| 1. |
- Kahlert, Maria
(författare)
-
Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data från 321 enskilda vattendrag med information om vattenkemi, kiselalger och bottenfauna sammanställdes och analyserades för att jämföra kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer på närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen. Vad gäller surhet gav kiselalgsindexet en mer precis och pålitlig överrensstämmelse med uppmätta pH-halter (både årsmedel och lägsta pH under året) än bottenfaunaindexen. Kiselalgsindexet hade även en lägre mellanårsvariation som var starkare kopplad till variationen i pH. Vi fann inga regionala skillnader i bedömningen av surhet med något av indexen. Vad gäller bedömningen av närsalter var skillnaderna mellan de jämförda indexen mindre men kiselalgerna svarade i allmänhet något bättre mot de uppmätta halterna av närsalter än bottenfaunaindexen. Vid en jämförelse av bedömning av ekologisk status för vattendrag som klassats med båda bedömningsgrunderna ger bottenfaunan i genomsnitt en högre status än kiselalgerna, särskilt i södra Sverige. Kiselalgernas bedömning av ekologisk status korrelerade bättre än bottenfaunan med statusklassning av näringsämnen (totalfosfor) i vattendrag . Vi konstaterar att skillnaderna i bedömning av ekologisk status med avseende på näring behöver undersökas vidare men att för miljömålsuppföljningens syfte att hitta en väl fungerande och kostnadseffektiv biologisk indikator på vattenkemiska variabler som surhet och närsaltshalt så verkar kiselalger bättre lämpade än bottenfauna.
|
|
| 2. |
- Arup, Ulf
(författare)
-
Grynig påskrislav, Stereocaulon incrustatum, i Sverige.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grynig påskrislav Stereocaulon incrustatum är i Sverige rödlistad som Akut hotad och arten var inför denna inventering känd bara från en aktuell lokal i landet, i Blekinge. Där hittades arten första gången 1938 och växer numera i ett naturreservat med speciellt utformade skötselföreskrifter. Ytterligare åtta lokaler är kända från spridda landskap; Västergötland, Bohuslän, Öland, Dalarna och Jämtland. Under 2005 togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevenad i landet och föreslå åtgärder som kan gynna artens bevarande och fortsatta utveckling. Som ett led i detta arbete har därför de mest akuta åtgärderna utförts under 2007 och resultaten presenteras i denna rapport. Syftena med föreliggande arbete var huvudsakligen: 1. Att söka laven på samtliga gamla kända lokaler i hela landet och om laven försvunnit dokumentera varför. 2. Att söka arten på nya lämpliga lokaler på olika plaster i landet. 3. Att noggrant dokumentera förekomsten i Blekinge (Högasand) och uppskatta hur stor populationen där är. 4. Att lägga grunden för en framtida regelbunden övervakning av några delpopulationer i Blekinge. Samtliga gamla lokaler är återbesökta under 2007. Grynig påskrislav återfanns bara på en av dessa lokaler, Döda fallet i Jämtland. Inom denna lokal hittades arten på tre separata dellokaler, varav två med rikliga förekomster och en tredje med en mycket lite förekomst. På de två rikliga dellokalerna var arten dessutom fertil, vilket laven inte är någon annanstans i Sverige. Arten eftersöktes dessutom på en rad nya olika lokaler med mer eller mindre lämpliga förutsättningar i en rad olika landskap. Det resulterade i en ny lokal, Svarthålsforsen i Jämtland, som ligger några kilometer söder om Döda fallet. Det fi nns således tre aktuella lokaler i landet, varav en med tre dellokaler. Karteringen av lokalen i Blekinge resulterade i att 12 delpopulationer kan urskiljas inom ett mycket begränsat område i norra delen av reservatet Högasand. Bara fyra delpopulationer är någorlunda rikliga, medan de resterande består av en till några få exemplar. Tre av de rikliga delpopulationer har permanentmarkerats med aluminiumstavar, fotograferats och den yta som laven täcker beräknats i cm2 för att kunna följas upp regelbundet. Endast tre lokaler i landet innebär inte någon säker tillvaro på sikt. En av lokalerna är dessutom mycket starkt hotade genom erosion. Om arten ska ges en långsiktigt säkerställd tillvaro måste antalet lokaler öka. Eventuellt fi nns det ytterligare förekomster i landet, men de allra fl esta av de lämpliga lokaler som besöktes saknade trots allt arten. Därför bör transplantationsförsök påbörjas och utvärderas för att se om detta kan vara en väg att öka förekomsten av grynig påskrislav. Dessutom måste förutsättningarna på de kända lokalerna göras så goda som möjligt för att gynna utvecklingen av laven på dessa.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Kahlert, Maria
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiskastatusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal varAchnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm),Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M.Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först:Fragilaria gracilis Østrup,Psammothidium abundansBukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige.
|
|
| 5. |
- Sundberg, Iréne, et al.
(författare)
-
Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 8 vattendragslokaler i Blekinge län år 2012.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Sex stycken av de undersökta lokalerna bedömdes hahög status, nämligen 6 Grytån, 4 Bäck från Porsgölen, 8 Mållebäcken, 2 Åbyån, 5 Vilshultsån och 1 Brömsebäck. De tre sistnämnda låg dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet.IPS-indexet visadegod status i 7 Gallån, men indexvärdet hamnade mycket nära grän-sen mot hög status.3 Lillån hamnade imåttlig status och hade förhöjda mängder näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.I undersökningen i Blekinge län 2012 hamnade 2 Åbyån ialkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3), men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.Nära neutrala förhållanden(årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) visade ACID-indexet i 5 Vilshultsån och 1 Brömsebäck.Fem lokaler hamnade imåttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Dessa är 3 Lil-lån, 7 Gallån, 6 Grytån, 4 Bäck från Porsgölen och 8 Mållebäcken. De tre förstnämnda låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Mållebäcken hamnade i den nedre delen av klassintervallet.Inga förhöjda andelar av missbildade kiselalgsskal noterades i denna undersökning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arup, Ulf
(författare)
-
Grynig Påskrislav stereocalon incrustatum i Sverige
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grynig påskrislav Stereocaulon incrustatum är i Sverige rödlistad som Akut hotad och arten var inför denna inventeringkänd bara från en aktuell lokal i landet, i Blekinge. Där hittades arten första gången 1938 och växer numera iett naturreservat med speciellt utformade skötselföreskrifter. Ytterligare åtta lokaler är kända från spridda landskap;Västergötland, Bohuslän, Öland, Dalarna och Jämtland. Under 2005 togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställaartens fortlevenad i landet och föreslå åtgärder som kan gynna artens bevarande och fortsatta utveckling. Som ett ledi detta arbete har därför de mest akuta åtgärderna utförts under 2007 och resultaten presenteras i denna rapport.Syftena med föreliggande arbete var huvudsakligen:1. Att söka laven på samtliga gamla kända lokaler i hela landet och om laven försvunnit dokumentera varför.2. Att söka arten på nya lämpliga lokaler på olika plaster i landet.3. Att noggrant dokumentera förekomsten i Blekinge (Högasand) och uppskatta hur stor populationen där är.4. Att lägga grunden för en framtida regelbunden övervakning av några delpopulationer i Blekinge.
|
|
| 8. |
- Asp, Therese
(författare)
-
Övervakning av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i Blekinge
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii), en makroskopisk cyanobakterie som är indikatorart förnäringsfattiga, icke-humösa klarvattensjöar, har rapporterats från tre sjöar i Blekinge: Horsasjön iRonneby kommun, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda) i Olofströms kommun.Vid inventeringen 1997 förekom sjöhjortron i riklig mängd i Horsasjön och som enstaka, géleartadekolonier i Vitavatten (Baggeboda). I Vitavatten (Rösjö) återfanns inga kolonier.De tre Nostoc-sjöarna kommer att övervakas årligen inom det regionala delprogrammet Biotopernasinnehåll.
|
|
| 9. |
- Asp, Therese
(författare)
-
Övervakning av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i Blekinge, 1997-2004
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) är en makroskopisk cyanobakterie som utgör indikatorart för näringsfattiga, icke-humösa klarvattensjöar. 1994 utfördes en större inventering av arten i Småland och Blekinge (Bengtsson 1995) och av tolv undersökta sjöar i Blekinge upptäcktes arten i tre: Horsasjön i Ronneby kommun, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda) i Olofströms kommun. Första inventeringen i miljöövervakningens regi utfördes 1997 och har sedan dess skett årligen i de tre sjöarna förutom 2001 då ingen undersökning utfördes och 2003 då endast Horsasjön besöktes. Vid inventeringen 1997 förekom sjöhjortron i riklig mängd i Horsasjön och som enstaka, géleartade kolonier i Vitavatten (Baggeboda). I Vitavatten (Rösjö) återfanns inga kolonier. Kolo nier av Nostoc hittade man återigen i Vitavatten (Rösjö) 1999, 2000 och 2002. Vid besöken 1999 och 2000 var kolonierna i form av små björnbär, men 2002 var kolonierna mindre (5mm) och det förekom även mikroskopiska kolonier. Vid den senaste inventeringen 2004 återfanns inte arten i Vitavatten (Rösjö). I de två andra sjöarna har det sett likadant ut vid alla besök. De tre Nostoc-sjöarna övervakas inom det regionala delprogrammet Artövervakning - Nostoc zetterstedtii och berör miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Endast naturlig försurning. En utökad inventering planeras 2005 dels för att se om arten finns på fler lokaler i de idag kända sjöarna dels för att undersöka andra sjöar som bedöms kunna hysa arten och därmed eventuellt hitta nya övervakningslokaler.
|
|
| 10. |
- Axelsson, Erika, et al.
(författare)
-
Länsplan för fiskevård och biologisk återställning av kalkade vatten i Blekinge 2007-2010
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Problemen för vattenlevande organismer i länet är främst kopplad till försurning, övergödning och vattenreglering. Försurningen börjar minska tack vare minskat nedfall av försurande ämnen (främst svavel) och kalkplaner kan anpassas till nya förhållanden. Vattenmiljöer som blivit påverkade fysiskt behöver ofta åtgärdas fysiskt för att lösa problemen, dessa åtgärder är det som oftast förknippas med biologisk återställning. Inom ramen för denna plan, behandlas i huvudsak försurning och fysisk påverkan av vattenmiljöerna och möjligheterna till åtgärda för att främja ett "fungerande ekosystem".
|
|
| 11. |
- Bengtsson, Roland
(författare)
-
Övervakning av sjöhjortron i Blekinge 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen har ansvaret för den regionala miljöövervakningen i länet. Denna rapport ingår som en del i arbetet med att följa tillståndet och förändringar i miljön. Övervakningen av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) ingår i programområdet Sötvatten inom delprogrammet Artövervakning – Nostoc zetterstedtii och berör miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Endast naturlig försurning. Sjöhjortron är av ArtDatabanken rödlistad (kategori missgynnad (NT)) och dess livsmiljöer är därför viktiga att bevara. Syftet med delprogrammet är, förutom att övervaka en rödlistad art, att övervaka förändringar i vattenkvalitet (försurning, salthalt och övergödning), samt generera data för miljömålsuppföljning och uppföljning av Natura 2000 (N2000) habitaten 3110 och 3130.På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län har Roland Bengtsson, Mikroalg, tillsammans med Jenny Hertzman, Länsstyrelsen, undersökt förekomst av sjöhjortron i Blekinge 2014. Arten hittades i två sjöar: Horsasjön i Ronneby kommun samt Vitavatten (Rösjö) i Olofströms kommun.
|
|
| 12. |
- Bengtsson, Roland
(författare)
-
Övervakning av sjöhjortron i Blekinge 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen har ansvaret för den regionala miljöövervakningen i länet. Denna rapport ingår som en del i arbetet med att följa tillståndet och förändringar i miljön. Övervakningen av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) ingår i programområdet Sötvatten inom delprogrammet Artövervakning – Nostoc zetterstedtii och berör miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Endast naturlig försurning. Sjöhjortron är av ArtDatabanken rödlistad (kategori missgynnad (NT)) och dess livsmiljöer är därför viktiga att bevara. Syftet med delprogrammet är, förutom att övervaka en rödlistad art, att övervaka förändringar i vattenkvalitet (försurning, salthalt och övergödning), samt generera data för miljömålsuppföljning och uppföljning av Natura 2000 (N2000) habitaten 3110 och 3130.Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) är en ovanlig makroskopisk cyanobakterie (blågrönalg), som indikerar stabila, icke sura och oligotrofa (näringsfattiga) klarvattensjöar. Algen förekommer vanligen på hårdbottnar eller fastsittande på stenar i näringsfattiga sjöar mellan 0,5 och 3 meters djup. Den påminner ibland genom sin småknottriga hårda koloniform om ett hjortron, ibland mer om en köttbulle. Färgen varierar vanligen från grön till svartgrön. Den vanligaste orsaken till att sjöhjortronen försvinner tros vara gödning (eutrofiering) genom tillförsel av kväve och fosfor. Detta medför en ökad planktonproduktion, som dels ger en minskad ljusgenomsläpplighet i vattnet dels en ökad sedimentation på bottnarna, vilket missgynnar sjöhjortronen. Andra hot mot arten är försurning och en ökad humusmängd i vattnet. Det senare ger samma effekt som gödning på ljusgenomsläpplighet och sedimentation. På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län har Roland Bengtsson, Mikroalg, tillsammans med personal från Länsstyrelsen Blekinge och Betongkoll, undersökt förekomst av sjöhjortron i Blekinge 2020. Arten eftersöktes i de två sedan tidigare kända sjöhjortronsjöarna i Blekinge: Horsasjön i Ronneby kommun samt Vitavatten (Rösjö) i Olofströms kommun. Vid inventeringen 2020 återfanns arten i båda sjöarna.Övervakning av sjöhjortron har sedan 1997 ingått som en del av det regionala miljöövervakningsprogrammet och utförs vart tredje år. Även vattenprover tas i samband med inventeringen och de analyseras av ackrediterat laboratorium. Kartbilderna i rapporten har Roland Bengtsson, som sammanställt rapporten, hämtat från Kartex. Arbetet finansieras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten med medel för regional miljöövervakning samt med medel för Uppföljning av Natura 2000 och skyddade områden. Vattenkemisk analys av Vitavatten (Rösjö) bekostas av medel för kalkeffektuppföljning då sjön utgör en regional kalkreferenssjö.
|
|
| 13. |
- Bergman, Carl, et al.
(författare)
-
Historiska våtmarker i Blekinge
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att, genom databearbetning i GIS-miljö, ge ett underlag för lokalisering av potentiella lägen för återskapande av våtmarker i Blekinge län. Resultaten ger dessutom en bild av hur våtmarksområdena har förändrats de senaste drygt 100 åren. De ger även exempel på svårigheten att jämföra historiskt kartmaterial med dagens karta.
|
|
| 14. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Hälsorisker i miljön : En sammanställning av hälsorisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa och hälsorisker är diffusa begrepp. Vad som är ohälsa för en person behöver inte vara ohälsaför någon annan. Många av de hälsorelaterade miljöriskerna som har identifierats i Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län är kopplade till livsstilsval eller är svåra att påverka påregional och lokal nivå. Det är viktigt att övervaka och arbeta med åtgärder kring riskerna, men detbör samordnas nationellt.De miljöfaktorer som människor (18-80 år) utsätts för enligt Miljöhälsorapport 2009 presenteras i tabell 1. [tabell 1 har dock utelämnats här] Daniel Albertsson, miljöansvarig läkare på Landstinget Kronoberg, har sammanställt ohälsotal utifrånMiljöhälsorapport 2009, och gjort en grov skattning av mätbara ohälsofaktorers betydelse försjukdom, dödsfall och förlorade levnadsår: Luftföroreningar (partiklar, ozon, NO-halter mm) beräknas förkorta svenskarnas medellivslängdmed 6-8 månader (Socialstyrelsen 2009), vilket motsvarar cirka 70 000 förlorade levnadsår iSverige varje år. Medellivslängden beräknas minska mer i södra Sverige än i norra, och mer itätorter än på landsbygden. Fysiskt inaktiva levnadsvanor kan förkorta livet med upp mot fem år, vilket nationellt beräknasmedföra runt 35 000 förlorade levnadsår varje år. Värmeböljor skattas medföra 12 000 förlorade levnadsår, framförallt hos äldre människor. Hudcancer medför i Sverige 8 000 förlorade levnadsår. Radonexponering av rökare orsakar 5 000 förlorade levnadsår årligen. Miljöeffekterna av miljögifter och buller är svåra att kvantifiera, men det betyder inte att de kanlämnas obevakade och utan åtgärder. Bullerexponering och luftföroreningar förekommer oftasamtidigt.Samhället kan med riktade insatser minska dessa ohälsofaktorer, hälsoeffekt har i grova tal beräknatsi form av ”förebyggbara förlorade levnadsår”: Av luftföroreningsorsakad ohälsa bedöms runt hälften kunna förebyggas långsiktigt, d.v.s. cirka35 000 levnadsår. Ett fysiskt inaktivt liv går, till skillnad från andra aspekter (miljögifter, UV-strålning, radon,värmeböljor) lättare att förändra för den enskilde. Men samhället kan ändå underlätta dagligfysisk aktivitet, genom motionsslingor och grönområden, cykelvägar, skolgymnastik mm. Minst3 000 -10 000 av dessa levnadsår bedöms kunna förebyggas. För hudcancer, radon och värmeböljor var för sig bör runt 2 000-3 000 levnadsår kunnaförebyggas årligen nationellt. Negativa hälsoeffekter av radon är nära kopplat till rökning.Åtgärder som t.ex. antirökkampanjer genomförs inom folkhälsoarbetet. Enskilda hushåll börmäta radon och vid behov genomföra radonsanering.Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa tre områden är viktigast att övervaka och att genomföra åtgärder för på regional och lokal nivå.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Brunet, Jörg
(författare)
-
Strategi för formellt skydd av skog i Blekinge
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument redovisar en strategi för genomförande av formellt skydd enligt delmål 1 iLevande skogar. Med formellt skydd avses här naturreservat, biotopskyddsområde ochnaturvårdsavtal. Dokumentet är länets bidrag till regeringsuppdraget Fördjupad strategi förlångsiktigt skydd av värdefulla naturområden på skogsmark. Arbetet med uppdraget harbedrivits gemensamt av länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Den nationella strategin(Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2005) utgör grunden för länsstrategin. De länsspecifikatexterna är markerade med ett svart streck i kanten.
|
|
| 17. |
- Engdahl, Alf
(författare)
-
Bottenfauna i Blekinge län 2005: en undersökning av bottenfaunan i 10 vattendrag
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län har Medins Biologi AB under hösten 2005 utfört bottenfaunaundersökningar i nio kalkade och ett okalkat vattendrag. Den huvudsakliga målsättningen var att utifrån bottenfaunan bedöma graden av försurningspåverkan och därmed ge underlag för den framtida kalkningsverksamheten i länet. Dessutom har påverkansgraden av näringsämnen/organiskt material och eventuell annan påverkan samt bottenfaunans naturvärden bedömts vid de olika lokalerna. De kalkade lokalerna bedömdes samtliga som ej eller obetydligt påverkade av försurning och den okalkade referenslokalen bedömdes som betydligt försurningspåverkad (tabell 1). Ingen lokal bedömdes som starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Bottenfaunan bedömdes vid samtliga undersökta lokaler som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material (tabell 1). Av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vid en lokal ha höga naturvärden (tabell 1). Totalt fyra ovanliga arter påträffades i undersökningen. Vid samtliga lokaler har bottenfaunan undersökts tidigare. På sex av de dessa har försurningssituationen förbättrats. På de fyra övriga lokalerna är bedömningarna oförändrade.
|
|
| 18. |
- Fröberg, Lars
(författare)
-
Inventering av åkerogräs i Blekinge 2006.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket fastställde 2006-12-21 ett åtgärdsprogram för hotade åkerogräs (Kloth 2007). Där rekommenderas att de rödlistade arterna inventeras i varje län, att deras status bedöms och att förslag ges till åkrar där arterna aktivt kan vidmakthållas (s.k. allmogeåkrar).
|
|
| 19. |
- Fröberg, Lars
(författare)
-
Lavar på Jordö
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport baseras på två inventeringar. Dels en inventering av sten- och jordlavar som genomfördes den 25 juli 2009 av Lars Fröberg, dels en inventeringen av skyddsvärda träd som genomfördes mellan 21 oktober och 12 november 2008 av Mattias Lif och Sofie Willman. Jordö är en halvö vid västra delen av Almö som ligger i norra delen av Listerby skärgård. Området är troligtvis ett av de artrikaste områdena i länet beträffande trädlevande organismer som lavar, svampar och mossor. I området finns stora förekomster av gamla grova träd, främst ek, som gör att många rödlistade arter påträffats här.
|
|
| 20. |
-
Grönfläckig padda Åtgärdsprogram för Blekinge
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver den grönfläckiga paddansaktuella förekomst i Blekinge men redovisar ocksåäldre uppgifter från bl.a. Hanö och Karlskronatrakten.I rapporten presenteras även förslag på åtgärder föratt gynna arten, samt planer på framtida uppföljning.
|
|
| 21. |
- Gårner, Helen, et al.
(författare)
-
Biotopkartering i Årydsån år 2001
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport omfattar en sammanställning av resultat från en kartering av biotoper i och i anslutning till 6 km av Årydsåns sträckning. Karteringen genomfördes i fält under april till juni 2001. Inventeringen har skett enligt den standardiserade metodiken "Biotopkartering - vattendrag" (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2000) som bl.a. innebär att hela vattendragets längd fotvandrats. Karteringen har finansierats av stat och kommun, dels genom regionala miljöövervakningsmedel från Naturvårdsverket dels genom ett lokalt investeringsprogram (LIP). Arbetet har har utförts av Karlshamns kommuns miljöenhet och Länsstyrelsen i Blekinge län. Genom biotopkarteringen i Årydsån finns möjlighet att ge en kvantitativ bild av hur Årydsån med tillhörande diken, vandringshinder och broar ser ut sommaren 2001. Denna bild av de nuvarande villkoren kan sedan användas som underlag för prioritering av åtgärder för vattenmiljöer i Årydsområdet.
|
|
| 22. |
- Hadzihalilovic-Numanovic, Amra, et al.
(författare)
-
Flodpärlmusslan i Blekinge [elektronisk resurs] : undersökning av genetisk populationsstruktur
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett led i arbetet med att bevara flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera i Blekinge gjordes en undersökning av den genetiska strukturen i kvarvarande populationer. Eftersom populationerna är små kan det bli aktuellt att förstärka dessa genom inplantering av musslor från andra populationer eller genom att flytta musslor mellan populationer. För att öka sannolikheten att en sådan åtgärd lyckas bör man sätta ut musslor som är genetiskt relativt närbesläktade för att bibehålla anpassningen till den aktuella miljön. Musslor eftersöktes i 5 vattendrag men i ett av dessa, Lyckebyån, hittades inga musslor. I övriga hittades musslor men i två av dessa, Nättrabyån och Mieån, var antalet litet. I de övriga två, Silletorpsån och Bräkneån, hittades ett större antal. Prov togs på samtliga musslor som togs upp genom att en spruta stacks in mellan skalhalvorna i foten, där mellan 0,1 - 0,3 ml hemolymfa samlades in. Från dessa prover extraherades DNA som sedan analyserades med artspecifika primers. Varje primer (locus) genererade 12-14 band (alleler) vilka därefter analyserades statistiskt.
|
|
| 23. |
- Hallin, Gunnar
(författare)
-
Gaddsteklar från Listerlandet Inventering av några torrängsartade lokaler 2005
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gaddstekelfaunan har under sommaren 2005 undersökts på fem lokaler av torrängstyp på Listerlandet i sydvästligasteBlekinge. Två av lokalerna är mycket små, belägna på mer eller mindre plan mark nära stranden. De består till stor delav vegetationsfri sand. Övriga tre lokaler ligger på urbergskullarna Hjärthallaberget, Stiby backe och Listerhuvud, somtill stora delar är klädda med sandiga avlagringar. Här fi nns de mer eller mindre vidsträckta och öppna betesmarkersom inventerats.Resultatet redovisas dels i fl era arttabeller, dels i en sammanfattande tabell som visar antalet arter av de olikagaddstekelgrupperna på de olika lokalerna samt slutligen en tabell där resultatet jämförs med det från liknande lokaleri Blekinge och Örebro län. Särskilda kommentarer ges för intressantare arter.Bland dessa fi nns fem rödlistade arter av bin: Colletes fodiens (NT), Andrena hattorfi ana (VU), Andrena humilis (EN),Andrena labiata (NT) and Panurgus calcaratus (NT), fyra av dem från Stiby backe. Andrena humilis samt några andra,mindre ovanliga arter är nya för Blekinge.
|
|
| 24. |
- Hallin, Gunnar
(författare)
-
Gaddsteklar från östra Blekinge - samt Ire naturreservat
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gaddstekelfaunan har under sommaren 2006 undersökts på fyra lokaler i östligasteBlekinge samt en i landskapets västra del. Tre av lokalerna i öster (Skjutbanan, Häljarumoch Sibbaboda) är sådana med stor andel öppen sand. Den fjärde i öster (Steneryd) samtden i väster (Ire) är lövängar med hamlade ädellövträd.Resultatet redovisas i tabeller, tillsammans med det från en tidigare undersöktsandlokal (Högasand) i östligaste Blekinge. Tabell 2-9 listar alla observerade arter, medrödlistade respektive för landskapet nya arter särskilt markerade. I efterföljande textkommenteras de intressantare av dessa. Tabell 11-14 jämför blekingelokalerna - inbördessamt med lokaler i andra landskap. I texten analyseras resultatet och jämförelserna.Tabell 15 visar ungefärliga artantalet i olika gaddstekelgrupper i sydlänen och tabell 1listar de växtarter på vars blommor gaddsteklar observerades vid undersökningen.Undersökningen visar att gaddstekelfaunan på sandlokalerna i östligaste Blekinge ärmycket rik och intressant. Tillsammans har där påvisats 17 rödlistade gaddstekelarter,varav inte mindre än 13 på den främsta lokalen, Jämjö skjutbana. Det placerar dennalokal på andra plats, efter en ölandslokal, bland alla motsvarande undersökningar somgjorts i landet.Av särskilt intresse bland 2006 års många fynd av rödlistade arter är guldstekelnHedychridium coriaceum, som tidigare bara tagits i landskap norr om Blekinge, denlilla rovstekeln Crossocerus exiguus, där fyndet är det tredje i landet samt Mörkgökbiet,Nomada fuscicornis, som misstänkts vara utdött på fastlandet.
|
|
| 25. |
- Hedström, Eva, et al.
(författare)
-
Ohävdsarter i betesmarker: fakta och råd
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här broschyren använder vi begreppetohävdsarter som samlingsnamn för de växtersom inte är önskvärda i ängar eller betesmarker.Det kan vara arter som ökar vid upphörd ellerminskad hävd eller arter som är kvävegynnade.Ohävdsarter kan betraktas som vad vi i dagligttal kallar ogräs. En växt är naturligtvis inte isig själv ett ogräs, men den blir det om den växerpå fel plats. Det gäller t ex de i denna broschyrbeskrivna arterna, som behöver hållas efterför att inte konkurrera ut hävdgynnad flora.Det som ser ut att vara ett harmoniskt tillståndi en äng eller betesmark med sin rikedom av gräsoch örter utgör en bedräglig bild. Det är en kamppå liv och död för varje enskild växtindivid såvälsom för artens överlevnad. Det gäller att tatill vara och hushålla med de resurser som stårtill buds och som krävs för överlevnad och fortplantning.Resurserna det handlar om är främstvatten, ljus och näringsämnen. Vilka resurser somväxtindividen kan tillgodogöra sig avgörs i höggrad av hur väl den klarar konkurrens från denegna arten såväl som från andra.Hävdgynnad flora har huvudsakligen inteanpassat sig till olika hävdformer, utan har snarareunder den långa tidsperiod det har bedrivitsnågon form av djurhållning funnit en fristad imulens och liens marker. Växterna har vandratin i de hävdade markerna från t ex hällmarker,skogsmarker, fjällhedar och stränder och bildatuthålliga växtsamhällen. Dessa ursprungsmiljöerhar liknande störningar och knapphet på resursersom ängar och betesmarker.Eftersom de hävdade markerna under lång tidutmagrats och ständigt utsatts för störning genomslåtter eller bete, har de växter som är brapå att hushålla med resurser eller som gynnas avstörning haft fördelar gentemot konkurrensstarkaväxter. Många av dessa är nämligen störningskänsligaoch kvävegynnade.
|
|
