| 1. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Vägen framåt
- 2013
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Per, 1951-, et al.
(författare)
-
Prioritering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar
- 2014
-
Ingår i: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd. - Stockholm : Fritzes. - 9789138242070 ; , s. 639-699
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag skakunna accepteras....
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Erik, et al.
(författare)
-
Multikriterieanalyser vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården : kriterier och analysmetoder
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården tar man i regel hänsyn till ett stort antal aspekter såsom hur stort vårdbehovet är och hur stor nytta en viss åtgärd förväntas göra. Ibland görs prioriteringar av en enskild beslutsfattare medan de andra gånger går igenom komplicerade beslutsprocesser med många personer involverade. I många fall görs avvägningarna implicit utan att det är möjligt för beslutfattare att kunna redogöra för vad legat till grund för beslutet och det är då inte heller möjligt för utomstående att ta del hur man kommit fram till beslutet. Det finns dock en strävan mot att prioriteringsbeslut i ökad utsträckning ska göras på ett systematiskt och mer öppet sätt för att berörda parter ska kunna ta del av resultatet, grunderna och motiven bakom besluten.För att detta ska vara möjligt behövs metoder för att systematiskt hantera prioriteringsbeslut som tar hänsyn till komplex information och ger möjlighet till tydliga avvägningar mellan olika kriterier. Dit hör t ex multikriterieanalysmetoder där relevanta kriterier fastställs och ges olika vikter med syftet att rangordna olika beslutsalternativ. Utmärkande för denna ansats är att det inte finns några givna kriterier som ska värderas och viktas utan beslutsfattarna måste själva definiera vad analysen ska omfatta. Internationellt har multikriterieanalys använts i liten skala vid resursfördelning inom hälso- och sjukvården och jag känner inte till någon sådan tillämpning i Sverige.Den metod som använts mest i Sverige, den nationella modellen för öppna prioriteringar, syftar också till att skapa systematik och mer genomtänkta beslut och som kan förklaras för allmänheten/berörda parter. Den skiljer sig dock på flera sätt från multikriterieanalysmetoderna ovan. Den största skillnaden är att den i huvudsak är en kvalitativ metod som utgår från den etiska plattformen i riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Vid prioriteringar med förutbestämda kriterier t ex svårighetsgrad, patientytta och kostnadseffektivitet finns skäl att anta att även andra aspekter ibland vägs in i bedömningen utan att det beskrivs.I rapportens första del, som beskriver kriterier som använts vid prioriteringar i andra länder på nationell och regional nivå, framgår att det förekommer ett stort antal kriterier vid sidan av de som finns i den nationella modellen. Det kan tyda på att man i andra länder accepterar andra grunder för prioriteringar och/eller att prioriteringar som görs i Sverige även väger in aspekter som inte omfattas de explicita kriterierna.Erfarenheter från olika prioriteringsarbeten i Sverige visar även att många efterfrågar en möjlighet att tydligare vikta olika kriterier. Eftersom prioriteringar handlar om att göra komplicerade avvägningar grundat på värderingar som skiljer sig åt mellan olika människor är det kanske varken rimligt eller önskvärt att försöka utveckla generella kvantitativa modeller för prioriteringsbeslut. Däremot kan det antagligen vara ett stöd för prioriteringar i avgränsade sammanhang där de involverade personerna enas om hur relevanta kriterier ska viktas.Jag tror därför att multikriterieanalyser kan ha en plats i framtiden även i Sverige. Därför är det vår förhoppning att denna rapport ska skapa ett intresse för fortsatt forskning och utveckling inom detta område.
|
|
| 4. |
- Gustavsson, Erik, et al.
(författare)
-
Rättviseteorier och prioriteringar
- 2013. - 1
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund. - 9789144083933 ; , s. 49-64
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel presenterar de rättviseteorier som brukar diskuteras i samband med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Målet med prioriteringar är i grund och botten att uppnå en större rättvisa i fördelningen av knappa hälso- och sjukvårdsresurser. Men hur ska man egentligen förstå rättvisa? Det är ett normativt begrepp som kan diskuteras utifrån ett antal teorier som också presenteras här. Den svenska etiska plattformen presenteras närmare liksom dess koppling till etablerade rättviseteorier. Slutligen redovisas några etiska principer som den svenska riksdagen tagit avstånd från.
|
|
| 5. |
- Wiss, Johanna, 1984-
(författare)
-
Prioriteringar av sällsynta sjukdomar
- 2016
-
Ingår i: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789176857441 ; , s. 102-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en sammanfattning av ett pågående doktorandprojekt inom medicinsk vetenskap med Per Carlsson som huvudhandledare. Hälso- och sjukvårdens resurser är knappa och prioriteringar blir oundvikliga när beslut ska fattas om vilka nya teknologier som ska implementeras. Vanligen används en uppsättning kriterier för att vägleda prioriteringsbeslut. I Sverige har en etisk plattform tagits fram för att styra hälso- och sjukvårdens prioriteringar. Den etiska plattformen utgår från tre principer: (i) människovärdesprincipen, (ii) behovs- och solidaritetsprincipen, och (iii) kostnadseffektivitetsprincipen. Trots denna vägledning ger vissa fall upphov till svåra etiska och ekonomiska dilemman. Till exempel, hur ska nya behandlingar avsedda för patienter med sällsynta sjukdomar, som är relativt dyra per hälsoeffekt, hanteras inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården?
|
|
| 6. |
- Wiss, Johanna, 1984-, et al.
(författare)
-
Prioritizing Rare Diseases: Psychological Effects Influencing Medical Decision Making
- 2017
-
Ingår i: Medical decision making. - : Sage Publications. - 0272-989X .- 1552-681X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. Measuring societal preferences for rarity has been proposed to determine whether paying pre- mium prices for orphan drugs is acceptable. Objective. To investigate societal preferences for rarity and how psychological factors affect such preferences. Method. A postal survey containing resource allocation dilemmas involving patients with a rare disease and patients with a common disease, equal in severity, was sent out to a randomly selected sample of the population in Sweden (return rate 42.3%, n = 1270). Results. Overall, we found no evidence of a general preference for prioritizing treat- ment of patients with rare disease patients over those with common diseases. When treatment costs were equal, most respondents (42.7%) were indifferent between the choice options. Preferences for prioritizing patients with common diseases over those with rare diseases were more frequently displayed (33.3% v. 23.9%). This tendency was, as expected, amplified when the rare disease was costlier to treat. The share of respondents choosing to treat patients with rare diseases increased when present- ing the patients in need of treatment in relative rather than absolute terms (proportion dominance). Surprisingly, identifiability did not increase preferences for rarity. Instead, identifying the patient with a rare disease made respondents more willing to prioritize the patients with common diseases. Respondents’ levels of education were significantly associated with choice—the lower the level of education, the more likely they were to choose the rare option. Conclusions. We find no support for the existence of a general preference for rarity when setting health care priorities. Psychological effects, especially proportion dominance, are likely to play an important role when pre- ferences for rarity are expressed.
|
|
