| 1. |
|
|
| 2. |
- Bladh, Elisabeth, 1975, et al.
(author)
-
Förord
- 2013
-
In: Översättning, stil och lingvistiska metoder. Elisabeth Bladh och Magnus P. Ängsal (red.). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789197992114 ; , s. 1-7
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(author)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
In: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Språk för bildning
- 2015
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Hur ser egentligen studenter, universitetslärare och doktorander i språkämnen på bildning? Varför är språkligt ansvarstagande viktigt, och hur relaterar det till bildning? Hur kan en bildningssyn praktiseras i universitetets litteraturundervisning som är inkluderande och tar hänsyn till röster som tidigare inte hörts? Vad innebär det egentligen att läsa franska på akademisk nivå? Och vilka språkpedagogiska slutsatser kan vi dra av Wilhelm von Humboldts språkteorier? Alla dessa frågor får sina svar i antologin "Språk för bildning" där sex forskare i språk- och litteraturvetenskapliga ämnen vid Göteborg universitet resonerar kring frågan hur språk hänger ihop med bildning. I "Språk för bildning" redovisas ett projekt med samma titel som har bedrivits på Grundtviginstitutets uppdrag vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.
|
|
| 7. |
-
Norden i Europa: Rörelse, resor, föreställningar 1945-2014
- 2015
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Genom historien har skilda föreställningar om Norden skapats och uttryckts i olika delar av Europa. De har påverkat beskrivningarna av både Europa och Norden som specifika kulturella rum, och de har bidragit till att politiska, ekonomiska och filosofiska intressen och värderingar kopplats till bestämda geografiska områden. Det finns därför en spännande mångtydighet i själva begreppet Norden, och denna mångtydighet vill bokens olika artiklar belysa. Norden ses här omväxlande som en rent politisk enhet, en geografisk plats, ett kulturellt rum, och ett inre tillstånd. Genomgående fungerar Norden dock som en projektionsyta för strömningar och föreställningar, ofta positiva sådana, varför det också utgör ett mål för drömmar och resor. Men vi finner även en rörelse mot en mörkare och mer kritisk Nordenbild som löper som en röd tråd genom flera av bidragen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Granberg, Antoaneta, 1967, et al.
(author)
-
Robert Adolf Klostermann och hans slaviska boksamling vid Göteborgs universitetsbibliotek: Några proveniensfrågor
- 2021
-
In: Objekt och samling – om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek. - Göteborg : Acta Bibliothecae Universitets Gothoburgensis. - 0065-1079. - 9789179630485 ; , s. 165-193
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Boksamlingen som presenteras i detta kapitel tillhörde den tyske bysantinologen och slavisten Robert Adolf (Rolf ) Klostermann (1907–1983). Den innehåller litteratur på bulgariska, engelska, fornkyrkoslaviska, franska, italienska, litauiska, polska, ryska, serbiska, slovenska, svenska, tyska och ukrainska, mest rörande teologi och kyrkohistoria i olika slaviska länder, främst i Ryssland. Samlingen omfattar cirka 600 volymer och är ett unikt vittnesbörd till perioden 1920–1980. Den omfattar mellankrigstiden, andra världskriget, efterkrigstiden och tiden kring kalla kriget, som är representerad av bland annat flera böcker med kommunistisk och ateistisk propaganda. Detta kapitel är ett samarbete mellan UB och Institutionen för språk och litteraturer, Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Det tar sitt avstamp i den tidigare forskningen kring samlingen. Genom finansiering från Apotekare Gustaf Bernströms fond, har Taissia Goriounova kunnat ansluta till arbetet med att inventera, kategorisera och systematisera hela samlingen. Detta arbete genomfördes under perioden 2018–2020. Vi använde EndNote för att skapa poster med beskrivningar av materialet i samlingen. Projektet ledde till att flera intressanta exemplar upptäcktes och gav nya ledtrådar till samlingens historia.
|
|
| 10. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 11. |
- Hannesdottir, Anna Helga, 1952
(author)
-
Förord
- 2022
-
In: Acta regiae societatis scientiarum et litterarum gothoburgensis. Interdisciplinaria 21. - Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. - 9789198464771 ; , s. 5-9
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Inledning till Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborgs årliga vetenskapssymposium
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Cedergren, Mickaëlle, 1969-, et al.
(author)
-
L’importation de la littérature française: un triple détournement de capital : Réflexions à partir d’une étude de réception journalistique en Suède
- 2016
-
In: Moderna Språk. - 2000-3560. ; 110, s. 108-131
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The background material of the study consists of articles about French literature gathered between 2010 and 2014 in the Swedish press. The aim of the article is to isolate the most widely discussed French literature from France in the Swedish press during the period, in order to explore why the transfer of this literature persists over time, how it is perceived, and which type of mediators bring about this transmission. The study raises questions about the image of French literature in Swedish media, Sweden’s impact on the transnational circulation of literature, and the use of French literature to place Sweden on the literary map.The results of the reception study show that French literature is presented as both aesthetically disruptive with innovative features and as a normative and traditional model. It incarnates an image of tradition as well as of modernity. French literature from France is principally mediated by orthodox journalists with a consistent symbolic capital, and the posture of these journalists is analyzed through Sapiro’s model, inspired by Bourdieu. The orthodox journalists manage to redirect the symbolic capital inherent to consecrated French literature at three levels: national, personal, and transnational. Firstly, the importation of French literature increases Swedish literature’s symbolic capital. Secondly, this transfer allows for an auto-consecration of the orthodox journalists themselves. Thirdly, this use of highly valued imported literature engenders a supplementary consecration (surconsecration) of a national literature and its dominating language. In conclusion, these observed bilateral literary exchanges show the often overlooked importance of peripheral countries in transnational literary transmission. The results modify Casanova’s (2002) model, since they display the impact on the market from the margins. The transfer of central national literatures in dominating languages towards peripheral countries allows for dominated languages and minor national literatures to take an active part in the construction and reconstruction of the relations on the global literary map.
|
|
| 14. |
- Karlsson, Susanna, 1976
(author)
-
Alumnundersökning 2019. Språkkonsultprogrammet, Göteborgs universitet
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den här rapporten återges resultatet från en enkätundersökning som genomfördes i december 2019 till och med januari 2020 och som riktade sig till alumner från kullarna 1–3 på Språkkonsultprogrammet, Göteborgs universitet. Enkäten gick ut till 46 personer som genomfört någon del av programmets sista termin. Av dessa valde 25 att delta. Deltagarna besvarade frågor om hur de har upplevt tiden efter ex amen, hur arbetssituationen ser ut i dag, samt hur de upplever programmet, nu när det har gått några år sedan examen.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(author)
-
La figure étymologique : quelques caractéristiques
- 2017
-
In: XX Congrès des romanistes scandinaves, 15-18 augusti 2017, Universitetet i Bergen. Communication lors du XX Congrès des romanistes scandinaves, 15-18 août 2017, Université de Bergen..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Cette communication traite de la « figure étymologique ». À partir d’exemples variés, nous décrirons quelques types de réalisations possibles de cette figure polymorphe en nous intéressant surtout à ses caractéristiques sémantiques. Comme en témoignent les différentes définitions qui en ont été proposées, cette figure peut prendre des formes diverses. Ainsi, elle peut être conçue comme la « [r]éunion dans une construction syntaxique de type exceptionnel, de mots apparentés par l’étymologie […] » (TLFi), comme dans « vivre sa vie ». Aslanov (2001) montre que ce type de rapprochement étymologique peut se faire de manière « camouflée », et cite un exemple de Claudel qui rapproche les mots « idée » et « idole », apparentés par le fait que leurs étymons grecques (« idea » et « eidôlon ») ont la même racine indo-européenne « *weid- » ‘voir’ : « Seigneur, vous m’avez délivré des livres et des Idées, des Idoles et de leurs prêtres ». Or, la figure peut aussi se définir comme l’« emploi du mot selon le sens de son étymon » (Aquien 1999). À titre d’exemple, Mallarmé, parlant de « l’hiver lucide », utilise, selon l’analyse de Pougeoise (2006), le mot « lucide » au sens du latin « lucidus » ‘clair, lumineux’. La figure étymologique concerne, dans ce cas, une occurrence de mot (« lucide ») et non deux, à la différence du vers de Claudel (« idées » – « idoles »). Si l’allusion à l’étymologie est perçue par le récepteur – et que la réception figurale ne reste pas « inactivée » (cf. Bonhomme 2005) – la figure étymologique peut se manifester comme un cas particulier de « plurisémie » (Némo 2014, Rabatel 2015), où le sens étymologique vient s’ajouter au sens actuel d’un mot. Mais nous verrons que l’emploi de ce procédé ne produit pas forcément une superposition de sens. Il peut aussi correspondre à d’autres phénomènes sémantiques, comme l’usage « flou » ou « approximatif » (cf. Fuchs 2009) ou encore l’emploi « monosémique » d’une unité.
|
|
| 17. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(author)
-
Saillance, quantité et position. Les syllepses à la fin des poèmes de Francis Ponge
- 2016
-
In: Moderna Språk. - 0026-8577. ; 110:1, s. 101-121
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- La syllepse, pouvant être définie comme l’emploi d’une occurrence de mot dans deux sens différents, est une des figures de prédilection de Francis Ponge. Cet article examine les syllepses employées à la fin des poèmes de Ponge et s’intéresse à cette figure du point de vue de sa réception. À l’aide d’une analyse quantitative d’un corpus composé de 90 poèmes de Ponge, nous avons voulu tester l’hypothèse selon laquelle la fréquence de syllepses serait particulièrement élevée dans la partie finale de ses poèmes. Les résultats, inattendus, tendent à infirmer cette hypothèse, car il s’est avéré que la fin des textes étudiés ne se distingue pas par une fréquence de syllepses spécialement élevée. Ainsi, la fréquence ne se présente pas, ici, comme un facteur décisif permettant de comprendre le caractère saillant des syllepses apparaissant à la fin des textes, c’est-à-dire d’expliquer le fait que celles-ci sont susceptibles d’attirer beaucoup l’attention lorsqu’elles sont employées à cet endroit. En revanche, les résultats indiquent, indirectement, l’importance des facteurs positionnels pour la perception de cette figure : il se peut en effet qu’une syllepse soit perçue comme saillante du fait même de son positionnement, par exemple en raison de sa position à la fin du texte.
|
|
| 18. |
- Andersson, Hans, 1981-
(author)
-
Något betydelsefullt : Leonid Dobyčins möten bortom orden i den sovjetiska samtiden
- 2019
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis studies the 1931 short story collection Portret [The Portrait] by the Russian author Leonid Ivanovich Dobychin (1894–1936?). My main argument is that the principal theme in Dobychin’s writings arises out of the complexities of human encounters. My approach is based on affirmative interpretations that I call “encountering” readings. They draw on critical practices developed by Boris Gasparov, who argues in his 2013 study of Pasternak Boris Pasternak: Po tu storonu poėtiki (Filosofiia. Muzyka. Byt) that the key to Pasternak’s work lies not in the dominant feature of their linguistic texture, but in the momentary states of everyday life that the author captures, and Henri Meschonnic’s Critique du rythme: Anthropologie historique du langage (1982). Meschonnic focuses on rhythm as an intrinsic aspect of the text that requires the reader to participate actively in appreciating the text as a work of art by following the interplay between rhythm, the active subject and what is expressed. Both scholars reflect a turn away from the linguistically informed theoretical approaches that dominated the academic study of literature in the twentieth century. Similarly, I approach Dobychin’s characters on the level of their personal conflicts and everyday lives by simulating an interpersonal encounter in an anti-theoretical search for meaning that is congenial to both the central theme of the stories and the way in which they reveal human encounters “beyond words,” as it were, both within the works and with the reader, through suggestive associations and not yet categorized, “precategorial” experiences in everyday life. The “unoutspokenness” (nedogovorënnost’)—i.e. reticence, a deliberate avoidance of explicitness that Dobychin’s contemporary critics ascribed to his writings and often disparaged as “incomprehensibility”—serves as a starting point for a critical discussion of both earlier research on Dobychin and theoretical approaches to literature more generally. In searching for a dominant formal feature, a ‘key’ or ‘code’, in Dobychin’s writings, earlier scholars have tended to describe it in terms of an anti-aesthetic. The alleged lack of plot, inner coherence and meaning is explained as deliberate, intended to performatively mirror the absurdness and inadequacies, the disorientation and loss of meaning in Soviet reality itself. In this thesis, I argue instead that there is no such lack or incoherence in Dobychin’s works. The “nedogovorënnost’” of his short stories is instead understood as an exact and purposeful way of conveying meaning through what is experienced and shared beyond words in a time that was overburdened with idealistic ideological discourses. At the heart of Dobychin’s stories are moments of fragile human interaction that underlie trivial dialogues and actions in banal everyday existence. The stories let the reader experience the sudden and unexpected human connections that the characters encounter in their everyday impressions. The contrasts and plurality of human perspectives thus perceived evoke a potential interaction beyond societal roles. These brief encounters are presented as something precarious in a Soviet society striving towards a single true ideology. Such a reading suggests that Dobychin is not so much a deliberately enigmatic author as a writer who aspires to express in words that which is profoundly wordless: the encounters between people outside of the ideological categories and discourses of their language.
|
|
| 19. |
- Axelsson, Marcus, 1979-
(author)
-
”Kalla mig inte mamsell!” : En jämförelse av tre skandinaviska översättares behandling av kulturspecifika element i fransk- och engelskspråkig skönlitteratur
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The present study deals with the work and practice of three Scandinavian translators, namely Kjell Olaf Jensen (Norwegian), Marianne Öjerskog (Swedish) and Agnete Dorph Stjernfelt (Danish). The main question of the thesis is what strategies the translators use when translating culture-specific elements from French and English. Theoretically the thesis positions itself within the framework of Descriptive Translation Studies and draws upon system theories as well as Pierre Bourdieu’s sociology of culture. The method consists of a source text – target text analysis, using a somewhat modified version of Pedersen’s (2007) method identifying seven translation strategies, namely (1) retention, (2) specification, (3) direct translation, (4) generalization, (5) substitution, (6) omission and (7) official equivalent. In this thesis the three former and the official equivalent are categorized as “adequate”, whereas generalization, substitution and omission are categorized as “acceptable” using Toury’s (2012) terminology. Six different types of culture-specific elements are investigated, namely (1) titles, address and professional titles, (2) currencies, (3) weights and measures, (4) literature and music, (5) education, and (6) names. In addition to this analysis, interviews with the three translators were carried out. Results show that there are both similarities and dissimilarities in the translators’ choices of translation strategies. It also turns out that the strategies used to a great extent depend on the culture-specific element in question and hardly ever on the source language. Results also suggest that the higher the translators’ amount of accumulated total capital, the more likely it is that they adopt a heterodoxic translation strategy. Jensen and Stjernfelt are more often positioned at one of the two extremes of the adequacy–acceptability axis than is the case for Öjerskog. Moreover, results from the interviews and the text analyses show that there are a number of norms that govern the translators’ practices. The translatorial practice is to manoeuver in a field governed by norms in order to produce the best possible target texts – target texts that are true to the original and conform to domestic literary standards.
|
|
| 20. |
- Åshede, Linnea, 1987
(author)
-
A demanding supply: prostitutes in the Roman world
- 2016
-
In: Women in antiquity: Real women across the ancient world / edited by Stephanie Lynn Budin and Jean MacIntosh Turfa. - London; New York, NY : Routledge. - 9781138808362 ; , s. 932-941
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 21. |
-
Rome and the guidebook tradition : from the Middle Ages to the 20th century
- 2019
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Almost everyone has used a guidebook, when travelling or in the armchair at home. But how and when was the guidebook born? In this book, seven scholars from various disciplines argue that the guidebook emerged in Rome in the late Middle Ages, to form a surprisingly consistent model for guidebooks up to our time. The descriptions of must-see monuments, recommended routes, practical information and value-laden instructions have guided travellers to Rome through more than 1000 years.
|
|
| 22. |
- Ganuza, Natalia, 1977-, et al.
(author)
-
Boundary-work and social closure in academic recruitment : Insights from the transdisciplinary subject area Swedish as a Second Language
- 2023
-
In: Research Evaluation. - : Oxford University Press (OUP). - 0958-2029 .- 1471-5449. ; 32:2, s. 515-525
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores practices of evaluation in academic recruitment in Swedish as a Second Language (SSL), an expanding and transdisciplinary subject area. As is common elsewhere, Swedish academia relies on a tradition of external expert review intended to ensure a meritocratic pro- cess. Here, we present an analysis of 109 written expert reports concerning recruitment to 57 positions in SSL during 2000–20. Because SSL lacks institutional autonomy, and is spread across several sub-disciplines in the humanities and social sciences, the material encompasses experts with diverse academic backgrounds. The SSL reports are broadly characterized by qualitative assessment. In contrast to other fields, the SSL experts seldom use quantitative proxy measures. Instead, they mainly rely on received conceptions of the boundaries of SSL as a means of justifying their inclusion and exclusion of candidates. This dominant regularity consists of attempts to define and delimit SSL and its core re- search areas, to locate the candidates in a core-to-periphery scheme with respect to these boundaries, and to rank them accordingly. This mech- anism of social closure serves to restrict access to SSL to candidates with qualifications that conform to the experts’ own conceptions of SSL. As we show, the experts’ internally ambiguous conceptions of SSL tend to be constructed in relation to their own scientific habitus and invest- ments. Beyond evaluating applicants’ possession of scientific capital, their distinctive style of reasoning around research qualifications and skills thus involves power-laden boundary-work, which leaves ample room for individual, yet habitus-specific arbitrariness.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
