| 1. |
-
Die inszenierte Stadt : zur Praxis und Theorie kultureller Konstruktionen
- 2001. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In diesem Band sind zwölf kultur-, literatur- und geschichtswissenschaftliche Beiträge versammelt, die das Thema Stadt in unterschiedlichen Kontexten zum Inhalt haben.Der Schwierpunkt liegt auf Nordeuropa, auf Städten wie Stockholm, Kopenhagen oder St. Petersburg. Erfasst werden urbane Spezifika sowie historische Verbindungen und gegenwärtige Beziehungen, nich zuletzt stehen die künstlerischen Annäherungen an Städte im Fokus.Das gemeinsame Thema is die Herstellung von Bildern des Städtischen, ihre bewusste Erzeugung und Zielgerichtete Verwendung, woraus sich der Begriff der „inszenierten“ Stadt ableitet.Dabei ist nicht nur an massenmediale Umsetzungen und Städtemarketing zu denken oder an der „entwirklichte“ oder „entstofflichte“ Darstellung der Stadt in Literatur und Film, sondern gerade auch an die Städtebilder, welche die urbane Wahrnehmung mit Hilfe von Kollektivsymbolen, Stereotypen, Metaphem oder elementaren narrativen Einheiten vorstrukturieren.
|
|
| 2. |
- Haettner Aurelius, Eva, et al.
(författare)
-
Transcendensens metaforer. En jeanpaulsk tradition i svensk dikt
- 2018
-
Ingår i: Schriftfest | Festschrift für Annegret Heitmann. - 9783831646890 ; 33, s. 370-389
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En specifik typ av metaforer i svensk dikt, där ord för triviala ting krockar med ord för höga, abstrakta ting härleds till den tyske diktaren Jean Paul (1763 - 1825), och visas i Tegnérs, C F Dahlgrens, E A Karlfeldts, Birger Sjöbergs och Tomas Tranströmer dikter. Metafortypen är förbunden med en teologisk idé om metaforens möjlighet att överskrida gränsen mellan det jordiska och det himmelska.
|
|
| 3. |
- Helgason, Jon
(författare)
-
Hjärtats skrifter : en brevkulturs uttryck i korrespondensen mellan Anna Louisa Karsch och Johann Wilhelm Ludwig Gleim
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation examines the correspondence of the 18th-century German authors Anna Louisa Karsch and Johann Wilhelm Ludwig Gleim. The main emphasis of the present study is to demonstrate how readings of Karsch's and Gleim's correspondence shed light on epistolary culture. Particular attention is paid to the notion of epistolary culture as a relatively unrestrained ?experimental setting? for bourgeois social roles and models. The correspondence of Karsch and Gleim is seen as particularly relevant, because it displays and highlights a number of significant transitional phenomena concerning aesthetics, ethics and gender-roles in late 18th-century Germany. This involves, among other things, aspects of a pre-romantic aesthetics of expression, which is manifested in the ?natural style? of epistolary culture. The first chapter contains an analysis of the letter as a specific mode of communication. This includes an examination of the oral legacy of the letter as well as of the classical idea that the letter, more than any other written form, expresses the writer's ?inner self?. The second chapter focuses on role play as an integral part of epistolary culture. The role play is regarded as an instrument of socialisation, and Karsch's role persona ?Sappho? and this role's function in the correspondence with Gleim are analysed from this perspective. The following chapter depicts the so-called ?crisis in the code of communication?, a theory developed by German sociologist Niklas Luhmann and often used to describe the semantic difficulties in expressing deep interpersonal feelings around the middle of the 18th century. This frequently qouted and rephrased hypothesis is tested in relation to the expressions of love and friendship found in the letters. These expressions of love and friendship are studied against the backdrop of the so-called ?cult of friendship? of mid 18th-century Germany. The fourth chapter deals with the autobiographical letters of Anna Louisa Karsch. These letters are considered crucial to the contemporary 18th-century reception of Karsch, as the letters formed the basis for Johann Georg Sulzer's biographical introduction to Karsch's Auserlesene Gedichte. The autobiographical letters are scrutinized by means of several dichotomies, such as public/private and construction/authenticity. Special attention has been paid to how Karsch uses the concept of ?nature? as well as biblical modes of reading and of identification, and to how Karsch's use of these value-laden concepts converge towards the idea of a pre-romantic aesthetics of inspiration and genius.
|
|
| 4. |
- Helgason, Jon, et al.
(författare)
-
Naturlighet, litterärt värde och kanon. Anna Louisa Karsch – ett 1700-talsexempel
- 2006
-
Ingår i: Litteraturens värde – Der Wert der Literatur: Konferens i Stockholm 26-28 november 2004, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: Konferenser 62. - 9174023594 ; 62, s. 129-144
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1700-talets föreställningar om natur och naturlighet hade stor inverkan på estetikens och det estetiska omdömets utveckling under seklet. "Naturlighet" inom estetiken kan betraktas som en "passepartout-term" som där en rad delvis motsägelsefulla attribut kan förenas.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Mortensen, Anders, et al.
(författare)
-
Diktens värde versus penningens. Om en ekonomikritisk strömning i romantisk och modernistisk diktning
- 2005
-
Ingår i: Litteraturens värde - Der Wert der Literatur. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Konferenser. - 9174023594 ; 62, s. 54-70
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Föreläsningen ägnas den hos romantiska och modernistiska författare omhuldade föreställningen att dikten – och i vidare mening konsten, estetiken – utgör en särskild realitet och ett autonomt värdesystem som är annorledes än, jämförbart med, och i konflikt med ekonomins värdesystem. Grunden för denna tradition av romantisk ekonomikritik, och den därmed förknippade s.k. dubbla värdediskursens interrelaterade estetiska och ekonomiska värdebegrepp, söks i den skotska Upplysningens spekulationer om skönhetens ekonomiska nytta. David Humes och Adam Smiths överväganden om ett ekonomiskt relaterat skönhets-värde omvandlas i den fortsatta utvecklingen under Romantiken till de ömsesidigt uteslutande värdenas trop, där andliga och estetiska värden ställs mot den ekonomiska nyttans.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
