| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, R. Henrik, 1976, et al.
(författare)
-
Mycobiome diversity: high-throughput sequencing and identification of fungi.
- 2019
-
Ingår i: Nature reviews. Microbiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1740-1534 .- 1740-1526. ; 17, s. 95-109
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Fungi are major ecological players in both terrestrial and aquatic environments by cycling organic matter and channelling nutrients across trophic levels. High-throughput sequencing (HTS) studies of fungal communities are redrawing the map of the fungal kingdom by hinting at its enormous - and largely uncharted - taxonomic and functional diversity. However, HTS approaches come with a range of pitfalls and potential biases, cautioning against unwary application and interpretation of HTS technologies and results. In this Review, we provide an overview and practical recommendations for aspects of HTS studies ranging from sampling and laboratory practices to data processing and analysis. We also discuss upcoming trends and techniques in the field and summarize recent and noteworthy results from HTS studies targeting fungal communities and guilds. Our Review highlights the need for reproducibility and public data availability in the study of fungal communities. If the associated challenges and conceptual barriers are overcome, HTS offers immense possibilities in mycology and elsewhere.
|
|
| 3. |
- Sanli, Kemal, et al.
(författare)
-
Metagenomic Sequencing of Marine Periphyton: Taxonomic and Functional Insights into Biofilm Communities
- 2015
-
Ingår i: Frontiers in Microbiology. - : Frontiers Media SA. - 1664-302X. ; 6:1192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Periphyton communities are complex phototrophic, multispecies biofilms that develop on surfaces in aquatic environments. These communities harbor a large diversity of organisms comprising viruses, bacteria, algae, fungi, protozoans and metazoans. However, thus far the total biodiversity of periphyton has not been described. In this study, we use metagenomics to characterize periphyton communities from the marine environment of the Swedish west coast. Although we found approximately ten times more eukaryotic rRNA marker gene sequences compared to prokaryotic, the whole metagenome-based similarity searches showed that bacteria constitute the most abundant phyla in these biofilms. We show that marine periphyton encompass a range of heterotrophic and phototrophic organisms. Heterotrophic bacteria, including the majority of proteobacterial clades and Bacteroidetes, and eukaryotic macro-invertebrates were found to dominate periphyton. The phototrophic groups comprise Cyanobacteria and the alpha-proteobacterial genus Roseobacter, followed by different micro- and macro-algae. We also assess the metabolic pathways that predispose these communities to an attached lifestyle. Functional indicators of the biofilm form of life in periphyton involve genes coding for enzymes that catalyze the production and degradation of extracellular polymeric substances, mainly in the form of complex sugars such as starch and glycogen-like meshes together with chitin. Genes for 278 different transporter proteins were detected in the metagenome, constituting the most abundant protein complexes. Finally, genes encoding enzymes that participate in anaerobic pathways, such as denitrification and methanogenesis, were detected suggesting the presence of anaerobic or low-oxygen micro-zones within the biofilms.
|
|
| 4. |
- Cheung, Henry Lok Shan, et al.
(författare)
-
Denitrification, anammox, and DNRA in oligotrophic continental shelf sediments
- 2024
-
Ingår i: Limnology and Oceanography. - 1939-5590 .- 0024-3590.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Continental shelf sediments are considered hotspots for nitrogen (N) removal. While most investigations have quantified denitrification in shelves receiving large amounts of anthropogenic nutrient supply, we lack insight into the key drivers of N removal on oligotrophic shelves. Here, we measured rates of N removal through denitrification and anammox by the revised-isotope pairing technique (r-IPT) along the Northeastern New Zealand shelf. Denitrification dominated total N2 production at depths between 30 and 128 m with average rates (± SE) ranging from 65 ± 28 to 284 ± 72 μmol N m−2 d−1. N2 production by anammox ranged from 3 ± 1 to 28 ± 11 μmol N m−2 d−1 and accounted for 2–19% of total N2 production. DNRA was negligible in these oligotrophic settings. Parallel microbial community analysis showed that both Proteobacteria and Planctomycetota were key taxa driving denitrification. Denitrification displayed a negative correlation with oxygen penetration depth, and a positive correlation with macrofauna abundance. Our denitrification rates were comparable to oligotrophic shelves from the Arctic, but were lower than those from nutrient-rich Pacific and Atlantic shelves. Based on our results and existing IPT measurements, the global shelf denitrification rate was reassessed to be 53.5 ± 8.1 Tg N yr−1, equivalent to 20 ± 2% of marine N removal. We suggest that previous estimates of global shelf N loss might have been overestimated due to sampling bias toward areas with high N loads in the Northern Hemisphere.
|
|
| 5. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 6. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Societal impacts of storm damage
- 2013
-
Ingår i: Living with Storm Damage to Forests. What science can tell us. - 9789525980097 ; :3, s. 70-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Buckland, Philip I., 1973-, et al.
(författare)
-
BugsCEP, an entomological database twenty-five years on
- 2014
-
Ingår i: Antenna (Journal of the Royal Entomological Society). - London : Royal Entomological Society of London. - 0140-1890. ; 38:1, s. 21-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Roth, Florian, et al.
(författare)
-
High spatiotemporal variability of methane concentrations challenges estimates of emissions across vegetated coastal ecosystems.
- 2022
-
Ingår i: Global change biology. - : Wiley. - 1365-2486 .- 1354-1013. ; 28:14, s. 4308-4322
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Coastal methane (CH4 ) emissions dominate the global ocean CH4 budget and can offset the "blue carbon" storage capacity of vegetated coastal ecosystems. However, current estimates lack systematic, high-resolution, and long-term data from these intrinsically heterogeneous environments, making coastal budgets sensitive to statistical assumptions and uncertainties. Using continuous CH4 concentrations, δ13 C-CH4 values, and CH4 sea-air fluxes across four seasons in three globally pervasive coastal habitats, we show that the CH4 distribution is spatially patchy over meter-scales and highly variable in time. Areas with mixed vegetation, macroalgae, and their surrounding sediments exhibited a spatiotemporal variability of surface water CH4 concentrations ranging two orders of magnitude (i.e., 6-460nM CH4 ) with habitat-specific seasonal and diurnal patterns. We observed (1) δ13 C-CH4 signatures that revealed habitat-specific CH4 production and consumption pathways, (2) daily peak concentration events that could change >100% within hours across all habitats, and (3) a high thermal sensitivity of the CH4 distribution signified by apparent activation energies of ~1eV that drove seasonal changes. Bootstrapping simulations show that scaling the CH4 distribution from few samples involves large errors, and that ~50 concentration samples per day are needed to resolve the scale and drivers of the natural variability and improve the certainty of flux calculations by up to 70%. Finally, we identify northern temperate coastal habitats with mixed vegetation and macroalgae as understudied but seasonally relevant atmospheric CH4 sources (i.e., releasing≥100μmol CH4 m-2 day-1 in summer). Due to the large spatial and temporal heterogeneity of coastal environments, high-resolution measurements will improve the reliability of CH4 estimates and confine the habitat-specific contribution to regional and global CH4 budgets.
|
|
| 9. |
- Rämö, Robert, et al.
(författare)
-
Sediment Remediation Using Activated Carbon: Effects of Sorbent Particle Size and Resuspension on Sequestration of Metals and Organic Contaminants.
- 2022
-
Ingår i: Environmental toxicology and chemistry. - : Wiley. - 1552-8618 .- 0730-7268. ; 41:4, s. 1096-1110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Thin-layer capping using activated carbon (AC) has been described as a cost-effective in situ sediment remediation method for organic contaminants. In this study, we compare the capping efficiency of powdered AC (PAC) against granular AC (GAC) using contaminated sediment from Oskarshamn harbor, Sweden. The effects of resuspension on contaminant retention and cap integrity were also studied. Intact sediment cores were collected from the outer harbor and brought to the laboratory. Three thin-layer caps, consisting of PAC or GAC mixed with clay, or clay only, were added to the sediment surface. Resuspension was created using a motor-driven paddle to simulate propeller wash from ship traffic. Passive samplers were placed in the sediment and in the water column to measure the sediment-to-water release of PAHs, PCBs, and metals. Our results show that a thin-layer cap with PAC reduced sediment-to-water fluxes of PCBs by 57 % under static conditions and 91 % under resuspension. Thin-layer capping with GAC was less effective than PAC, but reduced fluxes of high-molecular weight PAHs. Thin-layer capping with AC was less effective in retaining metals, except for Cd, which release was significantly reduced by PAC. Resuspension generally decreased water concentrations of dissolved cationic metals, perhaps due to sorption to suspended sediment particles. Sediment resuspension in treatments without capping increased fluxes of PCBs with log Kow > 7 and PAHs with log Kow 5 6, but resuspension reduced PCB and PAH fluxes through the PAC thin-layer cap. Overall, PAC performed better than GAC, but adverse effects on the benthic community and transport of PAC to non-target areas are drawbacks that favor the use of GAC. This article is protected by copyright. All rights reserved.© 2022 The Authors. Environmental Toxicology and Chemistry published by Wiley Periodicals LLC on behalf of SETAC.
|
|
| 10. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
