| 1. |
- Grumert, Ellen, 1983-, et al.
(författare)
-
Variabla hastighetsgränser för Stockholms motorvägsnät : Effekter av alternativa algoritmer och möjligheter till styrning genom skattade trafiktillstånd
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Variabla hastighetsgränser är väl utbrett på Stockholms stadsnära motorvägar och en del av Stockholms Motorway Control System (MCS). Målet med dagens system är att minska risken för olyckor och följdolyckor vid låga hastigheter, trafikstockningar m.m. Detta görs genom att mäta medelhastigheten med hjälp av fasta detektorer och uppdatera hastigheten som visas på variabla meddelandeskyltar utifrån rådande trafiktillstånd. I och med att efterfrågan på resor i Stockholm under rusningstid överstiger den tillgängliga kapaciteten i vägnätet är behovet av ett effektivt trafiksystem stort. Variabla hastighetsgränser kan bidra till ökad framkomlighet, men då dagens system har som målsättning att öka säkerheten är effekter som leder till ökad framkomlighet begränsade. Dessutom finns det i dagens system ett stort beroende av fungerande detektorer som mäter trafiktillståndet så korrekt som möjligt för att valet av hastighet ska kunna bestämmas på ett effektivt sätt.Syftet med den här rapporten är att undersöka alternativa styralgoritmer för att bestämma variabla hastighetsgränser på Stockholms motorvägsnät. Målet är att öka framkomligheten jämfört med dagens system. Två olika sträckor med olika komplexitet, trafiksituation och problematik studeras. Valet av studerade styralgoritmer för de olika sträckorna väljs för att på bästa sätt motverka den problematiken som uppstår på de specifika sträckorna. Därmed kan val av algoritmer komma att skilja sig åt beroende på sträcka. I projektet utvärderas också om estimering av trafiktillståndet kan användas för att förbättra informationsflödet till algoritmerna då detektorer inte fungerar som de ska eller helt saknas, vilket i sin tur kan leda till förbättrad anpassning av de variabla hastighetsgränserna. Detta görs av för en av de studerade sträckorna. Styralgoritmerna utvärderas med mikroskopisk trafiksimulering och metoden utvecklad i projektet Mobile Millenium Stockholm (MMS), som bygger på en makroskopisk trafikflödesmodell och Kalman filtrering, används för estimering av trafiktillståndet.Resultatet visar att det finns styralgoritmer med potential att öka framkomligheten. Valet av styralgoritm är dock beroende av typ av trafiksituation, vägdesignens komplexitet och trafikförhållanden på vägen. Det betyder att olika styralgoritmer kan prestera olika bra beroende på vilken vägsträcka man studerar. Vidare är estimering av trafiktillståndet användbart vid förlorad information på grund av icke-fungerande detektorer eller som komplement till detektorer för att minska mängden stationär utrustning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Energimätning på tåg för rundvirkestransporter på sträckan Mora–Borlänge–Gävle
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det tredje delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg är syftet att mäta energianvändningen som ett tyngre tågset ger upphov till. Med tyngre avses här en ökad totalvikt genom fler vagnar, både fullastade och olastade, än vad som normalt körs på sträckan. Antagandet är att det med tyngre tåg finns möjlighet att göra (gods)transporter mer energieffektiva. Målsättningen är att framför allt testa hypotesen: · Att energianvändningen per tonkilometer kan reduceras genom att använda tyngre tåg. Rapporten belyser svårigheterna med att använda befintlig data för utvärdering av vad som driver energianvändningen på tåg. Datat i har inte varit kvalitetssäkrad för ändamålen i denna studie, vilket har orsakat en hel del fel och tillförlitligheten på vissa resultat är lägre än de skulle behöva vara. En slutsats från projektet att det skulle behövas en genomgång av databaserna hos Trafikverket om energianvändning ska studeras närmare, i alla fall om Trafikverkets utrustning för energimätning ska användas. Alternativt bör extern utrustning monteras på loken för att på så vis generera mer ändamålsenlig data, det senare var dock omöjligt då lokägaren inte godkände det. En annan slutsats är att körstilen spelar roll, det skiljer upp till 20 procent använd nettoenergi mellan förarna. Givet alla felkällor har ändå en regressionsanalys gjorts för att analysera hur energianvändningen för ett godståg kan bero på bruttovikten på tåget samt antal stopp tåget gör. Resultaten indikerar att det är skillnader på energianvändning för olika bruttovikter på tåget, men då det är oklart hur resultaten ska tolkas så krävs det mera mätningar för att kunna säga något bestämt. Detsamma gäller för hur antalet stopp påverkar användningen av energi, i en mätning fick vi ingen påverkan på energianvändningen av antal stopp medan vi fick det i en annan.
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader : delstudie inom SAMKOST
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är en litteraturstudie av luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. Den utgör ett delprojekt till VTI:s regeringsuppdrag om att uppdatera kunskapen kring trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST). I rapporten diskuteras vilka effekter som är externa för luftfarten, och vilka som redan är internaliserade. Det är inte helt självklart vilka effekter som bör beaktas som relevanta marginalkostnader för luftfarten. Till exempel kan både trängsel och olyckor ses som internaliserade då de redan är omhändertagna av flygledartjänsten, ett verktyg som alla flygplan måste använda sig av i svenskt luftrum enligt lag. Detsamma gäller infrastrukturen. Den stora externa effekten är flygets miljöpåverkan. Här skiljs på tre olika kategorier; bullerpåverkan, luftkvalitépåverkan och klimatpåverkan.
|
|
| 5. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Marginalkostnad för luftfartens infrastruktur
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader.Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks.Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter.
|
|
| 6. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.
|
|
| 7. |
- Ahmed, Abubeker, 1981-, et al.
(författare)
-
Iron sand as a frost protection layer : thickness design charts
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frost depths and frost heaving calculations were performed to prepare design charts and tables for the iron sand (järnsand) layer thickness design for roads typically used for residential area, parking lots and other low to medium traffic roads, and for ground insulation. A segregation potential based frost design method was employed to generate the design charts and tables. The segregation potential method allows the prediction of both frost heaving and frost penetration depth of a pavement structure for a prescribed winter temperature profile or freezing index. Thus, the iron sand layer thickness design tables/charts for roads were prepared for different levels of maximum permitted heaving criteria of 50, 80, 100, and 120 mm. Whereas for ground insulation, a design chart/table was prepared to eliminate any frost action in the ground. In addition to the frost design calculations, two triaxial tests were conducted to evaluate the bearing capacity of the iron sand material. The limited test results indicated that, the bearing capacity of iron sand is similar to conventional sand both in terms of stiffness as well as permanent deformation behavior.
|
|
| 8. |
- Ahmed, Abubeker W, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av styvhetsförändring i asfaltmassor med returasfalt, rejuvenatorer och polymerer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Returasfalt (RA) som återanvänds i nya beläggningar bidrar till att reducera miljöpåverkan från beläggningsarbeten. Att använda rejuvenatorer eller att använda ett mjukare bitumen är två metoder för att kompensera mot det hårdare åldrade bindemedlet i RA massorna. Rejuvenatorer reducerar styvheten och sprödheten i bitumen vilket förbättrar motståndet mot sprickbildning. Det saknas dock kunskap om beläggningar med rejuvenatorer ökar risken för initiala deformationer orsakade av tung trafik. Liksom för massor med rejuvenatorer är det inte undersökt hur massor med inblandat mjukare bitumen i RA påverkar den nytillverkade massans styvhet och deformationsstabilitet.Syftet med projektet är att utvärdera styvhetsförändring med tiden i labboratorietillverkade asfalt-beläggningar när rejuvenatorer eller mjukare bitumen används för att möjliggöra en ökad halt återvunnen asfalt. I detta projekt utfördes laboratorieundersökningar genom pressdragprovning, modalanalys och skjuvtest på fem olika asfaltmassor med RA, rejuvenatorer och polymerer.Laboratorieundersökningarna visar att det inte finns några tydliga skillnader i styvhetsförändring med tiden mellan de olika massorna under de första 3 veckorna (7 till 21 dagar). Men det finns skillnader i styvhetsutveckling med tiden på längre tidsperiod. Skjuvprovning utfördes ett år efter tillverkning av massorna och visar att kompensationsmetoderna såsom bitumenblandning eller rejuvenatorer ger liknande stabilitet för slutprodukten. Dessutom har polymermodifierade massor visat lägre modul vid låga temperaturer och högre modul vid höga temperaturer jämfört med massor utan polymermodifierat bindemedel, vilket är bra för motståndet mot sprickbildning vid låga temperaturer respektive för deformationsstabilitet vid höga temperaturer. Lagring och konditionering av provkropparna och samtliga mätningar utfördes i laboratoriemiljö vilket begränsar resultaten till att endast representera styvhetsförändringen som sker utan påverkan från klimat och trafik.
|
|
| 9. |
- Albertsson, Pontus, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikt Skadehändelser relaterade till busstrafik : Buss-OLA - en trafiksäker bussfärd
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this literature review was to describe the pattern of injuries and fatalities related to bus traffic. Furthermore, the aim was to identify possible future measurements for improvement of passive safety in buses. Bus crashes were presented in international literature virtually in as many ways as there were articles on the topic. Hence, the authors used the term bus incidents, in order to cover all types of injuries related to bus traffic. In this review only M2 and M3 buses, i.e. buses over 3.5 tonnes were included. In the vast majority of OECD countries, less than 1 % of the vehicle fleet was constituted of buses. Bus passenger's average person kilometres represented 10 % of the total road vehicle person kilometres annually.The number of fatalities and injured in bus incidents have been stable recent years in EU. The fatality risk is ten times lower for bus passengers compared with car occupants. Of all traffic fatalities, bus fatalities represented 0.3-0.5 %. The most frequent injury localisations from all types of bus crashes were lower limb (35 %), upper limb (33 %) and head/face (28 %). Rollovers occurred in almost all cases of severe crashes. Projection, total ejection, partial ejection, intrusion and smoke inhalation were the main injury mechanism. Three major injury groups in severe bus crashes were thoracic injuries, massive injuries and pelvic fractures.Heavy wind seemed to be capable of affecting the bus dynamics, particularly on highly built buses (e.g. as high as 4.3 meters). Unprotected road users were hit by buses in about 1/3 of all cases in Sweden. Side impact was most common for local buses (38 %). Boarding and alighting were contributing to injuries in about 1/3 of all cases. If the coach has more than one section it seems that the upper section is more exposed to risk for injuries than the lower section.Safety belts can improve the passive safety in buses. The 2-point belt prevents passenger ejection but in frontal crashes the jack knife effect could cause head and thoracic injuries. However, the 3- point belt provides the best restraint in rollovers and frontal crashes, as it keeps the passenger remained seated.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Aldman, Bertil, et al.
(författare)
-
Huvudstöd
- 1971
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport anges frekvensen av och principerna för skydd mot skador på huvud och hals för förare och passagerare i bilar vid påkörning bakifrån. Resultaten av en undersökning över hur några av de vanligaste skyddssystem som f n finns i Sverige och Finland svarar mot dessa principer redovisas och diskuteras.Termen huvudstöd har, i analogi med utländskt språkbruk (eng headrests, ty Kopfstützen) , använts för sådana skyddssystem. Den i allmänt språkbruk vanliga benämningen nackstöd har undvikits då den i olika sammanhang bedömts vara mindre adekvat. Den alternativa benämningen nackskydd, som föreslagits i pressen, betecknar enligt svensk standard den del av klädseln på motoristhjälmar som täcker nacken och har därför bedömts som mindre lämplig för den typ av skyddssystem som här avses.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Almestrand Linné, Philip, 1982-, et al.
(författare)
-
Standardisation for electric road systems : a review of ITS standards for the development of electric roads
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As electric road system (ERS) technologies continue to reach higher levels of maturity, the need for standardisation of the field appears comparable to many other technically oriented areas.Standards can not only support industrial production and increase the opportunities for dissemination of innovations, they can also contribute to product safety, reliability, and a certain level of product quality. These are common arguments for standardisation of technologies, and they also apply readily to ERS. Standardisation is moreover essential for the interoperability, compatibility, and competitiveness of ERS, specifically from the perspective of facilitating a faster deployment of electric road systems as a promising future solution to replace the dominant position of fossil powered freight transport. Although currently under discussion, standardisation for ERS is however still only at the initial drafting phase.The purpose of this study was to increase knowledge of standardisation to promote the development of electric road systems. During the project a mapping was carried out to create an overview of standards that are directly or indirectly central for ERS in the area of intelligent transport systems (ITS). The study employed a combination of methods including an examination of ERS literature and ITS standards, a stakeholder workshop, and expert reviews of a tentative listing of ITS standards that are potentially applicable to ERS. The main result is a preliminary inventory of 111 ITS standards, including standards for electronic fee collection (EFC), where 99 standards have been deemed as potentially applicable to ERS.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
När 2 filer blir 1: Ombyggnation av Ursviksvägen i Sundbyberg
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sundbyberg kommun har genomfört en ombyggnation av en del av Ursviksvägen. En traditionell tvåfilig väg med skyltad hastighet på 30 km/tim byggdes om till en fil för bilar och två cykelfält, en på vardera sida om körfältet för bilar, det vill säga en 2 minus 1-väg. Före ombyggnation och efter ombyggnation tillfrågades boende och passerande individer om deras upplevelser av Ursviksvägen. I synnerhet var det utifrån perspektivet säkerhet och framkomlighet, vilket i sin tur kan kopplas till livskvalitet. Dessutom monterades kameror upp längs sträckan som registrerade trafikarbetet samtidigt som insamlandet av individers upplevelser pågick. Resultaten från enkäten är mycket entydiga. Ombyggnation av delsträckan på Ursviksvägen mottogs väldigt väl. Den upplevda tryggheten, säkerheten och framkomligheten påverkades positivt, i synnerhet för cyklister och fotgängare. Bussresenärers upplevelse var också positiv även om effekten av ombyggnationen inte var lika stark. Dessa resultat erhålls utan att bilisters upplevelse av framkomlighet försämrades. Ytterligare analyser visade att om man var nöjd med säkerheten, tryggheten och framkomligheten i området var man också mera nöjd med området runt Ursviksvägen.En rad analyser genomfördes efter detta huvudresultat för att försöka förstå variationen i svaren bättre. I huvudsak studerades om svaren på frågorna påverkades av om respondenten nyttjade Ursviksvägen som fotgängare, bilist, bussresenär eller cyklist. Dessutom analyserades om ombyggnationen lett till ett förändrat färdmedelsval. Slutligen analyserades om de respondenter som har barn i de skolor som ligger utmed Ursviksvägen har andra upplevelser än de respondenter som inte har barn vid en skola utmed Ursviksvägen. Oavsett hur data analyserades framkom positiva effekter av ombyggnationen. Ett exempel på analys där respondenter med barn i skolor utmed Ursviksvägen jämfördes med respondenter utan barn.Resultatet visade att respondenter med barn i någon av skolorna var signifikant nöjdare med alla de aspekter i trafikmiljö som enkäten berörde men detsamma gällde även de som inte hade några barn i skolorna. Däremot visade resultaten att respondenter med barn i skolorna var mindre nöjda med området innan ombyggnationen vilket innebar att de stod för den största ökningen. Värt att poängtera är också att eftermätningen visade att föräldrar som hade barn som gick eller cyklade till skola var måttligt nöjda med tryggheten och säkerheten för sina barn, då det högsta medelvärdet var drygt 4 på den 7-gradiga skalan.
|
|
| 20. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Regeringsuppdrag synfält : utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.
|
|
| 21. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhetspåverkan vid omkörning av 30-metersfordon
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.
|
|
| 22. |
- Andersson, Kjell, et al.
(författare)
-
Effekt på trafikolyckor av rekommenderad och påkallad användning av varselljus i Finland
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningens syfte har varit att utifrån den finska trafikolycksstatistiken belysa effekten av tänd fordonsbelysning under dagsljusförhållanden - s k varselljus - på trafikolyckor.Att den finska trafikolycksstatistiken avseende polisrapporterade olyckor på det statliga vägnätet skulle kunna belysa denna trafiksäkerhetsåtgärd hänger samman med att olika åtgärder vidtagits för att öka användningen av varselljus utanför tätort under vinterperioden i Finland och att dessa åtgärder givit upphov till en mycket hög användningsfrekvens.Sammanfattningsvis kan konstateras att även om andra vidtagna säkerhetsåtgärder och variationer i yttre för hållanden försvårar analysen av varselljusanvändningens effekt på olyckor så utgör resultaten från den finska trafikolycksstatistiken en mycket stark indikation på att användningen av varselljus har en betydande olycksreducerande effekt.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
