| 1. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(författare)
-
Vad kan det musikpedagogiska forskningsfältet erbjuda framtidens musiklärarutbildningar?
- 2019
-
Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I musiklärarutbildningar vid musikhögskolor i Sverige finns det lång erfarenhet att tillvarata studenters behov av hantverksmässiga studier för såväl erövrande av fördjupade kunskaper i musicerande som i utvecklingen till att bli musiklärare som kan sitt musikaliska didaktiska hantverk. Traditionen av att integrera vetenskapliga rön i musiklärarutbildningarna är däremot inte lång och inte helt okomplicerad, delvis beroende på traditioner och att lärande i musikaliska hantverk tar mycket tid. Att sätta sig in i forskning som för utbildningen torde vara väsentlig kan vara betydligt lägre prioriterat, inte minst i ämnesstudierna. I rundabordssamtalet vill vi därför lyfta frågan hur vi inom det musikpedagogiska forskningsfältet kan bidra till att utveckla musiklärarutbildningarnas vetenskapliga innehåll och särskilt hur det kan integreras i studenternas ämnesstudier. Frågan är stor varför vi till det här samtalet avgränsar det till hur vi mer aktivt skulle kunna bidra genom att kontinuerligt rapportera om aktuell forskning som berör dagsaktuella frågor för musiklärare, eller som eventuellt borde vara det, och paketera det på ett sätt som är lättåtkomligt utan att göra avkall på vetenskaplighet. I skrivande stund arbetar vi med en antologi där vi bidrar med olika kapitel inom några av de områden som vi identifierat som aktuella för blivande musiklärare och/eller verksamma lärare och där vi alltså kan tillföra kunskap. Varje kapitel bygger på något område som kapitelförfattaren behandlade i sin avhandling (Asp, 2015; Borgström Källén, 2014; Falthin, 2015; Leijonhufvud, 2018; Mars, 2016; Nyberg, 2015; Zadig, 2017) och som i kapitlet ställs i relation till aktuella didaktiska frågor. De områden som behandlas är: o Hur genrer som musikdidaktiska redskap kan bidra till såväl breddning som fördjupning i olika musikstilar. o Musik som skolämne relaterat till genre och genus o Formativ bedömning i musikundervisning ur ett multimodalt perspektiv o Konsekvenser av ”flytande” strömmad musik o Synliggörande av den egna yrkesskickligheten–hur studenter och lärare ska kunna utveckla sin egen förståelse för hur och varför olika verktyg används i undervisningen. o Hur aktionsforskning kan stärka musiklärares agens o Forskningsmetoder för att undersöka rolltagande i kör. Ämnesinnehållet kan tyckas något spretigt men goda erfarenheter av att ha gjort så i en tidigare antologi som flera av oss deltog i (Ferm Thorgersen, 2013), talar för valet att presentera skilda områden utifrån olika teoretiska utgångspunkter och sätta dessa i relation till praktiknära frågor. Ett övergripande kapitel tillkommer i den pågående antologin som syftar till att utifrån de olika kapitlen påvisa hur praktik och teori samspelar i såväl vardagliga musikpraktiker som i musikpedagogisk forskning; kunskap som vi ser som vi ser som väsentlig att vara väl belyst och integrerad i framtida musiklärarutbildningar. Referenser: Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet. Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund: Lunds universitet. Ferm Thorgersen, C.(red.) (2013). Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk forskning: utkomster av en forskarskola. Luleå: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Leijonhufvud, S. (2018). Liquid streaming: the Spotify way to music. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: en sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Nyberg, J. (2015). Music education as an adventure of knowledge: student and teacher experience as conceptualizations of musical knowledge, learning and teaching. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Zadig, S. (2017). Ledarna i kören: vokala samarbeten mellan körsångare. Diss. Lund: Lunds universitet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Zadig, Sverker, et al.
(författare)
-
Choral singing under the microscope : Identifying vocal leaders through comparison of individual recordings of the singers
- 2017
-
Ingår i: Finnish Journal of Music Education. - 1239-3908. ; 20:FJME 01 2017, s. 77-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Singing in groups and choirs is one of the main and generally most widespread musical activities: in schools at all levels among children and adolescents as well as in leisure time activities from "non-singer choirs" to more advanced and professional choirs. Previous studies indicate the need to identify vocal collaboration between choral singers. This article investigates how individuals in a choir differ in taking initiative and in which ways musical informal leadership may appear. As data collection method, individual singers were equipped with close-up, head-mounted microphones. Graphs of separate-track recordings were compared and analyzed. In the analysis, different kinds of informal leadership were identified: (i) in accuracy regarding blending; (ii) in intonation and (iii) in how leaders influence their peers. The results indicate that there are singers acting as informal leaders in the choirs. A way to improve choral singing, at all levels and contexts, might be to acknowledge and make use of this leadership.
|
|
| 5. |
- Zadig, Sverker, et al.
(författare)
-
Informella stämledare : Körledares erfarenhet av samarbete mellan sångarna i körstämman
- 2015. - NMH-publikasjoner 2015:8
-
Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning. Årbok 16 2015 : Nordic Research in Music Education. Yearbook Vol. 16 2015, - Nordic Research in Music Education. Yearbook Vol. 16 2015. - 9788278532089 ; 16, s. 183-207
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Informal leaders in the choral voice.Choir leaders’ experience of collaboration between the choristers.Most choirs and choir leaders have the aim to make the individual voices soundas unison as possible in the different choral voices, according to both timing,synchronisation and vocal blend.The aim of the present study was to investigate experienced choir leaders’experience and understanding of potential collaboration between the choristersin the choir, and what consequences that might result in.The study is qualitative in character: semi-structured interviews were carriedout with experienced Swedish choral conductors representing a broad spectrumof the praxis field, regions, ages and different gender. The interviews weretranscribed in verbatim and were analysed.The result shows that all the interviewee experienced informal leaders in theirchoirs and two main categories were identified: (i) with a focus on leadersof the musical line, musicianship/music-maker, and (ii) with a focus on thechoral blend, the blenders.As a conclusion, in order to develop choirs to sound more even, synchronisedand in blend, it might be of value to consider where to place a musical leaderin the choral voice, and also to what degree this phenomena should be madeexplicit and discussed with the members of the choir.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Zadig, Sverker
(författare)
-
Ledarna i kören : Vokala samarbeten mellan körsångare
- 2017. - Studies in music and music education 2017:1
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Western European choral traditions, the ambition of most choirs is to attain an equalized blend of sound and to perform well together with regard to timing and intonation. In order to be able to synchronize this the choir members need to cooperate musically and listen to each other. Choirs often have close bonds, both socially and with regard to their common musical aim to perform well in concerts.The aim of this doctoral thesis is to explore and describe musical cooperation between choral singers. A reason to join and sing in a choir may be that you don’t have to be a soloist but rather can fit in the weave of voices, relying on other choir singers for support.This thesis focuses on the existence of informal leaders in the choral voice, a field that has so far not been very much researched. The thesis is built on four articles focusing in different ways on informal leaders. The research has been carried out as qualitative studies based both on interviews and on recordings of choral singers.Article I was an interview study on how experienced Swedish choral conductors understand musical collaborations between the singers and consequences of such collaborations for choral work. Article II and III both examined how singers act in the choir while singing together. Article II was trying out a method to record the individual singers on separate tracks by using head-set microphones and then by using a computer software converting these tracks into graphs that could be analysed. By way of this method, Article III examined how individuals can take the lead and how other singers follow along. Finally, Article IV was built on focus group interviews with stimulated recall from earlier sessions with the singers.As a theoretical framework, Communities of Practice as presented by Wenger was used. The results showed that there are informal leaders in the choral voices, although sometimes they are not even aware of this themselves. Also, the social practice field was useful to find that choral singers and choirs share the three main concepts of (i) mutual engagement, (ii) joint enterprise and (iii) shared repertoire.Highlighting informal musical leadership in choirs can help improve choral work and to develop choirs with regard to precision, articulation and blend, aspects that can be controlled by an informal musical leader.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Zadig, Sverker, et al.
(författare)
-
Musikaliska ledare i stämman : Körforskning med olika metoder
- 2020
-
Ingår i: Perspektiv på musikpedagogiska praktiker : Undervisa i musik – ett komplext uppdrag - Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. - 9789198386981 - 9789198386974 ; , s. 117-136
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I antologin är kapitel samlade som ut olika perspektiv behandlar undervisning och lärande i musik samt musiklärares professionsutveckling. Karl Asp problematiserar genrebegreppet och exemplifierar hur det är möjligt att planera sin musikundervisning utifrån resonemang om vad genre kan tänkas vara och innebära. Konsekvenser av genrer och de praktiker som kan uppstå i ensembleundervisning när det gäller genreinriktningar med särskilt fokus på genusfrågor behandlar Carina Borgström Källén. Med Spotify som exempel beskriver och problematiserar Susanna Leijonhufvud strömmade musiktjänster och vad det kan innebära för möjligheter och risker för lärande i musik. Hur framåtsyftande återkoppling kan ta sig uttryck i musicerande situationer i skola beskriver och diskuterar Annika Falthin. Sverker Zadig redogör för sin forskningsprocess om informella ledare i körer och konsekvenser av olika använda forskningsmetoder. Aktionsforskning och kollegialt lärande belyser Johan Nyberg och hur det kan stärka musiklärares professionsutveckling. Professionsutveckling är även centralt i Annette Mars text som handlar om hur musiklärares ämneskunnande och hur deras musikdidaktiska förmåga kan medvetandegöras. Avslutningsvis sammanfattar Cecilia Ferm Almqvist antologins olika ämnesområden och teoretiska ansatser utifrån ett relationellt perspektiv.
|
|
| 10. |
- Zadig, Sverker
(författare)
-
Vi sjunger så bra tillsammans : Om medvetet eller omedvetet samarbete mellan körsångare samt om formella och informella ledare i körstämman
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim of the research: This essay describes what can happen between the singers in a choral voice and how the individuals differ in taking initiative and acting in leading roles. Method: I have done qualitative interview studies with conductors and singers, and also recording studies. The recording sessions have been done in following choir rehearsals in a Swedish upper secondary school, and with a simultaneous video recording to be able to also take notice on eventual visual signs between the singers. With close up headworn microphones and by multi track recordings it have been possible through an analyzing program to watch graphically exactly how each individual sings and to compare the singers with each other. The recordings and analyses have been done using Cubase5 and Variaudio with printouts of the same sequence of the music the single voices in the same choral voice. Results: My informants all speak of formal and informal leaders in the choral voice. Many of them also talk about these leaders as leading the choral voice and also with their personal voice and timbre, give color to others. It is possible to graphically view differences in attacks and intonation, and also to notice when someone is ahead and “pulling” others to follow. This leading role can be both positive and negative, a confident but not so good singer can unfortunately bring along other singers to take wrong steps in the music.
|
|
