language introductory school in Sweden. The ethnographic data were collected during one school year spent among ten students and their teachers. The analysis considers examples from the data that are ordered into three broad categories: chrono-spatial discipline, the use of literacy tools and practices, and being a student in relation to others. Some of these rules seemed to promote learning in this specific context, but also prepared the students for future studies, while other rules seemed adapted to these particular students' prerequisites for learning. Examples of some students challenging these rules are also analysed as a demonstration of students' agency.
|
|
| 10. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Emergent language and literacy among migrant adolescents
- 2018
-
Ingår i: Literacy Education and Second Language Learning for Adults (LESLLA) Annual Symposia, October 4-6, 2018, Palermo, Italy.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the last decades Sweden has experienced a large increase in migrant adolescents, some of whom have little or no previous formal schooling experience. Pupils between 16 and 19 years old attend language introductory groups in upper secondary school (språkintroduktion) in order to learn Swedish, develop alphabetic print literacy, and get prepared for further education. Reports have shown an urgent need for in-service education for many teachers on how to teach beginners (especially adolescents) in reading and writing (Skolverket, 2016). Thus even though some studies have focused on this particular group of students (Bigelow & King, 2014; Tarone, 2009; Wedin, 2015) more knowledge is needed (Young-Scholten, 2015). Against this backdrop, the overriding purpose of my doctoral project is to investigate the education and development of literacy among students at språkintroduktion. Throughout the study, literacy is viewed as a complex set of social and interactive practices (Freebody & Luke, 1990; Martin-Jones & Jones, 2000; Street, 1984). In this presentation, I use the framework of the Continua of biliteracy (Hornberger, 1989) in order to analyse a comprehensive set of data collected over a one-year ethnography, which include field notes , pupils’ written material and audio-recordings of classroom interactions. This is with a view of understanding how the development of language and literacy is scaffolded in this instructional setting and how the expansion of the students’ linguistic resources can be stimulated. Bigelow, Martha, & King, Kendall A. (2014). Somali immigrant youths and the power of print literacy. Writing Systems Research, 7(1), 4-19. Freebody, Peter, & Luke, Allan. (1990). `Literacies´ programs: Debates and Demands in Cultural Context. Prospect: A Journal of Australian TESOL, 11, 7-16. Hornberger, Nancy H. (1989). Continua of Biliteracy. Review of Educational Research , Vol. 59, No. 3, pp. , 59(3), 271-296. Martin-Jones, Marilyn, & Jones, Kathryn. (2000). Multilingual literacies : reading and writing different worlds. Amsterdam ; Philadelphia: J. Benjamins Pub. Skolverket. (2016). Uppföljning av gymnasieskolan. Regeringsuppdrag–uppföljning och analys av gymnasieskolan. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3642. Street, Brian V (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge university press. Tarone, Elaine. (2009). Second language acquisition by low-literate learners: An under-studied population. Language Teaching, 43(01), 75. Wedin, Åsa. (2015). Skrivande bland unga vuxna som invandrat som ensamkommande barn. I A. Golden & E. Selj (Red.), Skriving paa norsk som andrespraak. Vurdering, opplæring, elevenes stemmer. Oslo: Cappelen Damm AS. Young-Scholten, Martha. (2015). Who are adolescents and adults who develop literacy for the first time in an L2, and why are they of research interest? Writing Systems Research, 7(1), 1-3. doi: 10.1080/17586801.2015.998443
|
|
