| 1. |
- Lindfors, Axel, 1993-, et al.
(författare)
-
Hållbar export : Definitioner, tillämpning och efterfrågan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att bidra till arbetet med att integrera och beakta olika hållbarhetsaspekter i det svenska exportstödsystemet genom att beskriva hur begreppet hållbar export används samt sammanställa och analysera utbudet av exportfrämjande aktiviteter där hållbarhetsaspekter ingår. Rapporten ger svar på följande frågeställningar:Hur används och förstås begreppet hållbar export i vetenskaplig litteratur och av svenska exportstödjande aktörer?Vilka exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter erbjuds av svenska exportstödjande aktörer?Hur upplevs efterfrågan av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter av svenska exportstödjande aktörer?Hur ser efterfrågan på svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda ut på mottagande marknader?Frågeställningar besvarades genom en tredelad metod bestående av en litteraturstudie som genomlyste både vetenskaplig och så kallad grå litteratur, en enkät som skickades till aktörer inom nätverket för Regional exportsamverkan (RES) och sex fördjupande intervjuer med exportstödjande aktörer.Utifrån studien kunde tre olika användningssätt för begreppet hållbar export utrönas. Hållbar export används för det första för att beskriva export av produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda, det vill säga, produkter och tjänster utformade för att lösa hållbarhetsrelaterade problem (exempelvis renhållningsteknik eller medicinteknik) eller som är, exempelvis, mer miljövänliga än det globala genomsnittet. Här appliceras ett livscykelperspektiv på hållbarhetsprestandan vilket gör att alla delar av exportvarans livscykel inkluderas (från råmaterialutvinning till kassering). Den andra användningen av begreppet är för att beskriva export från företag som aktivt arbetar med att förbättra sin hållbarhet, alltså det används för att beskriva när hållbara företag exporterar. Även här appliceras ett livscykelperspektiv då företagets underleverantörers och kunders hållbarhetsarbete inkluderas. Det tredje användningssättet för hållbar export är för att beskriva att själva exportaffären bidrar till hållbar utveckling. Här fokuseras det ofta på anti-korruption, tillförlitlighet mellan partnerna i exportaffären samt arbetsvillkor och miljöpåverkan i själva implementeringen av exportvaran (exempelvis om något måste monteras på plats).På grund av dessa distinkt olika användningssätt och att det upplevs råda stor samstämmighet mellan aktörer som använder begreppet hållbar export så rekommenderas att begreppet fortsätter användas som ett samlingsbegrepp för att innefatta alla dessa tre användningssätt. Detta ger begreppet stor flexibilitet i användning och ökad funktionalitet. Vid behov av mer precist språkbruk bör andra begrepp än hållbar export användas som är anpassade till det specifika behovet. Exempelvis finns flera mer specifika begrepp som inryms i samlingsbegreppet hållbar export, så som miljöteknikexport eller medicinteknikexport, vilka bör användas om användaren vill precisera ett visst fokusområde inom hållbar export.I studien identifierades ett brett utbud av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter inom nätverket för RES. I detta utbud dominerar utbildningsaktiviteter vilka syftar till att förmedla kunskap, information eller färdigheter till exporterande företag (exempelvis via coachning, seminarium eller kurser). Inom nätverket finns även aktörer som erbjuder finansiella stödaktiviteter så som kontantstöd, lån eller garanter. En avsaknad av mobilitetsrelaterade stöd identifierades dock men detta kan bero på COVID-pandemin och att det är aktörer utanför RES-nätverket som erbjuder denna typ av stöd. Efterfrågan av stödaktiviteter upplevdes av de tillfrågade aktörerna som varken stor eller liten trots att intresset för hållbar utveckling i exportsammanhang upplevdes som stort. Detta kan eventuellt förklaras med att många av dessa aktiviteter är relativt nya och att företag inte är medvetna om det utbud av stödaktiviteter som finns samt vilka krav som de eventuellt ska uppnå för att ta del av stöden. Om så är fallet bör efterfrågan av dessa aktiviteter öka under de kommande åren förutsatt att stödaktiviteterna fortsätter att erbjudas.Från aktörerna i enkät- och intervjustudien framgick att det fanns ett stort intresse för svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda och att det i allt större grad ställs krav på god affärssed och affärsetik i exportaffärer (exempelvis genom att olika uppförandekoder ska följas). Gällande specifika geografiska marknader kunde studien inte säkerställa huruvida någon specifik marknad efterfrågade hållbar export i större grad eller ställde högre hållbarhetsrelaterade krav på exportvaror. Indikationer gavs utifrån respondenterna att det möjligen fanns större efterfrågan på varor med hög hållbarhetsprestanda i Nordeuropa (Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna) men att behovet borde vara större i utvecklingsländer där hållbarhetsproblemen ofta är värre. I dessa länder krävs dock ökad beställarkompetens varför svenska stödaktörer som är intresserade av dessa marknader bör rikta in sig på att bygga funktionella marknader på dessa platser vilka i sin tur kan efterfråga svensk export.På grund av studiens ringa tidsomfång (studien genomfördes mellan november 2022 och januari 2023) krävs ytterligare studier för att styrka de slutsatser som presenteras i rapport. Utöver detta identifierades andra intressanta områden för fortsatta studier. Exempelvis identifierades att aktörer som erbjuder finansiellt stöd ofta har dialoger med företag runtomkring finansieringsprocessen, varför en studie kring hur dessa dialoger kan bidra till ökad hållbarhet i exportaffären eller i det exporterande företaget skulle vara intressant. Utöver detta vore det intressant att studera den indirekta påverkan som utbudet av stödaktiviteter har på svenska exporterande företag eftersom ett brett erbjudande inom hållbart exportstöd kan indirekt påverka företags strategiska arbete utan att de deltar i stödaktiviteter.
|
|
| 2. |
- Zanatta, Hanna, 1993-
(författare)
-
The diffusion of biogas systems in Brazil
- 2024
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Brazil is one of the largest economies in the Global South. Because of the country’s strong agribusiness and large population, it has a huge potential for biogas production that has yet to be realized. Biogas systems could potentially address a broad range of social, environmental, and economic issues, such as improving accessibility to clean energy sources in rural areas, alternative cooking fuel, and providing proper treatment of organic waste. Hence, biogas systems can play an important role in sustainability transitions by improving the environmental performance of energy generation, waste management systems, and food production. However, despite the availability of substrate for biogas production and the multiple benefits that biogas systems could bring, there is still a large implementation gap. Biogas systems go beyond technical components and involve a multitude of stakeholders, infrastructure, knowledge, and formal and informal institutions. Therefore, the diffusion of biogas systems cannot be explained only by analyzing the technical components of biogas systems. Previous studies have explored the influences of societal contexts on technological diffusion, but these explored countries in the Global North. However, social, economic, and political aspects differ significantly between Global North and Global South countries. This thesis aims to explain how societal contexts influence the diffusion of biogas systems in Brazil. The thesis distinguishes between societal contexts, delineating them as societal environments and socio-economic structures. Societal environments refer to the circumstances and aspects surrounding the diffusion process where alignment processes between new socio-technical systems and society happen across five environments: user, business, regulatory, cultural, and trans-local. Socio-economic structures refer to societal arrangements that shape social and economic aspects of society. The Varieties of Capitalism framework provides a tool for comparison of the socio-economic structures of different countries in the Global North and South. The thesis relies on case studies based on quantitative and qualitative data from documents (scientific articles, news articles, technical reports, research reports, official documents by governmental agencies, and policies) and interviews. Societal contexts appear to be more unstable and fragmented compared to counterparts in the Global North, influencing the diffusion of biogas systems. Hierarchical structures in Brazil lead to power disparities between administrative levels (municipal, state, and federal levels), impacting policymaking and hindering local-level biogas system configurations. The thesis highlights socio-economic diversity among Brazilian states and how it influences where and which biogas system configurations are formed. This thesis emphasizes that studies on biogas systems’ potential should consider contextual aspects beyond substrate availability to comprehensively understand biogas systems diffusion in diverse settings.
|
|
