| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berglund, Anders, 1956-, et al.
(författare)
-
The exchange programme between new and different partners, Royal University of Bhutan and Uppsala University
- 2020
-
Ingår i: 2020 IEEE Frontiers in Education Conference (FIE). - 9781728189611 - 9781728189628
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This WiP paper discusses difficulties, but also gains, in starting new collaborations, mainly when the universities differ: different natures of their strengths and weaknesses, acting in different contexts and having different international recognitions. At the same time, it is the differences that make exchanges fruitful and opens for new learning experiences. An example of such a collaboration between asymmetric partners can be found in the Department of Information Technology, Uppsala University, Sweden and College of Science and Technology, Royal University of Bhutan.
|
|
| 4. |
- Grande, Virginia, 1987-, et al.
(författare)
-
"Mature" to Doubt : Using Ethical Theories for Role Modeling in Computing Education
- 2020
-
Ingår i: 2020 IEEE Frontiers in Education Conference (FIE). - 9781728189611 - 9781728189628
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This full research paper uses ethical theories to discuss role models in computing education. Role models are beneficial for students but there is little work on how role modeling works and how teachers can reflect on their role modeling for their students. To address this we connect different theories to role modeling and their use to analyze role modeling as a teacher in engineering. We present theories with ethical implications from Aristotle, Wittgenstein and Biesta, then the themes related to these theories found in our interview study on computing teachers' experiences of role modeling.Our aim is to show how these theories could help deepen teachers' understanding of role modeling in the concrete classroom situations from an ethical perspective. According to these theories, students first see the teacher as a whole as a potential role model. Gradually and through guidance, students "mature" to doubt: to being able to question which aspects and achievements of their teachers are desirable to emulate and which to avoid imitating. We discuss the teacher's responsibility to make ethical judgements that include the scaffolding of this process.
|
|
| 5. |
- Grande, Virginia, PhD, 1987-, et al.
(författare)
-
The virtuous, the caring, and the free : ethical theory to understand the ethics of the teacher as a role model in engineering education
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Engineering Education. - : TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0304-3797 .- 1469-5898.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we discuss the ethical responsibilities of being a role model as an engineering teacher in higher education. We draw on virtue ethics, care ethics, ethics of freedom and role modeling theory, using Grande's framework for engineering education. We argue that the three ethical theories give different views on the ethics of role modeling as a teacher. Virtue ethics implies that the teacher should behave as virtuously as possible to encourage students to emulate character traits. Care ethics implies that the ethics of role modeling is fundamentally about care practices, emphazising relationships and values such as attentiveness and responsibility. Ethics of freedom urges the teacher to grant individuals opportunities to develop and be free from the control of others. By using role modeling and ethical theory, we aim to show how theory has an impact on both teaching practices and could underpin empirical research in engineering education.
|
|
| 6. |
- Jevinger, Åse, et al.
(författare)
-
Large programming task vs questions-and-answers examination in Java introductory courses
- 2016
-
Ingår i: Proceedings. - : IEEE. ; , s. 154-161
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study investigates two different forms of examination in introductory Java programming courses: computer-based examination where the students are given one relatively large programming task only, and paper-/computer-based examination where the students are given a number of smaller questions to answer. The study focuses on identifying how well the two different examination forms reveal the students’ practical skills and theoretical knowledge in relation to the intended learning outcomes specified in the course syllabus. Course syllabuses from 8 Swedish universities are examined and from these, 4 specified learning outcomes, each shared by at least 5 of the selected universities, are identified. These learning outcomes are then used to analyze the exams from two of the universities, one practicing the large programming task examination form, and the other is using the questions and answer examination form. For both examination forms, two course phases are analyzed with respect to the specified learning outcomes: 1) exam (e.g. what do the questions capture and how are they formulated), and 2) execution (e.g. what do the students answer and how well are the intended purposes of the questions fulfilled). The results illustrate the strengths and weaknesses with the two examination forms. The results can be used as decision support when selecting examination form and, furthermore, to improve both forms to attain more comprehensive examinations, with respect to the specified learning outcomes.
|
|
| 7. |
- Leijon, Marie, et al.
(författare)
-
"The Media Workshop" : Designing a Sustainable Organisation for a Digital Learning Environment
- 2015
-
Ingår i: Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning. Proceedings of the inaugural European Conference on the Scholarship of Teaching and Learning. - : Centre for the Integration of Research, Teaching and Learning (CIRTL), University College Cork. ; , s. 47-47
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this presentation we will report and discuss experiences from the process of designing a sustainable organisation for a digital learning environment for Malmo University as a whole. With pedagogy as a starting point the aim has been to create an intentional community of practice with a focus on learning and digital media. Malmö University aims to be at the pedagogical forefront by using information technology and the possibilities afforded by new media, in order to create a more efficient learning process and a mutual exchange of knowledge. But how can this strategy be realized? New forms of teaching and learning in higher education require new spaces for teaching and learning. We also know that teachers in higher education need support, training, learning resources and infrastructure in order to create those new learning spaces and to develop their scholarship of teaching and learning with a focus on digital media (cf Allen et. al 2012 a,b; Bebell & O ́Dwyer, 2010; Holcomb, 2009). Our solution to this challenge is to create a multi- institutional research based hub for learning with digital media. The idea stems from the Lave & Wenger (1991; Wenger, 1998) concept “community of practice” with the addition of technology stewarding as a way to cultivate digital learning processes. At Malmo University this hub goes under the working title “the media workshop” and has both a physical and a virtual form.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- von Hausswolff, Kristina
(författare)
-
Att utveckla ett didaktiskt samtal om programmeringsundervisning : didaktik inom ämnet datavetenskap
- 2014
-
Ingår i: NU 2014: Umeå 8-10 Oktober. - : Umeå universitet. ; , s. 184-185
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kopplingen mellan undervisningspraktiken i datavetenskap och pedagogisk forskning är vanligtvis inte så stor. En orsak till detta är att datavetenskap främst är ett ämne på högskolan där didaktiska frågor inte belysts på samma sätt som inom ämnen som är stora inom grundskolan t.ex. matematik. En annan orsak är att universitetslärare i allmänhet har begränsad kunskap inom pedagogik. Inom ämnesområdet datavetenskap vid Malmö högskola ges många kurser inom området programmering. Det upplevs ofta av lärare och studenter att första kursen i programmering är extra utmanande och kanske till och med extra svår jämfört med andra kurser inom datavetenskap. Studenter uttryckt att programmeringen är allt ifrån onödig kunskap till omöjlig kunskap att ta till sig. Bland lärarna inom ämnet datavetenskap är man överens om att programmeringskunskap är en central del av ämnet. Denna spänning mellan ämnesföreträdare och studenterna uppfattning kring programmering gör ämnesdidaktiska frågor kring programmeringsundervisningen relevanta. Här beskrivs ett utvecklingsprojekt som syftade till att starta ett didaktiskt samtal om programmeringsundervisning. Syftet var att hitta en brygga mellan ämneskunskap och didaktisk kunskap inom institutionen för datavetenskap. För att ringa in problematiken så genomfördes en seminarieserie om sex kring programmeringsundervisning. En av utgångspunkterna var att lyfta de erfarna lärarnas kunskaper och erfarenheter. Samtidigt som det skapades arenor nära den konkreta undervisningen där didaktiska diskussioner även fortsättningsvis kan föras. Ämnen som berördes var situerat lärande, peer assesment och treehold concept. Ett antal lärare har presenterat sina erfarenheter kring programmeringsundervisning, praktiska exempel, didaktiska överväganden och explicita kunskapsantaganden. Ett annat tillvägagångssätt var att läsa och diskutera didaktiska och allmänpedagogisk artiklar. Urvalet av artiklarna har gjorts efter principen att en artikel är inriktad mot konkret programmeringsundervisning och en mer begreppsinriktad allmändidaktisk. Under projektets gång uppmärksammades problematiken kring implicita vetenskapsteoretiska utgångspunkter som berör ämnet datavetenskapensdidaktik. Inom ämnet datavetenskap finns både en teknologisk ingenjörsmässig vetenskapsteoretisk tradition med sikte på praktisk nytta och en matematisk naturvetenskaplig tradition med en bakgrund i beräkningar och matematiska grundvalar för ämnet. Dessa två olika traditioner bryts mot den mer samhällsvetenskapliga pedagogiska/utbildningsvetenskapliga traditionen i ämnesdidaktiken. En erfarenhet av projektet är att explicitgöra de olika vetenskapsteoretiska utgångspunkterna har visat sig vara nyckeln till att fördjupa diskussionerna om undervisningspraktik inom datavetenskap. Utvärderingen av projektet pekar på förändrad praktik och en vilja att ytterligare fördjupa frågeställningarna kring didaktik och den egna praktiken.
|
|
| 10. |
- von Hausswolff, Kristina
(författare)
-
Att utveckla ett didaktiskt samtal om programmeringsundervisning : didaktik inom ämnet datavetenskap
- 2011
-
Ingår i: Erfarenhet vs. Forskning. - : Malmö högskola, Akademiskt Lärarskap (AKL). ; , s. 32-34
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under vårterminen 2011 har sex pedagogiska seminarier genomförts med fokus på programmeringsundervisning på institutionen för datavetenskap, TS, MAH. Inom ämnesområdet datavetenskap vid Malmö högskola ges många kurser inom området programmering. Det upplevs ofta av lärare och studenter att första kursen i programmering är extra utmanande och kanske till och med extra svår jämfört med andra kurser inom datavetenskap. Under senare år har flera grupper av studenter uttryckt att programmeringen är allt från onödig kunskap till omöjlig kunskap att ta till sig. Bland lärarna inom ämnet datavetenskap är man tämligen överens om att programmeringskunskap är en central del av ämnet. Denna spänning mellan ämnesföreträdare och studenterna uppfattning kring programmering pekar på didaktiska frågor kring hur programmeringskunskap framställs och praktiseras inom vår disciplin. För att ringa in problematiken så genomfördes en seminarieserie om sex seminarier kring programmeringsundervisning. En av utgångspunkterna är att ta fram den erfarenhet som de erfarna lärarna har. Ett antal lärare har presenterat sina erfarenheter kring programmeringsundervisning, praktiska exempel, didaktiska överväganden och explicita kunskapsantaganden. En annan utgångspunkt har varit att knuta seminariernas olika teman till artiklar om didaktik(datavetenskap) och allmänpedagogik. Till tre av seminarierna har två artiklar distribuerats i förväg. Urvalet av artiklarna har gjorts efter principen att en artikel är inriktad mot programmering, kanske mer konkret och ämnesrelevant, och en mer begreppsinriktad allmändidaktisk. Syftet med dessa seminarier är att hitta en brygga mellan ämneskunskap och didaktiskkunskap inom institutionen för datavetenskap. Att skapa arenor nära den konkreta undervisningen där didaktiska diskussioner kan föras, detta är kanske extra intressant inom tekniska utbildningar där den tekniska kunskapen ofta uttrycks på andra sätt än den didaktiska/pedagogiska kunskapen uttrycks. Ett annat syfte är att problematisera kring de kunskaper och erfarenheter som finns i verksamheten och att inspirera till nya möjliga sätt att förhålla sig till sin undervisning. Seminariet besöktes av mellan tio och sjutton lärare med intresse för programmering och undervisning. Ämnen som berördes är situerat lärande, peer assesment och treehold concept. Vid utvärderingen har ett fokus varit nytta av denna seminarieserie i sin undervisning och vilka konkreta förändringar som gjorts eller planeras att göra. Ett annat har varit hur det ämnesdidaktiska samtalet ska fortsätta att utvecklas bland lärarna på institutionen. Åtminstone tre linjer i diskussionerna kunde urskiljas; Den didaktiska linjen där olika förståelse för ”viktig kunskap” och ”riktig programmering” kopplades till undervisningsstrategier. Den praktisk/teoretiska linjen där olika grader av ”autentiska” problemlösningssituationer ställdes mot grundläggande begreppsförståelse som kan framträda i förenklade situationer. Den kollabrativa linjen där studentens lärande tillsammans och av varandra reflekterades mot lärarens roll och ansvar för undervisningen.
|
|
