| 1. |
- Mac Innes, Hanna, 1980, et al.
(författare)
-
Social Exclusion
- 2023
-
Ingår i: Handbook on Migration and Ageing. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 9781839106767 ; , s. 87-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This comprehensive Handbook explores the fundamental concepts surrounding the ageing-migration nexus. It is indispensable reading, presenting interdisciplinary research to investigate the unique experiences of older migrants, migrant eldercare workers and older people left behind.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kotze, Shelley, 1986, et al.
(författare)
-
The role of trust in street-level organisations within integration projects
- 2019
-
Ingår i: The 17th Annual ESPANET Conference: “Social citizenship, migration and conflict – Equality and opportunity in European welfare states”, The European Network for Social Policy Analysis, 5–7 September 2019, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Swedish immigrant integration holds a unique contradiction in that it is lauded as having the ‘best’ policy in Europe (MIPEX), but its outcomes are amongst some of the poorest (Eurostats). Currently, responsibility of implementing integration policy is held by national agencies at the macro-level. Such a structure, however, is likely to overshadow what goes on at the micro-level, an oversight which is also reflected within current research. By adopting a street-level organisation (SLOs) approach, this research sets out to explore the gap between formal policy provision and measurable outcomes, where trust is situated as a critical dimension within the process of integration that is yet to be captured by other means. This presentation explores trust as a reason for the disparity between policy and outcomes, with the help of a case study that involves an SLO situated in Gothenburg; more specifically, a suburb characterised by a 90% immigrant population, and its unexploited social capital. To resolve this issue Gothenburg embarked on a four-year EU sponsored project concerned with labour market integration. Under this umbrella, a sub-project has been launched to engage 500 immigrants visiting an SLO within green business development as a means to integration. However, while initially promising, several intricacies surrounding the studied SLO, including its structure, history and leadership, has brought forth a number of worrying insights that have severed trust-building and impeded future work. Previous studies exploring the success of projects at the street level have successfully used qualitative methods, including reflexive non-participant observation. In our research we have used field notes collected over a six-month period from the project’s inception, supplemented by time lines of interactions and stakeholder engagements. The data have been coded to decipher key incidents and exchanges where trust has played a pivotal role in the dynamics between stakeholders, and for the direction of the project, as such. Given the responsibility that SLOs currently hold within immigrant integration, the personal street-level interactions from which (dis)trust evolves need to be regarded as significantly important. Our findings suggest that trust is greatly underestimated within SLOs, with distrust disrupting the success of the integration process, often resulting in project failure. This presentation will make recommendations as to how a SLO approach can contribute to trust-building, which will go some way in addressing existing ambiguities and inconsistencies between policy and outcomes concerning immigrant integration.
|
|
| 6. |
- Jensen, Mikael, Dr, 1969-
(författare)
-
Ledarskapskompetens - leda, lära och utveckla
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ledarskapskompetens - leda, lära och utveckla - övrigt, Svenska, 2022Författare: Mikael JensenVälj antal 426kr Spara till önskelista Skickas inom 1-3 vardagar Kan vem som helst bli ledare? Kan den som redan är ledare bli en bättre ledare? Det finns inte några enkla svar på dessa frågor. Utgångspunkten i den här boken är emellertid att förmågan att leda inte är något medfött utan något man lär sig genom att utveckla och förfina en uppsättning mer eller mindre nödvändiga kompetenser. Detta är också grunden i ett kompetensperspektiv på ledarskap.I boken presenterar författaren ett antal kompetenser som har betydelse för ledarskap, som till exempel kommunikationskompetens och relationskompetens. Sammantaget handlar dessa kompetenser om att förstå sig själv, sina medarbetare och sin verksamhet i ett större sammanhang.Boken är indelad i fyra delar. Del 1 lägger grunden för den ledarskapsmodell som boken är uppbyggd kring. Del 2 och 3 ger en fördjupad beskrivning av de olika kompetenser som utgör modellens huvud- och bikomponenter. I del 4 presenteras jämförelser med andra ledarskapsteorier samt konkreta exempel på hur modellen kan tillämpas i olika verksamheter och situationer.Boken riktar sig till blivande och verksamma ledare. Syftet är att ge läsaren dels en djupare förståelse för vad det innebär att vara ledare, dels hjälp i att utöva ledarskapet.
|
|
| 7. |
- Aslan Akay, Pinar, Fil. Dr. 1986-
(författare)
-
Återvändande och (åter)integration för barn i familj : En systematisk kunskapsöversikt
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt har varit att sammanställa forskning om återvändande och (åter)integration för barn i familj, med fokus på utbildning, sociokulturell (åter)integration och hälsa, samt möjligheter och hinder för en framgångsrik återvändande- och (åter)integrationsprocess. Målet med kunskapsöversikten är att bidra till ökad beredskap för samhällsaktörer i Sverige som är involverade i återvändandeprocessen för barn i familj. En sådan beredskap kan öka barn och familjers möjligheter att förbereda sig och mobilisera sina resurser inför ett återvändande, och ge barnen bättre förutsättningar till anpassning efter återvändandet.Att upprätthålla en ordnad och säker migration samt förmå individer som har ett av- eller utvisningsbeslut att återvända är en viktig fråga för många europeiska länder idag, inklusive Sverige. Men asyl- och återvändandeprocessen behöver också genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket svenska myndigheter som är involverade i denna process har uppmärksammat och arbetat med under en längre tid. I detta avseende har barn i familj, det vill säga barn som ansökt om uppehållstillstånd tillsammans med sina vårdnadshavare, identifierats som en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att barn i familj ofta känner sig oinformerade, och de beskriver sin egen delaktighet i asyl- och återvändandeprocessen som låg. Det kan leda till känslor av chock och uppryckthet i samband med återvändandet, vilket kan påverka barnens psykosociala hälsa på både kort och på lång sikt. Forskning inom området visar även på stora utmaningar för barn att integreras i skolan efter ett återvändande. Översikten visar att språksvårigheter, en ny utbildningskontext, bristen på kompetens hos skolpersonal samt administrativa och ekonomiska hinder kan hämma barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning i återvändarlandet. Barn i familj kan även utsättas för mobbing och utanförskap av både jämnåriga och vuxna på grund av sin status som återvändare, en brist på sociokulturell kunskap eller bristande språkkunskaper. Sociala nätverk kan i detta avseende fungera som ett skydd, till exempel i form av jämnåriga släktingar i återvändarlandet som kan vägleda och släppa in de återvändande barnen i den sociala gemenskapen.Kunskapsöversikten har identifierat ett antal kunskapsluckor. Det råder till exempel en stor brist på forskning som följer barnen, och som undersöker hur barnens situation utvecklar sig över tid. Den begränsade forskning som finns på detta område indikerar att några av de problem som observeras initialt vad gäller bristen på sociokulturell tillhörighet och social integration kan försvinna eller mildras över tid. Det går emellertid inte att dra några slutsatser om hur en utveckling över tid påverkas av andra faktorer, såsom levnadsförhållanden och tillgången till resurser. Det finns också otillräcklig kunskap om hur olika bakgrundsfaktorer, såsom kön, ålder och socioekonomisk bakgrund inverkar på barnens (åter)integration efter ett återvändande. De fåtal studier som finns i området pekar på att vissa grupper kan vara särskilt utsatta innan och efter ett återvändande, till exempel flickor samt barn i yngre och övre tonåren.Med utgångspunkt i de resultat som presenteras ges en rad rekommendationer. Ett exempel på förslag är att det föreligger ett behov av att utveckla och förtydliga roll- och ansvarsfördelningen för olika myndighetsaktörer i asyl- och återvändarprocessen för barn i familj, och att det bör övervägas huruvida en myndighet kan ges ett helhetsansvar för denna grupp. Ett annat förslag är att kvalitativa riktlinjer samt metod- och arbetsstöd för myndighetspersonal som kommer i kontakt med barn i familj under återvändandeprocessen utformas. Information och delaktighetsarbetet med barn i familj behöver också utvecklas, samt vara barnanpassat och individualiseras, eftersom barns situation kan se olika ut beroende på faktorer som vistelsetid i mottagarlandet, kön, ålder, socioekonomisk bakgrund samt familjens nätverk och resurser efter återvändandet.
|
|
| 8. |
- Julia, Simonson, et al.
(författare)
-
Ungleichheit sozialer Teilhabe im Alter
- 2013
-
Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print). - : Springer Berlin/Heidelberg. - 0948-6704 .- 1435-1269. ; 46:5, s. 410-416
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unter dem Leitbild des aktiven Alters wird die Aufrechterhaltung umfassender sozialer Teilhabe über die Lebensphase Alter diskutiert. „Gutes“ Altern im Sinne dieses Aktivitätsparadigmas wandelt sich vom Ergebnis sozialer Ungleichheit zunehmend zu einem ihrer Ausgangspunkte. Auf Basis des Deutschen Alterssurveys (DEAS) 2008 und 2011 wird die Teilhabe über Ehrenamt und Bildungsaktivitäten unter Berücksichtigung sozialstruktureller und sozialräumlicher Aspekte sozialer Ungleichheit in den Blick genommen. Die soziale Teilhabe erweist sich als sozialstrukturell und sozialräumlich ungleich verteilt. Personen aus unteren sozialen Schichten gehen deutlich seltener einer Bildungsaktivität nach oder engagieren sich ehrenamtlich. Zudem ist die soziale Teilhabe bei Personen in wirtschaftlich schwachen Regionen deutlich geringer als bei Personen in wirtschaftlich starken. Nachteilige Effekte kumulieren sich, wenn in einer Region begrenzte individuelle Ressourcen und schlechte ökonomische Rahmenbedingungen vorliegen. Maßnahmen zur Förderung sozialer Teilhabe sollten darauf abzielen, auf lokaler Ebene Gelegenheiten für Engagement und Bildungsaktivität zu schaffen, um die Teilhabechancen von Personen aus unteren sozialen Schichten nachhaltig zu verbessern.
|
|
| 9. |
- Carlson, Marie, 1950
(författare)
-
“The immigrant woman” as problematic in the Swedish Welfare State - On categorizations and identity positions in policy, education and working life
- 2015
-
Ingår i: Program: Abstracts: Gender and Education Association Conference 2015, 23-25 July, 2015 - University of Roehampton.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “The immigrant woman” as problematic in the Swedish Welfare State - On categorizations and identity positions in policy, education and working life Abstract This contribution scrutinizes the troubled positions, borders and boundaries of “the immigrant woman” through Swedish language programs for immigrants (SFI) and also through policy texts and how the category “immigrant” including “the immigrant woman” is constituted and negotiated in relation to the labour market. Structural conditions as well as agency are not always problematized. Examples will be used from the past when SFI started in the 1960s and from the present – from a debate on troubled positions that is still ongoing. A sociocultural perspective and a postcolonial point of departure are used. Since its inception SFI has been influenced by and interacts with shifting economic conditions and changes in immigration policy, education and labour issues. Gendered, culturalized and ethnified – but not classed – discourses are discerned during SFI's entire story. SFI can be seen as an arena in which the construction of who is an immigrant and who is a Swede is being played out – together with fostering attitudes. In particular, a gender-equality discourse is linked to Swedish norms: an ethnocentric discourse that positions both men and women who migrate to Sweden as more tradition-bound and less gender-equal than men and women born in Sweden. The traditional and culturally bound immigrant woman is emphasized strongly in dominant discourses; issues such as discrimination are hardly ever addressed. The empirical data consist of policy documents, interviews and debates. Other research relevant to the critical discussion has also been reviewed. The overall intersectional discussion is related to cultural, migration, ethnicity and gender studies.
|
|
| 10. |
- Bergman Blix, Stina, 1971-, et al.
(författare)
-
Humour in the Swedish Court: managing emotions, status and power
- 2018
-
Ingår i: Judges, Judging and Humour. - London : Palgrave Macmillan. - 9783319767376 - 9783319767383 ; , s. 179-209
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter analyses humour from an emotion sociological perspective, linking humour to power, status, and group solidarity. It draws from about 300 observed trials and interviews with 43 judges and 41 prosecutors from four Swedish district courts. Humour is sometimes skilfully used as a strategy to ease tension, relieve boredom or to reprimand. It is initiated/allowed by the judge, but high-status lawyers or prosecutors may take the initiative. Judges may use humour to uphold an effective and smooth procedure, attenuating their own power. It is generally unacceptable to laugh at the expense of lay- (low-power) people present in court. Inter-professional humour takes place in intermissions during the hearings, while trials running over several days may include the defendants in the semi-backstage inter-professional joking. Most in-court humorous incidents are unintended, where laughter is suppressed or released depending on the judge. Humour has different functions and expressions frontstage (in court) and backstage (office, lunch room). Observation of both arenas reveal its shame-management function in inter-professional relations. While the judges’ backstage area teems with jokes about embarrassing procedural mistakes, prosecutors’ backstage humour more often deals with the foulness and tragedy of criminals and crimes.
|
|
