| 1. |
- Wittbom, Eva, 1956-, et al.
(författare)
-
Styrning i rollen som samhällsutvecklare : slutrapport från en studie inom Trafikverket
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur stödjer ett internt styrnings- och ledningssystem rollen som samhällsutvecklare? Det är den övergripande forskningsfrågan i vår treåriga studie av Trafikverkets verksamhetsstyrning. För att kunna förstå styrningen i relation till samhällsutvecklarrollen har vi i denna delstudie valt att fokusera på regeringens krav att FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling ska integreras i alla politikområden genom de ordinarie styrprocesserna.Till denna kvalitativa studie med en tolkande ansats har vi hämtat empiri i dokument, intervjuer och observationer vid workshops och seminarier. Studien har pågått samtidigt som myndigheten genomför genomgripande förändringar av sitt interna styrnings- och ledningssystem. Trafikverket inför en ny strategisk inriktning som kommer att påverka verksamhetens förmåga att genomföra sina uppdrag. Vision och verksamhetsidé ligger dock fast och visar att Trafikverket har valt att vidga perspektivet på sitt uppdrag – från samhällsbyggare till samhällsutvecklare:"Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige."En av våra slutsatser är att det är den strategiska styrningen som avgör hur väl samhällsutvecklarrollen kan tillämpas. Det handlar om att arbeta med ett tydligt utifrån-och-in-perspektiv med hjälp av omvärldsanalys och samverkan med olika aktörer på en så kallad adaptiv arena, där de interna förutsättningarna i olika organisationer möter gemensamma externa krav. Effekterna av både det egna arbetet och andra aktörers påverkan fångas då för att utvärdera om det som pågår kan leda till samhällsnytta. Samhällsutvecklarrollen underlättar när det gäller att skapa och upprätthålla goda relationer med andra aktörer. Sådana relationer är väsentliga för att kunna ta väl grundade beslut för samhällsutvecklingen på både kort och lång sikt.Samhällsutvecklarrollen gör det möjligt för verksamheten att förses den kompetens som krävs för att kunna vara både byggare och utvecklare av samhället. Men rollen innebär också att styra samverkan med andra organisationer som har kompletterande kompetenser. Samtidigt behöver alla egna tillgängliga resurser användas på ett kostnadseffektivt sätt. Ordning och reda i ekonomin kräver kontroll av kostnadseffektiva, rättssäkra och demokratiska metoder. Effektivitet – särskilt yttre effektivitet – uppnås genom att arbeta strategiskt för att gemensamt med andra skapa ett tillgängligt transportsystem.Genom att samtidigt styra utifrån-och-in och inifrån-och-ut finns både öppenheten för nytänkande och kontroll över att tilldelade medel används på ett tillitsfullt sätt. Vi kan också se att valet av det vidare perspektiv som samhällsutvecklarrollen innebär stödjer Trafikverkets förmåga att klara de komplexa uppdrag som regeringen ger dem. Samhällsutvecklarrollen öppnar en adaptiv arena för att hantera omvärldsförändringar på kort och lång sikt med rätt kompetens, nytänkande och innovation. Resultaten visar att det interna styrsystemet främst stödjer den operativa verksamheten medan strategiskt tänkande gynnar samhällsutvecklarrollen och bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
|
|
| 2. |
- Cederberg, Carl, 1973-, et al.
(författare)
-
Dialog som styrning i samhällsutvecklarrollen : en förstudie hos Trafikverket
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att använda dialoger har visat sig vara ett viktigt inslag i verksamhetsstyrning då de kan överbrygga komplexitet och brister i formella styrsystem. Denna rapport handlar om Trafikverket, en av Sveriges myndigheter som tillsammans med andra aktörer styr med samhällsvärde i fokus. Trafikverket har formulerat en verksamhetslogik som bygger på ett värdeskapande utifrån-och-in-perspektiv vilket ska fånga många olika samhällsrelevanta behov, samtidigt som alla tillgängliga resurser ska användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, inifrån-och-ut. Den övergripande styrningen i offentlig sektor är vertikal, uppifrån-och-ner, samtidigt som kraven ofta är horisontella. Detta är exempel på några perspektiv i verksamhetsstyrningen som behöver samordnas på ett öppet och tydligt sätt med trovärdighet, legitimitet och engagemang. Detta forskningsprojekt utgör en förstudie om dialogens roll i myndigheters styrning. Resultaten pekar på dialogens betydelse och vikten av att förstå och arbeta med dialogens villkor såväl i intern som i extern samverkan.
|
|
| 3. |
- Dahlström, Karin, et al.
(författare)
-
Styrning av tjänster
- 2018. - 11
-
Ingår i: Controllerhandboken. - Stockholm : Liber. - 9789147127016 ; , s. 205-230
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Magnusson, Åke, et al.
(författare)
-
Ekonomistyrning av tjänster
- 2013. - 10
-
Ingår i: Controllerhandboken. - Stockholm : Liber. - 9789147099085 ; , s. 200-224
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Rämö, Hans, 1963-, et al.
(författare)
-
Reform in Translation : The Swedish Transport Administration's Quest for a New Mission Statement
- 2022
-
Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration. - : University of Gothenburg. - 2000-8058 .- 2001-3310 .- 2001-7413 .- 2001-7405. ; 26:4, s. 19-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The long-term outcomes of reform processes in the public sector remain understudied inthe literature. This study investigates the Swedish Transport Administration (STA)employees’ and managers’ translation and internalization of their new role as societaldevelopers. Since the STA’s founding in 2010 and until 2018, the STA head officeneither guided nor centrally determined how to define and understand the STA’s role as asocietal developer. We examine this internalization process through the lens ofCzarniawska’s translation model of the distribution of ideas as a collective creationthrough local translation and adaptation. The study shows that the ongoing friction thatoccurs when the concept and role of a societal developer are discussed and disseminatedwithin an organization is influenced by prevailing identities and local action nets. It alsoshows that the translation of this new role eventually failed, due to either it beingsubmerged within already-existing concepts or it having a perceived lack of relevance.We conducted this mixed-method study over six years (2016–2021) using documentaryanalysis, workshop participation, interviews and a survey.
|
|
| 6. |
- Rämö, Hans, et al.
(författare)
-
Styrning i rollen som samhällsutvecklare - en inledande studie inom Trafikverket
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med att Trafikverket bildades 2010 angavs i interna styrdokument att verkets identitet skulle betona rollen som samhällsutvecklare. Denna rapport undersöker hur medarbetare och chefer i Trafikverkets fem verksamhetsområden skapar förståelse för uppdraget som samhällsutvecklare. Studien baseras på dokumentanalys, deltagande vid workshops, intervjuer med tio medarbetare runt om i Sverige samt en enkätundersökning som fick 765 svar av chefer och medarbetare inom Trafikverkets fem olika verksamhetsområden.Införandet av rollen som samhällsutvecklare syftar till att betona att Trafikverkets uppdrag inte kan reduceras till planering, byggande och underhåll av infrastruktur. Uppdraget är direkt kopplat till de transportpolitiska målen som berör transportsystemet i sin helhet vilket utgör en väsentlig del i samhällsutvecklingen. Ett proaktivt arbetssätt tillsammans med andra aktörer framstår då som nödvändigt för att kunna skapa ett tillgängligt, jämställt och säkert transportsystem med god miljökvalitet. Huvudfrågan i detta forskningsprojekt är hur styrningen kan utformas för att ge samhällsutvecklarrollen önskat genomslag.Resultaten från denna första delstudie visar att begreppet samhällsutvecklare som sådant är otydligt och skapar utrymme för olika tolkningar och missförstånd. Det finns olika vägar att gå för att undvika missförstånd.En tänkbar huvudriktning är att ge de olika verksamhetsområdena möjlighet att internalisera begreppet samhällsutvecklare genom att koppla Trafikverkets sex befintliga leveranskvaliteter – Punktlighet, Kapacitet, Robusthet, Användbarhet, Säkerhet samt Miljö och hälsa – till rollen som samhällsutvecklare. På så sätt kan begreppet och rollen som samhällsutvecklare fyllas med ett innehåll som både är konkret och meningsfullt för medarbetarna. Ett problem med denna väg är att leveranskvaliteterna har implementerats i Trafikverkets styrning som ett medel för att kunna vara tydligare i rapporteringen gentemot uppdragsgivaren, d.v.s. vertikalt i relation till regeringen. Risken finns att det horisontellt orienterade tjänsteperspektivet kommer i skymundan, d.v.s. att användarna av transportsystemet inte får tillräcklig uppmärksamhet. En annan huvudinriktning är därför att bejaka att både begreppet och rollen som samhällsutvecklare ger olika tolkningsmöjligheter. På den vägen skulle det vidgade perspektivet av Trafikverkets uppdrag, att bidra till samhällsutveckling som sker genom att inta rollen som samhällsutvecklare, kunna leva utan begränsning. Det skulle ge incitament att tänka nytt, att fortsätta föra dialoger såväl internt som externt utan att ”lägga locket på” när transportsystemets funktion kan anses vara god nog enligt leveranskvaliteterna.
|
|
| 7. |
- Wittbom, Eva, 1956-
(författare)
-
Att fånga det svårmätbara – en förstudie inom Trafikverket
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan det interna styrsystemet i en statlig myndighet fånga det som är svårt att mäta? Det är frågan som ligger till grund för denna förstudie vars syfte är att ge förslag till vidare forskning när det gäller verksamhetsstyrning med särskilt fokus på kvalitativa aspekter. Studien handlar om Trafikverkets utmaning att fånga transportsystemets tillstånd för att bättre kunna redovisa de effekter som användningen av tilldelade resurser leder till. Det är flera aktörer som tillsammans skapar transportsystemet och påverkar dess tillstånd. Det är därför svårt att verifiera effektsambanden enbart utifrån Trafikverkets perspektiv. Resultaten visar att Trafikverket behöver utveckla styrprocesser som stödjer deras uppdrag att vara kundorienterade samhällsutvecklare tillsammans med andra aktörer.
|
|
| 8. |
- Wittbom, Eva, 1956-
(författare)
-
Att spränga normer : om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation.The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture. Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
