| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 19: Pablo Picasso, Guernica
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :19
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Museo Reina Sofía i Madrid får man beskåda Pablo Picassos enorma målning “Guernica” från 1937, som har blivit en av de starkaste skildringar av krigets fasansfulla våld och förödelse och som fortfarande är en laddad antikrigstavla. Redan 1936 hade Picasso fått uppdraget av den nyvalda republikanska regeringen att måla ett verk till den spanska paviljongen på världsutställningen 1937 i Paris och han hade redan en bildidé med titeln “Målare och modell”. Men efter att han läst i franska tidningen om den fruktansvärda bombningen mot den baskiska staden Guernica, förkastade han sin ursprungliga idé och började att arbeta med det nya motivet för målningen. Det spanska inbördeskriget hade härjat sedan 1936, när fascisterna med general Francisco Franco i spetsen genomförde en statskupp mot regeringen. Den 26 april 1937 vid halvfemtiden bombades staden Guernica av den tyska Kondorlegionen, som agerade som stöd för Franco och fascisterna. Uppdraget var kallblodigt. Guernica var inget militärt mål, utan man attackerade med mening den civila befolkningen. Det var marknadsdag i Guernica och 10 000 människor från regionen ska ha uppehållit sig i staden. För tyskarna var det en övning av en ny bombningstaktik som skulle skrämma motståndarna. Attacken varade i över tre timmar och de 24 flygplanen som dundrade in över den baskiska staden kastade nästan 22 000 kilo bomber över staden, som av den tyska befälhavaren uppgavs vara jämnad med marken efter bombningen. Staden sägs ha brunnit i 3 dagar och det är inte känt hur många människoliv denna terrorakt skördade. Det har uppskattats allt från några hundra till tusentals dödsoffer. Inom mindre än en månad arbetade Picasso fram den enorma duken på 3,49 x 7, 76 m som skapade stort uppseende på världsutställningen, där den visades tillsammans med dokumenterande fotografier från det spanska inbördeskriget.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 5: Edward Hopper, Nighthawks
- 2020
-
Ingår i: Acast. - Göteborg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna vecka tar vi oss till New York på 1940-talet, när vi ska prata om Edward Hopper och hans mest välkända målning ”Nighthawks” från 1942. Vad inspirerade Hopper när han målade detta verk? Vad betyder ”Nighthawks”, som inte helt korrekt översattes till ”Nattugglor”, och varför heter målningen så? Och hur kom Edward Hopper med sin säregna stil att påverka filmskapare i Hollywood och deras filmfotografi? Vi ska också närma oss verket genom att lyfta samtidskontexten och konstnärens biografi, som inte är så välkända för oss i Europa.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lee, Vanessa, 1991-
(författare)
-
Culinary Contructions : Food, Otherness and National Identity in French and French-language Cinemas
- 2019
-
Ingår i: Ninth International Conference on Food Studies. - : National Kaohsiung University of Hospitality and Tourism.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper analyses how national identity and Othering are constructed through representations of food in French and French-language films. I focus on the French context, for if there have been a number of studies of films depicting the experiences of migrant communities in France and the confrontations between migrant communities and the "host" French communities (Sherzer, 1996; Dubois, 2016; Higbee, 2013; Berghahn, 2013; Asava, 2017), few delve into the representations of food and culinary practices in much detail. The questions raised in this paper may however be applied to other national contexts. To demonstrate how images and discourses related to cooking and eating are employed to convey specific representations of national identity and foreignness, I analyse four films made in the first decades of the twenty-first century (The Secret of the Grain, 2007, Abdellatif Kechiche; Cuire ensemble, 2014, François Pirotte and Foued Bellali; Serial (Bad) Weddings, 2014, Philippe de Chauveron; Tazzeka, 2017, Jean-Philippe Gaud). In these films food comes across as a marker of difference and/or sameness, and as a key element in the construction of national identity. The paper also investigates how these questions of food and national identity are further problematised by factors such as the migrant crisis in Europe and the existence of "postmigratory" generations (Kleppinger and Reeck, 2018) in France who consider themselves French as well as possessing multiple cultural identities.
|
|
| 8. |
- Bowman, Jason E., 1967
(författare)
-
Speaking Mandy
- 2014
-
Ingår i: European Artistic Research Network Conference: Thinking on Stage, May 2 2014, National College of Art and Design, Dublin, EIRE.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I will present at the very beginning of a research process, towards the making of a new art work through which I aim to interrogate the heritage of the phonocentric Oralist tradition in the education of Deaf people. I seek to ‘read’ and deconstruct Alexander McKendrick’s film, Mandy (1952) through a co-participatory process - with Deaf people educated through Oralism and of the same generation as the child protagonist in the film - to question the advocacy of entry into the symbolic via the ‘spoken’ and ‘speech-identification’ and its relations to psychoanalytic and inter-subjective, spectator-focused film theory. Through mimetic and performative processes inherent to Oralism (such as speech-reading, lip-reading, ventriloquism, echo-practice, dubbing and lip-synchronisation) I aim to adapt Mandy - itself an adaptation of Hilda Lewis’ novel, 'The Day is Ours' (1947) – in ways that reveal the psychoanalytic dynamics of shame at play in Oralism’s delineation of Deafness as a culture and its adherence to Deafness as a disability.
|
|
| 9. |
- Cappelen, Birgitta, 1962-, et al.
(författare)
-
From designing objects to designing fields : from control to freedom
- 2003
-
Ingår i: Digital Creativity. - 1462-6268 .- 1744-3806. ; 14:2, s. 74-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we want to explore Field as a concept and as a metaphor for understanding interactive systems. By interactive systems we mean both systems and artworks, where the user by interacting changes the course of events. We intend to show why we need new terms and why we consider Field to be a fruitful concept and term. Further we will show how the Field concept changes both our understanding of what we do as designers and composers and how we acknowledge our audience. We will exemplify the design consequences of the Field concept by going through some design considerations we made when designing the audio tactile installation Mufi.
|
|
| 10. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 7: Jean-Michel Basquiat, Irony of Negro Policeman
- 2020
-
Ingår i: Acast. - Göteborg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag ska vi prata om den amerikanske konstnären Jean-Michel Basquiat och hans konstverk ”Irony of Negro Policeman” från 1981, vilket avspeglar rasismen, diskrimineringen och ojämlikheten, som då som nu tillhör vardagen för afroamerikaner i metropolen New York. Basquiats verk baserade sig på egna erfarenheter och upplevelser, men ofta även på vad han läste i böcker. Hur kan vi förstå kombinationen av bild och text i detta verk? Hur kom det sig att Basquiat blev en del av New Yorks jetset och hängde med konstnärer som Andy Warhol och popstjärnor som Madonna? Hur uppstod hypen kring Basquiat, både på 80-talet och i vår egen tid? Och hur blev han en av de få afroamerikanska konstnärerna som har fått en plats i den etablerade konsthistorieskrivningen? Veckans avsnitt är ett konsthistoriskt bidrag till människorättsrörelsen Black lives matter, som har engagerat så många människor i år.
|
|
