| 1. |
- Appelberg, Magnus, et al.
(författare)
-
Åldersanalys i fiskövervakningen : viktig miljöinformation finns i fiskars hårda vävnader
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk är en viktig miljöindikator i uppföljning av svenska miljömål och internationella direktiv och överenskommelser. Flera av indikatorerna som används för att beskriva rekrytering, tillväxt och åldersstruktur baseras på åldersbestämning av fisk. Åldersbestämning görs genom att läsa av tillväxtzoner på olika hårda vävnader från fisken, t.ex. otoliter, gällock, vingben och fjäll. När fisken växer avspeglas också förändringar i fiskens miljö i de hårda vävnaderna. Åldersprover av fisk tas inom många av de pågående övervakningsprogrammen, och på SLU finns också stora arkiv av åldersprover från många äldre undersökningar. I denna rapport utvärderar vi hur åldersbestämning och andra analyser av fiskens hårda vävnader kan komplettera och stärka kunskapen om fiskpopulationers och fisksamhällens struktur och funktion i svenska sötvatten och längs Östersjöns kust. Olika typer av åldersbaserade indikatorer behövs i uppföljningen av ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet och som grund för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Det handlar om olika mått på fiskens åldersstruktur, rekrytering, tillväxt och dödlighet, som alla utgår från åldersbestämda fiskar. Vi beskriver insamlade åldersprover från provfiskade kustområden och sjöar, och ger både publicerade och nya exempel på hur åldersdata kan användas i miljö- och fiskeriförvaltning. Vi ger också exempel på hur analyser baserade på otoliters form och kemiska sammansättning kan användas. Rekrytering av fisk varierar mer eller mindre mellan år, beroende på naturliga förutsättningar och mänsklig påverkan. Rekryteringsindex baserat på fiskens ålder ger mer specifik information än osäker tolkning baserad på fiskens storlek. Vi visar att det förekommer en betydande variation i rekryteringsindex och relativ årsklasstyrka för flera fiskarter i både mindre och större sjöar och längs kusten. Miljöförändringar påverkar också fiskens tillväxt. Vi ger exempel på åldersbaserade tillväxtanalyser, på individer och bestånd, med och utan hjälp av tillväxtmodeller. Kunskap om överlevnad och dödlighet behövs för att förstå vad som påverkar fiskbeståndens utveckling, och bör därför vara viktiga underlag för en ekosystembaserad fiskförvaltning. Vi ger flera nya exempel på att dödlighet kan uppskattas via åldersanalyser för några kustlevande fiskarter som är av intresse för yrkes- och fritidsfisket, och på hur fiskeridödlighet används i nya beståndsmodeller för siklöja i Vänern och Bottenviken. Vi analyserar också skillnader mellan ålders- och längdstruktur, som tydligt visar att det inte går att korrekt bestämma en fisks ålder utifrån dess längd. Nya och tidigare insamlade åldersprover förvaras i SLU:s biologiska arkiv. Proverna kan användas till fler analyser än vad som var syftet vid insamlingen inom miljöövervakning och andra undersökningar. Vi visar exempel på hur insamlade åldersprover kan användas för att identifiera olika bestånd av fisk. Det handlar om olika metoder baserade på otoliters form, kemisk samansättning av otoliter och fjäll, och genetisk analys av fjäll.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 3. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 4. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:4 : Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Från och med 205 har däremot fångsten av karpfiskar, främst mört, varit högre än fångsten av abborre. En trolig förklaring till detta är en ökande näringsstatus i området samt minskad förekomst av större rovfisk.Strömming, nors, löja och tånglake visar ökande trender medan abborre och gädda visar minskande trender. Mört som minskade i antal mellan 2002-2009 ökar nu i fångsten och detta har lett till att totalfångsterna har ökat.Antalet fångade arter per år visar en negativ trend över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Trots detta ökar diversiteten i fångsten, vilket beror på att dominansen av abborre har minskat. Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och vimma. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. År 2017 fångades endast 24 stora abborrar vilket är det lägsta antalet sedan provfisket inleddes 2002. Möjliga förklaringar till denna minskning av stor fisk kan vara ökat fisketryck, ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv tillsammans med hög exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden.Förändringar i förekomsten av karpfisk, abborre, rovfisk och storleken hos abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som anses vara för hög och storleken hos abborre som anses vara för liten (indikatorn storlek hos abborre är preliminär)Den trofiska medelnivån är i Lagnö starkt kopplad till fångsten av abborre, den dominerande fiskarten av rovfiskar. År 2016 noterades den lägsta trofiska medelnivån hittills under provfisket.Medellängden för 1- och 2-åriga abborrhonor har inte förändrats över tid däremot har medellängden på 3- och 4-åringar ökat något. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 5. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:3 : Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2018
- 2019
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 8. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Faktablad – Resultat frånövervakningen av kustfisk : Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.Under 2018 års provfiske utgjorde abborre 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Även under 2019 års provfiske var fångsten på abborre relativt stor. På grund av ökande fångster av mört och abborre har den totala mängden fisk som fångats också ökat över tid.Mört, strömming, nors, löja, sarv och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Totala antalet fångade individer för löja, sarv, tånglake, gädda och gös är dock liten så att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet.Fångsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror främst på att fångsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefångsten, har ökat. Även fångsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat, medan id och vimma inte har påträffats under de senaste årens provfisken.Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, vimma, braxen och gös.Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både generellt för alla arter (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Även indikatorn L90 för abborre (storleken på individen vid den 90:de percentilen i längdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation.Den trofiska medelnivån har minskat över tid. Detta beror på att det i början av provfiskeperioden fanns flera rovfiskar (främst abborre) med högre trofisk nivå och färre karpfiskar (främst mört) med lägre trofisk nivå i fångsten jämfört med i slutet av provfiskeperioden.Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 9. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2019
- 2020
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Under 2018 års provfiske utgjorde abborre 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Även under 2019 års provfiske var fångsten på abborre relativt stor. På grund av ökande fångster av mört och abborre har den totala mängden fisk som fångats också ökat över tid. Mört, strömming, nors, löja, sarv och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Totala antalet fångade individer för löja, sarv, tånglake, gädda och gös är dock liten så att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet. Fångsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror främst på att fångsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefångsten, har ökat. Även fångsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat, medan id och vimma inte har påträffats under de senaste årens provfisken. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, vimma, braxen och gös. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både generellt för alla arter (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Även indikatorn L90 för abborre (storleken på individen vid den 90:de percentilen i längdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation. Den trofiska medelnivån har minskat över tid. Detta beror på att det i början av provfiskeperioden fanns flera rovfiskar (främst abborre) med högre trofisk nivå och färre karpfiskar (främst mört) med lägre trofisk nivå i fångsten jämfört med i slutet av provfiskeperioden. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 10. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2018
- 2019
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade inga stora förändringar över tid i fisksamhällets sammansättning och struktur, eller i abborrens tillväxt. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
|
|
