| 1. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
Ingår i: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområdena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskrivas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 3. |
- Ödalen, Jörgen, 1975-, et al.
(författare)
-
Teaching university teachers to become better teachers: the effects of pedagogical training courses at six Swedish universities
- 2019
-
Ingår i: Higher Education Research and Development. - : Informa UK Limited. - 0729-4360 .- 1469-8366. ; 38:2, s. 339-353
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Do pedagogical training courses for university teachers have desirable effects on the participants? We set out to answer this question by following a panel of 183 university teachers from Sweden’s six largest universities, who participated in pedagogical training courses. Our study reveals that the participants’ self-reported confidence in their role as teachers increased slightly, and their self-assessed pedagogical skills increased notably after they had finished their courses. Even though the courses were rather short, we could also observe some changes in fundamental approaches to teaching in some of the subgroups of respondents, both toward more student-centeredness and, perplexingly, toward more teacher-centeredness. Additionally, most respondents (7 out of 10) found the courses useful or very useful. Course satisfaction was most notable among participants with less than three years of teaching experience. Considering the fact that we find the positive effects of pedagogical training courses to be present mainly in the group of participants with less than three years of teaching experience, we discuss whether a policy of making these courses mandatory for all university teachers implies an overestimation of their impact.
|
|
| 4. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Disability Studies in Schweden: Traditionen und aktuelle Entwicklungen
- 2016
-
Ingår i: Hedderich, I. & Zahnd, R. (red.). Teilhabe und Vielfalt: Herausforderungen einer Weltgesellschaft. - Bad Heilbrunn : Verlag Julius Klinkhardt. - 9783781520592 ; , s. 512-518
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Im Beitrag wird aufgezeigt, wie sich seit den 1960er Jahren die Disability Studies als eigenständige Disziplin in Schweden etabliert haben. Hierbei wird parallel zu den wohlfahrtsstaatlichen Reformen eine phasenweise Entwicklung dieses gesellschaftswissenschaftlichen Fachgebiets deutlich. Charakteristisch ist heute eine interdisziplinäre Ausrichtung, wobei basierend auf einem relationalen Behinderungsbegriff die Hindernisse im Verhältnis zwischen den Voraussetzungen des Individuums und den gesellschaftlichen Rahmenbedingungen in den Blick genommen werden.
|
|
| 5. |
- Ahlberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Visualisera globala mål i serier : Social och ekologisk hållbarhet i bildämnet
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 135-158
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel presenteras ett temaarbete där elever i årskurs fyra skapade serier utifrån de globala målen för hållbar utveckling. Eleverna arbetade under fyra veckor med att skapa sina serier. I kapitlet beskrivs serieskapande som multimodal uttrycksform och temaarbetets upplägg i olika lektioner. Vi gör också en närläsning av två av serierna med kopplingar till serielitteracitet.
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation i slöjdundervisningen
- 2022
-
Ingår i: Skolporten, slöjdkonferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ge en instruktion kring exempelvis en hantverksteknik kan göras på en mängd olika sätt. Instruktionen kan ges verbalt, visas i handling eller med en blandning av olika kommunikationsformer. Vilka konsekvenser får lärarens val sett till möjligheter och omöjligheter för den enskilde eleven att ta till sig det läraren avser? • Val av kommunikationsform i förhållande till elevens lärande och görande. • Förförståelsens betydelse för val av kommunikationsform. • Att visa ”på riktigt” eller ”som om ”.
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Sammansättningstekniker i en skolkontext
- 2023
-
Ingår i: Sjællandsstævnet- Dansk slöjdförening.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Workshop i sammansättningstekniker- Vad går det att skapa med ett ny tänk och hur kan det användas i undervisningen
|
|
| 8. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i särskolan: mellan elever och speciallärare : Student assistants in special school: between student and special teacher
- 2021
-
Ingår i: Forskning pågår.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den presenterade studien tar upp elevassistenters roll och uppgift i särskolan. Det empiriska materialet består av en enkätstudie med 60 elevassistenter och halvstrukturerade intervjuer mer fyra speciallärare och fem elevassistenter. Resultaten diskuteras baserande på ”street-level bureaucracy”-ansatsen och fokuserar på elevassisternas intermediära roll mellan speciallärare och elev i grundsärskolan. Elevassistenterna upplever avsaknad av stöd i sin professionella utveckling. Baserande på bristande resurser och omfattande uppgifter har de begränsade möjligheter i att kooperera med specialläraren gällande undervisningens planering, genomförande och evaluering. Komplexiteten att inneha både en undervisande och en omsorgsorienterad roll i klassrum diskuteras, särskilt med hänsyn till elevers välmående och relationer till andra elever.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Björk-Willén, Polly, et al.
(författare)
-
Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel : Language teaching in preschool: Theoretical principles and empirical examples
- 2018
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 0800-1669. ; 36:3-4, s. 39-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
|
|
