| 1. |
- Asami-Johansson, Yukiko
(författare)
-
Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge : International case studies based on praxeological analysis
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis describes and studies the Japanese mathematics teachers’ professional knowledge and its dissemination. This theme is investigated in several concrete situations: the knowledge of teaching practice of school mathematics taught in the teacher education, the relation between the educational goals described in the national curriculum and concrete teaching methods discussed among the Japanese lower secondary teachers in service. The thesis investigates also critical phenomena, which arise in an attempt to transfer the Japanese teaching practice in a different teaching context.
|
|
| 2. |
- Stadler, Erika, 1971-
(författare)
-
Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet : Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research interest in this thesis concerns novice university students of mathematics. The aim of my thesis is to understand the transition between mathematics studies at upper secondary school and university from a student perspective. It is a qualitative study of five teacher students during their initial university studies in mathematics. The students were interviewed before beginning their mathematics studies, during their courses and observed during lectures, during problem solving lessons and while working with mathematics out of class both individually and with fellow students. The transcriptions from the preliminary interviews have been analyzed using methods inspired by Grounded Theory. The main result consists of three categories that describe students’ learning of mathematics.Mathematical learning objects refer to students’ conceptions of the main goals and/or contents of studying mathematics, for example their views of the subject, the usefulness of knowing mathematics and what is needed to learn mathematics. Students’ mathematical learning objects should be considered as an individual and relational phenomenon between the student and his or hers mathematics studies that can change over time.Mathematical resources relate to phenomena and objects that students use to approach and possibly acquire various mathematical learning objects. The teacher, fellow students, the textbook and own preliminary knowledge are some examples of entities that students may use as mathematical resources. These entities become mathematical resources only when the students use them in relation to mathematical learning objects. The third category, student acting as a learner, captures students’ actions, intentions and conceptions in relation to learning mathematics. Students use different mathematical resources to acquire different mathematical learning objects. This is expressed in students’ actions and reasoning, which serve as empirical data for understanding the student acting as a learner.The three categories are theoretical concepts that elucidate essential aspects of learning and teaching of mathematics as seen from a student perspective and serve as a foundation for a theoretical framework that may be used to describe the transition. A theoretical description of the transition has been obtained by investigating how the respective categories, and the relations between the categories, change or endure during the transition. Results from the analysis of subsequent interviews and observations indicate that the transition can be understood in terms of an increasing gap between mathematical learning objects and mathematical resources, a reorientation of mathematical learning objects and a requirement of supplementing mathematical resources.
|
|
| 3. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Räkna med bokstäver! En longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med studien är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet. Studien bygger på ett längre forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan indelas i fyra faser. I den empiriska grundstudien följdes två årskullar elever under sin studietid på en gymnasieskola i Sydsverige, och några huvudfaktorer för framgång i algebrastudierna identifierades. Denna delstudie har närmare presenterats i min licentiatuppsats.De tre följande faserna är beskrivna i de tre artiklar, som denna avhandling vilar på. I den andra delstudien reflekterar jag över vad min utveckling från att bara vara lärare till att även bli forskare betytt för min förståelse för vad som händer i klassrummet och på vilka sätt detta förändrat mitt sätt att undervisa. I den tredje fördjupas analysen av elevernas svar på frågan om hur ett centralt funktionssamband kan förklaras. Den fjärde delstudien är en litteraturöversikt över nyare forskning kring räknares och andra teknologiska verktygs inverkan på algebrakunskaper och –lärande.Samtliga delstudier sätts in i ett övergripande sammanhang som utgår från den didaktiska triangeln med huvuddelarna: den lärande/eleven, läraren/undervisningen och det lärda/resultatet av undervisningen. Som bakgrund för studien används ett teoretiskt ramverk bestående av fem huvudkomponenter: matematik och matematikfilosofi, teorier om kunskap och lärande, symbolernas betydelse, representationsformer och verktyg för lärande. En utförlig översikt över tidigare forskning inom området algebraundervisning ges, med ett multidimensionellt perspektiv och med speciellt fokus på delområden av betydelse för studien.En rad resultat från de olika delstudierna presenteras och sammanställs, utgående från såväl det teoretiska ramverket som den didaktiska triangeln. Dessa resultat bildar sedan utgångspunkt för viktiga implikationer för undervisningspraktiken i matematik inom områdena: kunskap och kunskapsutveckling, symboler och representationsformer, algebra som en röd tråd i matematikundervisningen, teknologi i matematikundervisningen och de affektiva faktorernas betydelse. Dessutom ges förslag till lärare om olika metoder och tillvägagångssätt för lokala utvecklingsarbeten på skolorna, samt förslag till vidare forskning.
|
|
| 4. |
- Österholm, Magnus, 1976-
(författare)
-
Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det verkar finnas en allmän uppfattning om att matematiska texter är så speciella att man måste få lära sig en särskild typ av läsförmåga för att förstå sådana texter. Denna uppfattning verkar dock inte vara baserad på forskningsresultat eftersom det visar sig inte finnas mycket forskning genomförd som behandlar läsförståelse inom matematik.Huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka om det krävs speciella kunskaper eller förmågor för att läsa matematiska texter. Fokus ligger på studerandes läsning av olika typer av texter som behandlar matematik från grundläggande universitetsnivå. Detta studeras utifrån två olika perspektiv, dels ett kognitivt, där läsförmågor och ämneskunskaper studeras i relation till läsförståelse, och dels ett metakognitivt, vilket innefattar uppfattningar och hur man som läsare avgör om man förstått en text.I avhandlingen ingår tre empiriska studier samt teoretiska diskussioner som bland annat utgår från två litteraturstudier, den ena om egenskaper hos matematiska texter och den andra om läsning i relation till problemlösning. I de empiriska studierna jämförs dels läsning av matematiska texter med läsning av texter med annat ämnesinnehåll och dels läsning av olika typer av matematiska texter, där speciellt symbolanvändningen och om innehållet berör begrepp eller procedurer studeras. Dessutom undersöks hur studerande uppfattar sin egen läsförståelse samt läsning och texter i allmänhet inom matematik, och huruvida variationer i dessa uppfattningar kan kopplas till läsförståelsen.Resultat från studierna i denna avhandling visar att de studerande verkar använda en speciell sorts läsförmåga för matematiska texter; att fokusera på symboler i en text. För matematiska texter utan symboler utnyttjas en mer generell läsförmåga, det vill säga en läsförmåga som används också för texter med annat ämnesinnehåll. Men när symboler finns i texten läses alltså texten på ett särskilt sätt, vilket påverkar läsförståelsen på olika sätt för olika typer av texter (avseende om de berör begrepp eller procedurer). Jämfört med när den generella läsförmågan utnyttjas, skapas sämre läsförståelse när den speciella läsförmågan används.Det verkar finnas ett behov av att fokusera på läsning och läsförståelse inom matematikutbildning eftersom resultat visar att kurser på gymnasiet (kurs E) och på universitetet (inom algebra och analys) inte påverkar den speciella läsförmågan. De nämnda resultaten påvisar dock att det primärt inte nödvändigtvis handlar om att lära sig att läsa matematiska texter på något särskilt sätt utan att utnyttja en befintlig generell läsförmåga också för matematiska texter.Resultat från det metakognitiva perspektivet påvisar en skillnad mellan medvetna aspekter, såsom avseende uppfattningar och reflektion kring förståelse, samt omedvetna aspekter, såsom de mer automatiska processer som gör att man förstår en text när den läses, där också metakognitiva processer finns aktiva. Speciellt visar det sig att uppfattningar, som undersökts med hjälp av en enkät, inte har någon tydlig och oberoende effekt på läsförståelse.Utifrån de texter som använts och de studerande som deltagit verkar det som helhet inte finnas någon anledning att betrakta läsning av matematiska texter som en speciell sorts process som kräver särskilda läsförmågor. Studerandes utveckling av speciella läsförmågor kan istället handla om att de inte upplevt något behov av (eller krav på) att läsa olika typer av matematiska texter där likheter med läsning i allmänhet kan uppmärksammas och utnyttjas.
|
|
