| 1. |
- Aguilera Nuñez, Guillermo, et al.
(författare)
-
Agriculturally Improved and Semi-Natural Permanent Grasslands Provide Complementary Ecosystem Services in Swedish Boreal Landscapes
- 2024
-
Ingår i: Agronomy. - 2073-4395. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Permanent grasslands cover more than a third of European agricultural land and are important for a number of ecosystem services. Permanent grasslands used for agriculture are broadly separated into agriculturally improved and semi-natural grasslands. High cultural and natural values linked to semi-natural grasslands are well documented. However, in boreal and hemi-boreal agricultural landscapes, less information is available about the areal coverage of improved permanent grasslands and their role for ecosystem service provision and biodiversity. In Sweden, grasslands are administratively separated into semi-natural (i.e., land that cannot be ploughed) or arable (i.e., improved temporary or permanent grassland on land that can be ploughed). We used data from a large-scale environmental monitoring program to show that improved permanent grassland (i.e., permanent grasslands on arable fields) may be a previously unrecognised large area of the agricultural land use in Sweden. We show that improved permanent grasslands together with semi-natural grasslands are both comparable but also complementary providers of a range of ecosystem services (plant species richness, plant resources for pollinators and forage amount for livestock production). However, as expected, semi-natural grasslands with the highest-level AESs (special values) show high species richness values for vascular plants, plants indicating traditional semi-natural management conditions and red-listed species. Improved permanent grasslands on arable fields are likely an underestimated but integral part of the agricultural economy and ecological function in boreal landscapes that together with high nature value semi-natural grasslands provide a broad range of ecosystem services.
|
|
| 2. |
- Fogelström, Elsa, 1986-, et al.
(författare)
-
Simultaneous selection on vegetative and reproductive phenology in a perennial herb
- 2022
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : Wiley. - 2045-7758. ; 12:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The timing of different life-history events is often correlated, and selection might only rarely be exerted independently on the timing of a single event. In plants, phenotypic selection has often been shown to favor earlier flowering. However, little is known about to what extent this selection acts directly versus indirectly via vegetative phenology, and if selection on the two traits is correlational. We estimated direct, indirect, and correlational phenotypic selection on vegetative and reproductive phenology over 3 years for flowering individuals of the perennial herb Lathyrus vernus. Direct selection favored earlier flowering and shorter timespans between leaf-out and flowering in all years. However, early flowering was associated with early leaf-out, and the direction of selection on leaf-out day varied among years. As a result, selection on leaf-out weakened selection for early flowering in one of the study years. We found no evidence of correlational selection. Our results highlight the importance of including temporally correlated traits when exploring selection on the phenology of seasonal events.
|
|
| 3. |
- Fogelström, Elsa, et al.
(författare)
-
Spring and autumn phenology in an understory herb are uncorrelated and driven by different factors
- 2022
-
Ingår i: American Journal of Botany. - : John Wiley & Sons. - 0002-9122 .- 1537-2197. ; 109:2, s. 226-236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Premise Climate warming has altered the start and end of growing seasons in temperate regions. Ultimately, these changes occur at the individual level, but little is known about how previous seasonal life-history events, temperature, and plant-resource state simultaneously influence the spring and autumn phenology of plant individuals.Methods We studied the relationships between the timing of leaf-out and shoot senescence over 3 years in a natural population of the long-lived understory herb Lathyrus vernus and investigated the effects of spring temperature, plant size, reproductive status, and grazing on spring and autumn phenology.Results The timing of leaf-out and senescence were consistent within individuals among years. Leaf-out and senescence were not correlated with each other within years. Larger plants leafed out and senesced later, and size had no effect on growing season length. Reproductive plants leafed out earlier and had longer growing seasons than nonreproductive plants. Grazing had no detectable effects on phenology. Colder spring temperatures delayed senescence in two of three study years.Conclusions The timing of seasonal events, such as leaf-out and senescence in plants can be expressed largely independently within and among seasons and are influenced by different factors. Growing season start and length can often be dependent on plant condition and reproductive status. Knowledge about the drivers of growing season length of individuals is essential to more accurately predict species and community responses to environmental variation.
|
|
| 4. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Rapporten presenterar resultat från ett uppdrag för biogeografisk uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom art- och habitatdirektivet för år 2021. Det innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Det innefattar också som ett tilläggsmoment naturtypsklassificering av provytor inom Remiil. För hällmarkstorrängar är 2021 det sjunde året av löpande uppföljning. Vid jämförelse visar det sig att resultaten för hällmarkstorrängar 2015 inte är helt tillförlitliga på grund av otillräcklig kvalitet hos Lantmäteriets flygbilder vid den tiden. Uppföljningen av svämängar fortsatte under 2021 för Indalsälvens huvudavrinningsområde. Uppföljningen av slåtterängar samt kalkhällmarker på Öland/Gotland och fastlandet fortsatte på samma sätt som tidigare år.En särskild utvärdering har gjorts för avgränsning och klassning av slåtterängsnaturtyper och kalkhällmarker på fastlandet, utifrån SLU Artdatabankens GIS-skikt. Slutsatsen är att en stor del av ytorna bedöms vara av annan naturtyp än den avsedda, men att det normalt är näraliggande typer och att det troligen är svårt att förbättra klassningen ytterligare i förväg, t.ex. genom mer flygbildstolkning, utan att riskera att förlora värdefull information. Den tidigare bedömningen att hällmarker av hällmarkstallskogskaraktär inte bör ingå har dock stärkts. Kalkindikation hos mossor och lavar är det bästa kriteriet för att skilja ut kalkhällsnaturtyper, men även bedömning av själva berggrunden kan ingå.
|
|
| 5. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultat från ett uppdrag för biogeografisk uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom art- och habitatdirektivet för år 2022. Det innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den innefattar också som ett tilläggsmoment naturtypsklassificering av provytor i det gemensamma delprogrammet för gräsmarker inom Remiil. För hällmarkstorrängar är 2022 det åttonde året av löpande uppföljning. Uppföljningen av svämängar kompletterades med restytor i fält för Indalsälvens huvudavrinningsområde. Uppföljningen av slåtterängar samt kalkhällmarker på Öland/Gotland och fastlandet fortsatte på samma sätt som tidigare år.En särskild utvärdering har gjorts för statusbedömning och arealberäkning för hällmarkstorrängar samt alvar och andra kalkhällmarker på Öland, Gotland och fastlandet. Slutsatsen är att stickprovet är tillräckligt för bra skattningar för hällmarkstorräng och kalkhällmarker på Öland och Gotland. Mer data behövs för utvärdering av kalkhällmarker på fastlandet, men de bör troligen utvärderas separat från övriga kalkhällmarker.Ett arbete med att ta fram kriterier och uppföljningsmetodik för inlandssandmarker (grässandhedar, rissandhedar och sandstäpp) har påbörjats, med ambitionen att en löpande uppföljning ska kunna påbörjas under 2023.
|
|
| 6. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2022, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2022 är det andra året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling som gäller för programperioden 2021-2026. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning: Småbiotoper i åkerlandskapet Gräsmarkernas gröna infrastruktur Vegetation och ingrepp i våtmarker
|
|
| 7. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2023
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser från och med år 2021, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2021 var det första året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling för programperioden 2021-2026, och det är till största delen en direkt fortsättning på verksamheten under föregående period, 2015-2020. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning:Småbiotoper i åkerlandskapetGräsmarkernas gröna infrastrukturVegetation och ingrepp i våtmarker
|
|
| 8. |
- Zacchello, Giulia, et al.
(författare)
-
Disentangling effects of linked fitness QTL on local adaptation in Arabidopsis thaliana
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The genetic basis of local adaptation is of fundamental interest for understanding population differentiation and speciation. Here we used four near-isogenic lines (NILs) to test the effects of some previously identified and closely located quantitative trait loci (QTL) for fitness and putatively adaptive traits when reciprocally introgressed into the genetic backgrounds of two locally adapted ecotypes of Arabidopsis thaliana in Italy and Sweden. In three consecutive years, we reciprocally planted seeds and seedlings of the Italian and Swedish ecotypes and the NILs at the sites of the parental populations. There was strong selection against the non-local ecotype at both sites. Introgressions tended to increase the fitness of the non-local genotype and reduce the fitness of the local genotype. The magnitude of fitness effects of introgressions varied among years, and corresponded to 0-54% of the difference between parents in the seedling transplant experiment, and 17-36% in the seed transplant. The direction and magnitude of effects on fitness and flowering time were largely consistent with predictions based on QTL effects quantified in former transplants of recombinant inbred lines (RILs). The results provide additional evidence of epistatic interactions among fitness QTL and indicate that the direction of selection on fitness QTL may vary among years. Taken together, they demonstrate that genetic variation at the end of chromosome 5 contributes strongly to local adaptation between the two study populations, and more generally that NILs are a powerful tool for studies of the genetics of local adaptation.
|
|
| 9. |
- Zacchello, Giulia
(författare)
-
Ecology and evolution of local adaptation in Arabidopsis thaliana
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis, I investigate the ecological genetics of local adaptation in the annual herb Arabidopsis thaliana with the aim to identify key traits, agents of selection, and genomic regions contributing to adaptive differentiation. The thesis focuses on adaptive differentiation in timing of germination and seed dormancy between populations located close to the southern and northern range margins in Europe. I aimed to: (1) determine how much a particular genomic region contributes to local adaptation between an Italian and a Swedish population, (2) characterize selection on timing of germination in a Mediterranean climate, (3) quantify variation in seed dormancy and identify potential agents of selection on seed dormancy within Italy and Fennoscandia, and (4) examine the genetic basis of the seed dormancy cycle and the adaptive value of seed banks.Differences in a genomic region at the end of chromosome 5 explained a large proportion of differences in fitness, and in germination and flowering time between the Italian and Swedish population.A field experiment at the site of the Italian population, indicated strong stabilizing selection on timing of germination with an optimum coinciding with the time of germination in the local population.Seed dormancy of Italian populations was stronger than that of Fennoscandian populations, but also varied considerably within regions, indicating that this trait has considerable evolutionary flexibility. In Fennoscandia, variation in seed dormancy was related to climatic conditions in summer, suggesting that differences are at least partly adaptive.The seed dormancy cycle in the soil differed between the focal Italian and Swedish population, and matched seasonal changes in conditions for seedling establishment at their sites of origin. Differences in the genomic region at the end of chromosome 5 could explain a large proportion of the difference in the seed dormancy cycle. Mortality of seeds was much higher in Italy than in Sweden, indicating that the importance of the seed bank for population dynamics differs between the two sites.Overall, the results suggest that differences in a genomic region on chromosome 5 and in early life stages can play a key role in local adaptation in A. thaliana.
|
|
| 10. |
- Zacchello, Giulia, et al.
(författare)
-
Seed dormancy varies widely among Arabidopsis thaliana populations both between and within Fennoscandia and Italy
- 2022
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : John Wiley & Sons. - 2045-7758. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The timing of germination is a key life-history trait in plants, which is strongly affected by the strength of seed dormancy. Continental-wide variation in seed dormancy has been related to differences in climate and the timing of conditions suitable for seedling establishment. However, for predictions of adaptive potential and consequences of climatic change, information is needed regarding the extent to which seed dormancy varies within climatic regions and the factors driving such variation. We planted 17 Italian and 28 Fennoscandian populations of Arabidopsis thaliana in the greenhouse and at two field sites in Italy and Sweden. To identify possible drivers of among-population variation in seed dormancy, we examined the relationship between seed dormancy and climate at the sites where populations were originally sampled. Seed dormancy was on average stronger in the Italian compared to the Fennoscandian populations, but also varied widely within both regions. Estimates of seed dormancy in the three maternal environments were positively correlated, but seeds had on average stronger dormancy when produced in the greenhouse than at the two field sites. Among Fennoscandian populations, seed dormancy tended to increase with increasing summer temperature and decreasing precipitation at the site of origin. In the smaller sample of Italian populations, no significant association was detected between mean seed dormancy and climate at the site of origin. The correlation between seed dormancy and climatic factors in Fennoscandia suggests that at least some of the among-population variation is adaptive and that climate change will affect selection on this trait.
|
|
