| 1. |
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 3. |
- Blomberg, Gunilla, et al.
(författare)
-
Dilemman i förhörsledarrollen
- 2019. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Det kan väl inte vara så svårt att hålla förhör, jag kan ju snacka med folk”, tänkte Gunilla Blomberg i början av sin poliskarriär. Men erfarenheten lärde henne snart att det är en komplex utmaning. Utöver kännedom om relevanta lagar kräver det bland annat psykologisk kunskap, kommunikativa strategier, tolkningsförmåga, förtrogenhet med rättssystemet och praktisk klokhet.I den här essän analyserar Gunilla Blomberg, tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, ett fall som ruskade om henne och som gjorde att hon kom att se på förhörsledarrollen på ett nytt sätt.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Elina, 1979-, et al.
(författare)
-
Exceptionalism and Evasion : How Scholars Reason About Air Travel
- 2022
-
Ingår i: Academic Flying and the Means of Communication. - Singapore : Palgrave Macmillan. - 9789811649103 ; , s. 159-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Understanding how scholars reason about their own flying habits is important when dealing with the problems of large emissions from academic air travel. This study is based on a travel habits survey with scholars at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. KTH has relatively high emissions from air travel, but at the same time, it has a high profile in matters of sustainability and a lot of research related to this theme. One can therefore assume a high degree of knowledge about the climate crisis and the climate impact of various actions. It is also plausible that KTH scholars meet special expectations to be role models and that practices in conflict with their teaching can have consequences for the public confidence in the university. In this study, we look at how scholars reason about how emissions from their flying could be reduced. Their responses display a spectrum of varying attitudes, from climate scepticism to a commitment to radical transformation, with the majority in between, either suggesting different types of concrete changes or invoking arguments to justify the status quo. The proposed interventions, several of which are ingenious and wise, can guide university managements to strategies that have support from employees. The more reluctant arguments point to cultural and discursive habits that must be understood and met in an empathetic way.
|
|
| 5. |
- Wolrath-Söderberg, Maria, 1967-
(författare)
-
Aristoteles retoriska toposlära : En verktygsrepertoar för fronesis
- 2017. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Man skulle kunna tro att Aristoteles Retoriken är en talarlära i den mening som vi senare möter hos till exempel Cicero, men den är i själva verket en omfångsrik och närmast listbetonad samling topos. Topos är ett omtvistat begrepp, och det gäller särskilt Aristoteles toposbegrepp som Maria Wolrath Söderberg visar i den här boken. I korthet kan topos ses som kollektivt utvecklade diskursiva vanor inom olika verksamheter. Dessa vanor kan man fånga, beskriva som prototypargument och återanvända som argumentativa verktyg i nya situationer.Boken består av sju essäer som på olika vis försöker förstå vad Aristoteles toposlära är, hur den fungerar och vad man kan göra med den. Essäerna tar alla på ett eller annat vis sin utgångspunkt i ett särskilt perspektiv – nämligen att Aristoteles toposlära kan förstås som en verktygsrepertoar för handlingsklokhet – eller vad Aristoteles kallade fronesis.Maria Wolrath Söderberg är fil. dr i retorik och lektor vid Södertörns högskola. Hon har i sin forskning fokuserat på relationen mellan språk, kunskap och lärande och specifikt på toposläran som också stod i centrum för hennes avhandling Topos som meningsskapare – retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation.
|
|
| 6. |
- Wolrath Söderberg, Maria, 1967-
(författare)
-
Att göra den andre till sitt bästa jag
- 2022
-
Ingår i: Är man två har man alltid en publik. - Lund : Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet. - 9789172674684 - 9789172674691 ; , s. 43-55
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Wolrath Söderberg, Maria, 1967-
(författare)
-
Att göra tänkandet synligt med topisk analys
- 2019
-
Ingår i: Att utforska praktisk kunskap. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789188663832 ; , s. 159-193
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Wolrath Söderberg, Maria, 1967-
(författare)
-
En metaforisk didaktik
- 2005
-
Ingår i: Språk på tvärs. - Uppsala : Association suédoise de linguistique appliqueé (Svenska fören. för tillämpad språkvetenskap) (ASLA). - 9187884186 ; , s. 281-292
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Wolrath Söderberg, Maria, 1967-
(författare)
-
Hållbarhetsretorik och hållbar retorik
- 2020
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 24:80, s. 20-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A growing field of research is environmental humanities. This is a result of the increased awareness that mankind’s great challenges can’t be solved solely by science. Climate change, for instance, is not only a question of information or technology. It is dependent of millions of citizens making everyday choices between values that are in conflict with each other, for example to refrain from eating meat even though it is delicious, or for a local politician, to implement tolls to reduce traffic, against the will of motoring voters. Humanities and communication studies have proven fruitful for the understanding of why people choose and react as they do and for understanding the conditions for change. Rhetoric has a rather unemployed potential in this endeavor. This article charts the background and research front of environmental rhetoric and suggest three lines of further studies and an approach to integrate research, teaching and citizenship.
|
|
| 10. |
- Wolrath Söderberg, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
Internal Deliberation Defending Climate-Harmful Behavior
- 2022
-
Ingår i: Argumentation. - : Springer Nature. - 0920-427X .- 1572-8374.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Most people in countries with the highest climate impact per capita are well awareof the climate crisis and do not deny the science. They worry about climate and haveclimate engaged attitudes. Still, their greenhouse-gas emissions are often high. Howcan we understand acting contrary to our knowledge? A simple answer is that wedo not want to give up on benefits or compromise our quality of life. However, it ispainful to live with discrepancies between knowledge and action. To be able to avoidtaking the consequences of our knowledge, we deal with the gap by motivating toourselves that the action is still acceptable. In this article, we use topical analysisto examine such processes of motivation by looking at the internal deliberation of399 climate engaged people’s accounts of their reasoning when acting against theirown knowledge. We found that these topical processes can be described in at leastfour different ways which we call rationalization, legitimization, justification andimploration. By focusing on topoi we can make visible how individual forms of rea-soning interact with culturally developed values, habits and assumptions in creatingenthymemes. We believe that these insights can contribute to understanding the con-ditions for climate transition communication.
|
|
