| 1. |
- Andersson, Martin, et al.
(författare)
-
Teknikbevakning av stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) 2012
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den första fastoxidbränslecellen (SOFC) utvecklades redan 1937, dock har den stora kommersialiseringen väntat. Under 2012 förväntas 20 MW SOFC-system att levereras till kund, att jämföras med 1,3 MW under 2008. Det är främst inom specifika nischmarknader, t.ex. lokal kraftgenerering till datacenter, småskalig kraftvärme för enskilda hushåll samt för militära ändamål där SOFC-system är tillgängliga i dag. Den framtida potentialen är stor inom nämnda områden och även för t.ex. distribuerad kraftgenerering i MW-skala samt för APUer i lastbilar och andra fordon. Det finns offentliga forskningsprogram, stöd till demonstrationsprogram samt investeringsbidrag till privatpersoner och företag i olika former runt om i världen. EU satsar i FCH-JU 666 miljoner SEK (fördelat på vätgas, bränsleceller för transport, stationära system och kraftvärme) bara under 2012, jämfört med 1,59 miljarder SEK i det japanska programmet (varav 125 miljoner SEK direkt till SOFC och 740 miljoner SEK till ENE-FARM projektet att fördelas mellan PEMFC och SOFC). Det tyska vätgas och bränslecellsprogrammet är på 12 miljarder SEK under 2006-2016 (varav 54 % till transportapplikationer, 36 % till stationära applikationer och 10 % till speciella applikationer), att jämföra med det finska programmet som satsar 1,3 miljarder SEK under 2007-2013 på SOFC och PEMFC. I det amerikanska (USA) programmet för fossil energiforskning riktas det under 2013 160 miljoner SEK till SOFC-forskning. Danmark satsar något över 115 miljoner årligen av offentliga medel på bränslecellsforskning som fördelas till SOFC och PEMFC. Trenden är att andelen offentliga medel till demonstrationsprojekt och till stöd för kunder att köpa förkommersiella produkter ökar på bekostnad av medel till ren grundforskning. Notera att de uppräknade forsknings-programmen innefattar olika typer av bränsleceller och information gällande hur stor andel som går till SOFC inte är specificerad. Forskargrupper fortsätter att leverera nya framsteg. Forskare vid Harward har påvisat att en SOFC, med vanadinoxid i anoden, kan lagra en viss mängd elektrokemisk energi, d.v.s. fortsätta att producera en viss effekt även efter det att bränslet tagit slut. Vid Huazhonguniversitetet har produktionsmetoden med plasmasprutning vidareutvecklats. En ny metod med flerfasig sprutning har utvecklats för att övervinna begränsningarna med en olikformig fördelning av porer och partiklar med traditionell plasmasprutning. I Nature Scientific Reports har det rapporterats att en oxidhybrid, med en nanoporös Sm0.5Sr0.5CoO3-δ (SSC) katalysatorbeläggning bunden på den interna ytan av ett högporöst La0.9Sr0.1Ga0.8Mg0.2O3-δ (LSGM) substrat, uppvisar en överlägsen katalytisk aktivitet för syrereduceringsreaktioner. ENE-FARM ett litet kraftvärmesystem för enskilda hushåll har stora framgångar på den japanska marknaden och det förväntas säljas ca 20000 system under 2012 (varav ca 10 % SOFC), och år 2015 är förväntningarna 50000 system (varav uppskattningsvis 25 % SOFC). Bloom Energy i USA har levererat system i MW-skala till många datacenter som behöver en hög tillförlitlighet till elektricitet och kanske även en miljövänlig image. Ceramic Fuel Cells säljer sina produkter ”BlueGen” och ”Gennex” i en förkommersiel fas främst på den tyska, brittiska och nederländska marknaden. Det bör noteras att statliga stödsystem, t.ex. feed-in-tariffer eller investeringsbidrag är viktiga för att få ut bränslecellssystem på marknaden i en större skala.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Amelin, Mikael
(författare)
-
Impact of Trading Arrangements on Imbalance Costs
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today there are plans for large wind power investments in Sweden as well asin the neighbouring countries. At the same time, there is a developmenttowards increased price sensitivity of the consumers. These two changes arepartially connected to each other, because larger volumes wind power willresult in increased price variations in the spot market as well as the real-timebalancing market, which makes it desirable with consumers who are moreactive in the electricity market.This report studies different factors of the electricity trading arrangements,which are of importance to the efficiency of an electricity market with largevolumes of wind power and increased consumption flexibility. The study isbased on a new simulation model, which calculates the price for the differentphases of the electricity trading using supply and demand curves based onthe forecasts that are available in each phase. This model has then beenapplied to a number of test systems, which although fictitious, have the samebasic characteristics as the conditions found in the Nordic electricity market.The following factors of the design of the electricity market have beenstudied:• Planning horizon. The planning horizon refers to the delay time fromwhen the players have to submit bids to the spot market until the actualdelivery hour. The consequence of shortening the planning horizon is that theforecast errors will be smaller, especially for wind power forecasts. The resultsfrom the case study show that a shorter planning horizon is beneficial toalmost all players in the electricity market. If such a change of the electricitymarket is profitable does however depend on whether the value of theimproved forecasts is larger than the administrative costs.• Pricing of wind power imbalances. In the present Nordic electricitymarket, a two-price system is used for generation and a one-price system isused for consumption. An alternative would be to consider wind power asnegative load and include wind power imbalances in the consumptionimbalance of the balance responsible players. This would result in decreasedimbalance costs for wind power producers, but the results from the case studyshow that the differences are small compared to treating wind power as othergeneration. The explanation to this is that the imbalance costs in spite of allare only a few per cent of the wind power producer’ income of sellingelectricity.• Increased consumption flexibility. This reports considers theconsequences of introducing a new form contracts, which allows the retailersto initiate load reductions for certain consumers during a limited number ofhours per year. In the case study, this kind of contracts turned out to bebeneficial to all players (including those who were not themselves balanceresponsible for any consumption). The increased consumption flexibility alsoresulted in improved reliability of supply. These advantages must of course becompared to the costs of introducing such contracts and the necessaryinfrastructure
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Cervantes, Michel, et al.
(författare)
-
Flow measurements in low-head hydro power plants
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hydropower stands for a large part of the energy production portfolio in Sweden and provides about 50% of the electricity needs. Most of the turbines were built some decades ago and are in a need of refurbishment. An important refurbishment period started some years ago and will be continuous. Substantial production gains and adaptation to new market demands may be achieved with such refurbishments. Refurbishments are also stimulated by the government through the electricity certificate system. Efficiency step-ups are thus of importance but challenging due to the presence of mainly low head (H<50 m) machines in Sweden. During the last decades, the Winter-Kennedy method has been used to verify improvements of the efficiency by measuring before and after a refurbishment. The results have for a number of cases shown unpredictable results. There is a need of development to measure accurately the efficiency in order to evaluate the outcome of different refurbishment projects. A workgroup within the Swedish Hydropower Centre (Svenskt Vattenkraftcentrum, SVC) has been formed together with representatives from the majority of the hydro turbine industry in Sweden to address the challenge of flow measurements in low head hydraulic turbines. The present report presents the different methods available with their actual development status and potential to meet low head hydraulic machines constraints. The working group suggests several actions for the development of flow measurements in low head machines. They are divided in 2 categories: long term and short term. The long term actions are typical SVC projects for PhD or/and senior researcher while short term actions are projects for consultant or/and senior researcher. The following actions are suggested in a hierarchical order:Long term projects1. Development of the pressure-time method as an absolute and relative method2. Evaluation of scale-up formula and influence of the parameters differing between model and prototype such spiral inlet boundary conditionsShort term projects1. Procedure/road book for implementation, evaluation and reporting of the Winter-Kennedy method. Continue working on the common guideline drafted in SEK-TK4.2. Systematic error analysis of the Winter-Kennedy method3. Testing of the volumetric method on a full-scale unit to investigate capabilities and evaluate necessary development for low head hydro power plants4. Testing of the tracer dilution method on a full-scale unit to investigate capabilities and evaluate necessary development for low head hydro power plants
|
|
| 8. |
- Edeskär, Tommy, et al.
(författare)
-
Reparationsinjektering av dammar och undergrund : Strategi för forskning och utveckling
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish hydropower dams are aging and the main focus within the hydropower industry is to preserve the functionality of the dams and to adapt to changing conditions and increased safety demands. In general it is more complicated to repair or upgrade a present dam compared to construct a new dam. To completely replace an old dam with a new is in general unrealistic and thus it is important to have access to available and reliable methods for repair and upgrade of existing dams.Today, there is a range of grouting methods that are possible to use for repair purposes on existing dams and their foundations that has been tested internationally or in Sweden. The following methods have been identified for remedial work on dams: compaction grouting, permeation grouting, intrusion grouting and slurry trench. Of these methods, permeation grouting is identified as the most promising method for remedial purposes of a typical Swedish dam and there are several interesting research and development issues connected to this method of importance for the Swedish hydropower industry.Permeation grouting is generally practiced by the use of a combination of grouts, individually adapted to cracks of different sizes. There are several grouts available on the market, but for several of these can the long term performance be doubtful from environmental concerns. There are some thoughs about alternative grout that are promising and that has not yet been tested in Sweden such as e.g. Silica Sol in solution activated by calcium ions.There is a need to develop the grouting techniques and a more engineering based grouting process for dam projects. Especially the injection pressure needs to be further investigated in order to secure the performance of grouting action without endanger the safety or overall performance of the dam. Furthermore, a better control method of the grout spread is needed, where the “real time grouting control method” is recommended for further research. Grouting in flowing regimes and under water pressure are of special interest for the dam industry. Especially with respect to research regarding erosion stable grout mixes.There is today a lack of exchange of experience from previous remedial grouting projects. Historical and future remedial grouting projects are recommended to be documented within the Swedish Hydropower Center (SVC) program.
|
|
| 9. |
- Ekström, Tomas, et al.
(författare)
-
Betongkonstruktioner för havsbaserade vindkraftverk : förstudie
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom en snar framtid kommer många havsbaserade vindkraftverk troligen att byggas runt om Sveriges kuster. Det bör finnas ett behov av gemensamma regler eller tekniska lösningar inför en sådan byggnation så att vindkraftverken som helhet får en avsedd livslängd och små underhållskostnader.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Ellegård, Kajsa, et al.
(författare)
-
Elanvändning i vardagen : en kunskapsöversikt inom ELAN-programmet
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1) Hur påverkar våra vardagsbeslut för att uppfylla olika behov vår elanvändning?Litteraturöversikten visar att det finns kunskap om elanvändning för enskilda hushållsaktiviteter, men att det saknas problematisering av om hur olika dimensioner på elanvändningen i vardagen samtidigt påverkar de aktiviteter som utförs för att tillfredsställa vardagliga behov. Det handlar bland annat om det komplexa samspel som pågår i hushållen, dels hushållsmedlemmarna sinsemellan, dels mellan människorna och tekniken, i fråga om hur de tänker om och värderar elenergi och sin utrustning. Sådana samspel är grunden för vilka beslut som fattas i hushållet. Det saknas också samhällsvetenskapligt grundad kunskap om relationen mellan användning av vatten och utnyttjande av energi i hushållen. Studier av hur lärande situationer skapas i det vardagliga livets organisation innebär att man skulle kunna komma djupare in i frågan av hur vanor skapas och också skapa förståelse för hur kunskap om energianvändning i det dagliga livet genereras. Denna typ av studier är nära relaterade till den centrala med svåra frågan: Hur ”närvarande” energifrågan är när energirelaterade beslut ska fattas snabbt och inbäddat i vardagens tidsknapphet och tätt packade aktivitetsschema?2) Hur har dessa vanor sett ut tidigare och vilka scenarier för förändring finns?Kunskapen om den historiska utvecklingen av vanemönster är begränsad och det förekommer inte många scenarier. Longitudinella ansatser lyser helt med sin frånvaro. Detta antyder stort behov av forskning på området.3) Hur ser kunderna på olika typer av information för att förändra beteendet för ökad energieffektivitet?Denna fråga rör vilka möjligheter människor, som lever med sina tätt packade aktivitetsscheman i vardagen, har att omsätta information om effektivare energianvändning i praktiken. Den komplexitet som vardagen uppvisar gör att information måste vara anpassad till förståeliga sammanhang och därmed anknytas till vardagens aktiviteter, och troligen måste den också konkretiseras. Visualisering är ett sätt att konkretisera som bör prövas. Dels kan utrustningar utrustas med olika former av visuella signaler för hur mycket energi som används. Dels kan aktivitetsmönster ritas upp och vara ett underlag när frågor om hushållsmedlemmarnas vardagliga vanor och elanvändning diskuteras. Det behövs forskning för att utveckla metoder för den hushållsriktad informationen om elanvändning.4) Om en förändring kan uppnås genom information – är den bestående eller hur länge fortgår den inom olika områden?Denna fråga kan besvaras om longitudinella studier genomförs, och några sådana har vi inte kunnat finna. Således är det angeläget att starta någon sådan studie som kan bli ett unikt material om uthålligheten ifråga rörande förändringar av hushållsmedlemmarnas kunskap.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Gustafsson, David, et al.
(författare)
-
Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser : Integration i hydrologiska modeller. Slutrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande målet med projektet har varit att minska totala volymfelet i prognoser för vårflödesavrinningen samt att förbättra tids- och volym-bestämningen av flödespikarna för dessa. Projektet har fokuserat på att kombinera utveckling av modell- och mätteknik för att studera hur modellstrukturer och metoder för att integrera mätinformation (data-assimilering) kan optimeras i förhållande till tillgänglig snöinformation. Ett syfte har också varit att de utvecklade metoderna skall vara operationellt användbara och baserade på kostnads- och tidseffektiva mättekniker och modelleringsverktyg, samtidigt som de skall ge en betydande förbättring av prognoserna. I projektet har en rad mättekniker testats och vidareutvecklas (tex snökuddar, automatiska sensorer för snödjup- och densitet, samt markradartekniker). Störst fokus har varit på vidareutveckling av radarteknik för linjemätning av snötäckets djup, densitet och fuktighet. För torr snö har djup och densitet uppskattats med hjälp av radarvågornas snöutbredningshastighet direkt från radardata med ett flerkanalradarsystem, [så kallad ”common-mid point” (CMP) metod)]. För blöt snö krävs förutom utbrednings-hastigheten också information om snöns fuktighet för korrigering av uppskattningen av snöns densitet. Inom projektet har därför en ny metod utvecklats för bestämning av snös fuktighet baserad på det faktum att utsläckningen av radarsignalens amplitud beror på snöns fuktighet. Två olika hydrologiska modeller har använts inom projektet: SMHI:s nya vattenbalans- och vattenkvalitetsmodell HYPE samt en egenutvecklad modell. Den senare modellen har utvecklats för att kunna jämföra tillrinnings-prognosernas känslighet för val av snömodellstruktur (representation av processer och distribution i tid och rum). Modellen består av en rumsligt distribuerad snömodell kopplad till en odistribuerad avrinningsmodell (en förenklad variant av HBV-modellen). Modellen utvecklades inom det hydrologiska modelleringssystemet HYSS utvecklat på SMHI, men kan i princip kopplas till vilken modellplattform som helst. Snö-smältningen kan beräknas antingen med temperatur- och strålnings-indexmetod eller med energibalansmetod. Den rumsliga distribueringen kan göras antingen med ett 2-dimensionellt nät eller genom uppdelning av avrinningsområdet i representativa enheter baserad på klassificering av topografi (höjd, lutning väderstreck) och vegetation. HYPE-modellen har för närvarande en enklare snömodell än den egenutvecklade modellen, men erbjuder istället hög rumslig uppdelning, öppen källkod (HYPE Open Source Community) och en enkel hantering av drivdata och modelluppsättningar för nya områden genom den operationella sverigeapplikationen (S-HYPE). HYPE-modellen har därför använts för att göra projektets modellutveckling lättare tillgänglig för andra. Den har också använts för att jämföra värdet av assimilering av snödata med värdet av val av prognosdata för nederbörd och temperatur. På sikt kan den egenutvecklade snömodellen göras tillgänglig som en valbar modul i HYPE. En dataassimileringsrutin baserad på Ensemble Kalmanfilter (EnKF) har utvecklats för integrering av snöinformation i simuleringarna och har implementerats som en modul i HYPE. Med EnKF metoden uppdateras modelltillstånd som funktion av kovariansen mellan modelltillstånd och modellfel. Uppdateringen sker sekventiellt, det vill säga under simuleringens gång vartefter nya observationer tillkommer. Kovariansen mellan modelltillstånd och modellfel uppskattas genom att skapa en ensemble av modeller med en viss spridning i modelltillstånden. Spridningen genereras genom att köra flera parallella modeller med slumpmässiga avvikelser i drivvariabler och parametervärden. En styrka med metoden är att osäkerheter i observationer, modellparametrar och indata kan uppskattas var för sig och användas för en automatisk uppdatering av modelltillstånden. Resterande spridning i den uppdaterade prognosen nyttjas för skattning av osäkerheten i resultaten. Beräkningsbördan ökar jämfört med en enskild simulering (ca 100 ensemblemedlemmar behövs), men jämfört med andra dataassimileringsmetoder är EnKF metoden mycket effektiv. De flesta hydrologiska modeller använder samma tröskeltemperatur för att skilja på regn och snö för alla nederbördstillfällen Förhållanden högre upp i atmosfären påverkar emellertid också hur stor andel av nederbörden som faller som snö respektive regn vid en viss markytetemperatur. Situationen i atmosfären beror i sin tur till stor del på vilken typ av front (gräns mellan luftmassor med olika temperatur) som producerar nederbörden. Vi har visat att man kan minska andelen felklassad nederbörd genom att identifiera vilken typ av front (varm- eller kall) som orsakar nederbörden vid ett specifikt tillfälle och anpassa tröskeltemperaturen efter fronttypen. Simuleringar med det nyutvecklade modellsystemet för testområdet Kultsjön i Västerbotten visar att assimilering med EnKF av distribuerade snödata förbättrade vårflodsprognoserna samtliga 4 år i delområdet Kultsjön och 3 av 4 år i delområdet Ransarn. Den relativa förbättringen var i medel 10-15 % beroende på vilka drivdata som användes. Störst förbättring av vårflodsprognosen, jämfört med den traditionella metoden med ensembler av historiska år, erhölls emellertid genom att använda säsongsprognoser från ECMWF (European Centre for Medium Range Weather Forecasts) som drivdata. Det var överraskande att dessa simuleringar gav bättre resultat än simuleringar med stationsmätningar. En möjlig förklaring kan vara att den interpolation av stationsdata som ligger till grund för SMHIs operationella drivdata (nederbörd och temperatur, PTHBV) kan ge både över- och underskattning av nederbörd i fjällområden beroende på om vädersystemen kommer från väster eller öster. Medelvolymfelet för Kultsjön förbättrades från 17 % till 8 % för de undersökta åren när en kombination av säsongsprognoser från ECMWF och assimilering av snöradardata användes istället för en deterministisk PTHBV-simulering. Den utvecklade dataassimileringstekniken har således visats sig vara ett effektivt sätt att automatiskt uppdatera modellerna inför vårflodsprognosen, och bör enkelt kunna anpassas för operationell användning. Det är också tydligt att assimilering av väderprognosdata från ECWMF gav en bättre prognos för Kultsjöns avrinningsområde än nuvarande PTHBV data. Mer arbete med att förstå hur osäkerheter och korrelationer i såväl snödata som modelldata krävs dock för att med säkerhet slå fast att målsättningarna i projektet har uppnåtts. Användningen av väderprognosdata som input i kombination med assimilering av snödata var mycket lovande och bör vidareutvecklas.
|
|
| 16. |
- Gåhlin, Emil, et al.
(författare)
-
Tillståndprocesser för kärnkraft : internationella lärdomar
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att analysera och jämföra den lagstiftning som kringgärdar tillståndsgivningen för (i första hand) nya kärnkraftverk i ett antal utvalda länder. Rapporten kan på så sätt bidra med ett viktigt kunskapsunderlag för att diskutera ändamålsenligheten i olika nationella processer (inklusive den svenska). Analysen i rapporten bygger till stora delar på rättsvetenskapliga undersökningar, och behandlar såväl de formella kraven på tillstånd och fysisk planering samt former för medborgar-samverkan i respektive fall. Studien fokuserar i första hand på lagstiftningens utformning i de utvalda länderna, och i begränsad omfattning på praxis. Denna juridiska ansats kompletteras dock också med ett investerarperspektiv på lagstiftningen, dvs. en analys av hur de relevant rättsreglerna kan påverka investeringsbeslut i praktiken. Arbetet bygger till stora delar på synteser av tidigare studier samt intervjuer med forskare, elbolag och myndighetsrepresentanter i Sverige och utomlands. De länder som ingår i jämförelsen är Sverige, Finland, Frankrike, Schweiz, Storbritannien, USA, Sydkorea och Kanada. Dessa länder inkluderar de som nu investerar i kärnkraft samt de som nyligen reformerat sina tillståndsprocesser under de senaste åren. Viktiga skillnader länderna emellan belyses, t.ex. frågor som det politiska inflytandet i prövningen, förhållandet mellan den nationella och lokala makten, former för medborgarsamverkan, samt den övergripande transparensen och förutsägbarheten i lagstiftningen. Ambitionen är också att studera de praktiska konsekvenserna av den rådande lagstiftningen; empiriska erfarenheter finns i en del relevanta fall.
|
|
| 17. |
- Jonsson, Pontus, et al.
(författare)
-
Development of the pressure-time method as a relative and absolute method for low-head hydraulic machines
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The pressure-time method is an absolute method common for flow measurements in power plants. The method determines the flow rate by measuring the pressure and estimating the losses between two sections in the penstock during a closure of the guide vanes. The method has limitations according to the IEC41 standard, which makes it difficult to use at Swedish plants where the head is generally low. This means that there is limited experience/knowledge in Sweden on this method, where the Winter-Kennedy is usually used. Since several years, Luleå University of Technology works actively in the development of the pressure-time method for low-head hydraulic machines with encouraging results. Focus has been in decreasing the distance between both measuring sections and evaluation of the viscous losses. Measurements were performed on a pipe test rig (D=0.3 m) in a laboratory under well controlled conditions with 7
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Leonardsson, Kjell
(författare)
-
Modellverktytg för beräkning av ålförluster vid vattenkraftverk
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras en modell för att beräkna passageförluster av ål som passerar via vattenkraftverksturbiner. Ett mål med projektet var också att utveckla en modell för att beräkna sannolikheterna för passage via olika passagevägar. På grund av "databrist" har inte någon tillförlitlig parameterisering kunnat göras, för att uppnå generell användbarhet, av en modell som tar hänsyn till alla passageaspekter. Däremot presenteras ett ramverk för den modelltyp som jag anser lämpar sig bäst för ändamålet och i rapporten redovisas ett exempel på tillämpning efter parameterisering med passage- och flödesdata från en treårig fransk studie (Travade et al. 2010). Modellen för att beräkna passageförluster via turbinerna har visat sig ge bra överensstämmelse med empiriska data på ålförluster och det gäller även den version av modellen, en Monte Carlo modell, som endast behöver indata i form av turbintyp och maximalt turbinflöde. Osäkerheten i resultaten minskar om fler av de tekniska uppgifter som behövs i den kompletta modellen finns tillgängliga vid analysen. En applikation med dessa modeller för beräkning av fiskpassageförluster finns tillgänglig på programmets hemsida (www.krafttagål.se). Med hjälp av Monte Carlo-modellen och indata om turbinerna från Kuhlins kraftverksdatabas (http://vattenkraft.info/) redovisas analyser av förväntade passageförluster för kraftverk i många olika vattendrag. Det flödesviktade medelvärdet på de beräknade passageförlusterna i samband med turbinpassage vid 191 vattenkraftverk i Svealand och Götaland uppgick till ca 30 %. Om man räknar bort Dalarnas och Uppsala läns vattendrag (främst Dalälven) blev de flödesviktade passageförlusterna ca 40 %. Om dessutom Göta älv räknas bort blev de flödesviktade medelvärdet ca 50 % per kraftverkspassage. Utan flödesviktning domineras passageförlusterna av kraftverken i de mindre vattendragen och det totala medelvärdet på passagförlusten per kraftverk hamnade mellan 60 och 70 %. Det innebär även att ett stort antal kraftverk förväntas ge passageförluster över 80-90 %. Kunskap om de enskilda kraftverkens passageförluster är därför nödvändiga för att kunna tillämpa en ålförvaltning som bygger på produktions- och förlustberäkningar för de enskilda vattendragen där utsättningar görs. I de vattendrag där ålutsättningar görs uppströms tre kraftverk krävs att andelen av ålarna som passerar kraftverken via spill uppgår till ca 70 % per kraftverk om de genomsnittliga passageförlusterna via turbinerna uppgår till 80 %, för att nå EU:s mål i ålförvaltningen. Om passageförlusten per kraftverk uppgår till 40 % krävs att minst ca 35 % av ålarna passerar de enskilda kraftverken via spill. Enskilda kraftverk verkar kunna ge sådana förutsättningar, men det stora flertalet tycks vara långt från det målet enligt beräkningarna i denna rapport. Den mest framkomliga vägen för att minska ålförlusterna i de svenska vattendragen tycks därför vara att använda fingaller för att avleda ålarna där endast enstaka kraftverk behöver passeras. Om det finns flera kraftverk framstår fångst och transport som det mest effektiva sättet att minska förlusterna på kort sikt. Det 40-procentiga målet i ålförvaltningen gäller landet som helhet. De stora procentuella ålförlusterna vid många enskilda kraftverk gör det svårt att nå det målet om inte utsättningarna prioriteras till sjösystem där vandringsförlusterna förväntas bli försumbara, som exempelvis i Mälaren.
|
|
| 21. |
- Lindstedt, Inger, et al.
(författare)
-
Mätaren kom - vad hände? Intervjustudie om kundernas förväntan på de nya elmätarna och deras kunskaper om el och energi.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riksdagen har beslutat att den 1 juli 2009 ska alla elmätare i Sverige läsas av minst en gång i månaden. Detta har medfört att elnätbolagen installerat nya fjärravlästa elmätare. Det långsiktiga syftet med bytet är att fakturorna ska bli tydligare, och att kunderna ska bli mer medvetna om sin energiförbrukning och att förbrukningen på sikt ska minska. Bytet av elmätare har varit en stor och viktig fråga för energibranschen, framför allt för elnätbolagen. Det rör sig om investeringar i ny teknik, nya rutiner men också nya möjligheter till fördjupad information till kunderna rörande deras förbrukning av el och energi. Viktiga frågor inför detta teknikskifte rör konsumenterna eftersom bytet sker med hänvisning till dem. Är de intresserade av denna nya teknik, är de intresserade av energifrågorna och är de beredda att engagera sig i sin elförbrukning? För att kunna svara på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med kunder i Alvesta och Göteborg. På båda orterna har vi samtalat med 7 personer valda utifrån vissa kriterier, låg-/högförbrukande, villa/lägenhet, man/kvinna, ålder. I genomsnitt varade intervjuerna 45 minuter. Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. De intervjuade har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte ska ske, men få vet varför. Man har inte heller några stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Det finns inga skillnader i förväntan på de nya mätarna vare sig man har fått den bytt eller inte. Det kan vara värt att notera att de förväntningar man har och fördelar som man ser med de nya mätarna är att de ska ge jämnare fakturor. Intervjupersonerna menar att med det nya systemet ska det inte bli några toppar under året, vilket man ofta fick med avstämningsfakturan. I intervjuerna framgår det med all tydlighet att så gott som samtliga inte förstår begreppet 1 kWh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan inte heller räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi och om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ. Det är också tydligt att man känner sin okunskap och distanserar sig från frågan. Bristen på kunskap om el, energi och därmed relaterade frågor är inte heller någon stigmatiserande okunskap i vårt samhälle. De intervjuade vittnar också om att det är en allmän uppfattning att fakturorna från energiföretagen är obegripliga och att det är helt i sin ordning att klaga på dem. En viktig faktor för framgångsrik kommunikation är huruvida de som man vill kommunicera med, i det här fallet kunderna, är motiverade och intresserade av frågan eller om det är en fråga de tycker är ointressant. Inom kommunikationsforskningen talar man om olika typer av en individs involvering: beslutsinvolvering handlar exempelvis om att besluta sig för att köpa en vara, och ämnesinvolvering handlar om intresse och engagemang för ett område, exempelvis miljö, energi. Graden av involvering kan därför vara avgörande för hur framgångsrik kommunikationen blir och om det över huvud taget blir fråga om kommunikation. I intervjuerna framgår det tydligt att samtliga intervjupersoner har en låg grad av ämnesinvolvering i energifrågan. Man kan för lite om det fysikaliska måttet 1 kWh, energiförbrukning, och upplever också att man ”kommer till korta” när det gäller energifrågor. De kommer även i fortsättningen ha svårt att koppla samman sin totala energiförbrukning med olika apparater eftersom man inte kan fördela förbrukningen på något sätt. Även med den nya månadsavläsningen återstår det mycket för konsumenten att i fortsättningen bryta ner, tolka och förstå. Det är också tydligt av samtalen att de har en relativt låg grad av beslutsinvolvering. Inköp av exempelvis nya vitvaror och TV görs utifrån andra parametrar än energiförbrukning. Utseende och funktioner spelar en helt överskuggande roll vid valet. Om kunderna får en högre grad av ämnesinvolvering är sannolikheten också stor att de kommer att öka sin beslutsinvolvering. För att kunna ta ställning till olika produkter och deras energiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och hur mycket måttenheten är. Om man inte förstår måttenheten och vad den innebär är det inte heller lätt att förstå hur och vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Man ser inte sambandet mellan energimåttet och det egna beteendet och de apparater man använder. Detta innebär en betydande komplikation i kommunikationssituationen. När man vill kommunicera med konsumenterna måste man förstå och ta hänsyn till detta. Det kommer att vara en utmaning för energibolagen att möta kunderna där de kunskapsmässigt befinner sig. Även om införandet av de nya elmätarna är en stor sak för elnätbolagen är det ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. För att öka kundernas intresse och vilja att engagera sig i energifrågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus.
|
|
| 22. |
- Lundmark, Robert, et al.
(författare)
-
Evaluation of the liberalisation process of the Swedish electricity market
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this pre-study is to map the literature covering the liberalisation of the Swedish electricity market, elaborating on the possible consensus, as well as highlight any patterns that may explain differences in opinions. Moreover, the aim is to present material that accommodates decisions on the directions further research in the social sciences on the electricity market may take.
|
|
| 23. |
- Mill, O., et al.
(författare)
-
Analysis and development of hydro power research : synthesis within Swedish Hydro Power Centre
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The market for hydropower re-investments in Sweden is approx 2.5 billion SEK/yr the coming decade. Large investments will also be carried out in Swedish tailing dams. This will result in challenging projects and need of experts. A crucial factor for a successful management of these challenges is the supply of engineers and researchers with hydro power and dam skills and knowledge. Swedish Hydro Power Centre (Svenskt vattenkraftcentrum, SVC) is a competence centre for university education and research environments within hydro power and mining dams. SVC comprises of two knowledge areas: Hydraulic Engineering and Hydro Turbines and Generators, respectively. SVC builds high-quality and long term sustainable knowledge at selected universities...
|
|
| 24. |
- Molin, Andreas, 1978-, et al.
(författare)
-
Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The way that owners of PV systems are handled today gives, in practice, installations of very small PV systems relative to what would be possible if all appropriately oriented roof and facade surfaces were fully exploited. This problem occurs because there is a surplus of PV electricity for the system owner, who receives a zero or low value in relation to the electricity purchases that are avoided. For single-family houses, this means that without net billing it is economically optimal to install only up to about 2-7 m2 of the approximately 60 m2 that are available on the roof of a single-family house. Other end-user types, such as multi-family buildings, agriculture and industry, also show low use of available surfaces. With the current system, the major part of the possible PV production on buildings is hindered. This electricity production does not exploit any new land and has a potential in Sweden of about 10-15 TWh, assuming that 25% of the roof and wall surfaces that have at least 70% of optimum solar radiation are exploited.The effects of five different scenarios, without and with monthly or annual net billing for an electricity consumer who is also a PV electricity producer have been studied for ten different building types, including three single-family houses, two multi-family buildings and five other properties. The implications for four actors – the solar electricity producer, the grid owner, the electricity trader and the Swedish state – have been calculated. It is thus 200 different combinations that are reported. For each combination the outcome at any system size can also be seen in the reported figures.The amount of saved electricity for the PV owner depends substantially on the time-horizon of the net billing period. Monthly net billing would drastically improve the utilization of roof areas, but still limits the utilization. Annual net billing gives a similar additional improvement. With annual net billing, the roofs of all the studied types of properties could be covered either entirely with solar cells or as much as needed to cover the annual needs of electricity. A net billing limit, for example 63A=43.5 kW=313 m2, would be a size delimiter for larger buildings.Grid owners would be affected in the form of reduced revenues for the electricity transfer, reduced losses in the local grid and increased revenue from excess electricity which the PV owner donates to the grid.For electricity traders increasing system size means that sales to the PV owner decrease in the same way as bought electricity is saved for the PV owner. The balance responsible actor (BA), which takes care of generated solar electricity, can usually make a profit due to the price profile. This could also be the grid owner, or the BA designated by the grid owner, or an electricity trader chosen by the system owner depending on how the net billing is handled. If the same electricity trader is affected by the reduction in electricity sales and earnings due to the price profile, this will be favourable for the electricity trader.Looking at tax from PV installations, net billing has the same economic effect as if the PV owner had made an energy efficiency measure. The calculations have not taken into account the state's tax revenue of the investment, which today is higher than the loss of revenue for energy tax and VAT.For the further development of the PV market in Sweden it is of utmost importance to make it possible, as soon as possible, for PV system owners to get a reasonable compensation for their excess electricity. Net billing would be an easy way to solve this problem. The most practical and easiest way to achieve net billing would be if the grid owner could send a net value to the electricity trader. The period for net billing should be longer than one month if all available roof and wall areas are to be optimally utilized.
|
|
| 25. |
- Mårdsjö Blume, Karin, et al.
(författare)
-
Mätaren kommer! En studie av informationen kring införandet av elmätare
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 juli 2009 ska alla elkunder få månadsavläsning av elmätarna, och med anledning av det installeras individuella elmätare för alla brukare – både privatkunder och företag. Denna händelse skapar ett behov av information till brukarna, kring vad som ska hända, varför det ska hända och vilka förväntningar som finns på brukarna. Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera de informations- och kommunikationsstrategier som el- och energibolagen använt. Det är relationen med privatkunder som står i fokus i denna studie. Metoden har i huvudsak utgjorts av text- och materialanalys, i kombination med en fördjupningsintervju för att studera ett företags hela kommunikationskedja. Materialet har utgjorts av ELAN-företagens informationsmaterial och kampanjer. Det långsiktiga målet med studien är att bidra till en utvecklad förståelse mellan brukare och företag och därigenom bidra till en kunskapsutveckling inom området. Vilka informations- och kommunikationsstrategier har vi då funnit i analysen? Det är främst tre områden som varit i fokus här: valet av genre, valet av retorisk ansats och samspelet mellan text och bild. När det gäller valet av genre är det tydligt att man totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort, ”road shows” med kändisar som dragplåster med mera. Informationsbehovet är stort, och därmed också kreativiteten i valet av genrer och utformningen av olika slags material och kampanjer. Det är emellertid mycket olika hur företagen valt att förhålla sig till detta, och skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller med andra ord företag med eller utan stark lokal förankring. De företag som är väl förankrade på en ort – och då i allmänhet inte så stora – arbetar med brev och direktkontakt. De stora, internationella, bolagen arbetar med många fler kontaktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt. Den retoriska ansatsen handlar om fokus i materialet. Handlar det om att förmedla fakta (logos), att skapa känslor (pathos) eller om att visa sin trovärdighet som företag (ethos)? I korthet kan man säga att företagen arbetar inom samtliga dessa tre fält, och de samverkar. Målen med materialet är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att skapa känslor av trygghet inför bytet – och inför det företag som står som sändare till de olika materialen. Trovärdigheten och tryggheten samspelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig; arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företagen kan skapa kontakt och trovärdighet på annat sätt, så det utskickade materialet blir mer kortfattat och mer inriktat på fakta. Text och bild samverkar – det är ett tydligt resultat. Retoriska medel finns både i texten och i bilden, och det gäller för flertalet företag. Bilder av trygga familjer, av aktiva och positiva företrädare för företagen, samverkar med retoriska frågor, metaforer och definitioner. Läsarna får till exempel veta att ”husen blir mer intelligenta”, att man får ”bättre koll på elförbrukningen” och att ”den bästa energin är den som aldrig förbrukas”. Sammanfattningsvis kan man notera att företagen arbetar brett för att både presentera fakta och försöka skapa en positiv kontakt. Båda dessa faktorer är viktiga i arbetet med att infoga ny teknik i våra hem. Det är en ansats som säkert skulle vara till nytta även i andra sammanhang när ny teknik ska presenteras; det räcker inte med fakta utan sådant som kontakt, trovärdighet och trygghet spelar också stor roll. Ett naturligt nästa steg vore att studera vilka begrepp och grafiska medel som är speciellt uppskattade av olika slags brukare.
|
|
