SwePub - sökning: L773:0284 4788 OR L773:9789189...

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Andersson, Felix, et al. (författare) Ett svenskt vintermord får en upplösning? Medborgare och politiker om nedläggningen av Palmeutredningen och utpekandet av Skandiamannen 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?) / Ulrika Andersson, Anders Carlander, Marie Grusell och Patrik Öhberg (red). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 293-302 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ett nationellt trauma som pågått i 34 år, tre månader och tio dagar skulle få en upplösning den 10 juni 2020. Förundersökningsledaren Krister Petersson förklarade vid en presskonferens att det var dags att avsluta utredningen av mordet på statsminister Olof Palme. Samtidigt pekade Petersson ut en skäligen misstänkt gärningsman. I det här kapitlet studerar vi i vilken utsträckning som utpekandet av den så kallade Skandiamannen var trovärdigt enligt det svenska folket och hur stor uppslutningen är kring nedläggningsbeslutet av utredningen. Vi gör det genom att fråga både medborgare och politiker om vad de anser om beslutet och utpekandet. Resultaten visar att svenskarna är beredda att gå vidare. Det anses rätt att avsluta utredningen – även om det är få som tror att Skandiamannen faktiskt var gärningsmannen.
2.	Andersson, Felix, et al. (författare) Kriminalpolitik - lika hett som man kan tro 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I början av 2000-talet var kriminalpolitik inte en särskilt viktig fråga i väljarnas ögon. Endast ett fåtal ansåg att samhällsproblem relaterade till lag och ordning var angelägna. Likaså angav få väljare att lag och ordning var av betydelse när de stod vid valurnan och skulle välja parti. Idag är det annorlunda. Lag och ordning har blivit ett centralt samhällsproblem och rekordmånga väljare oroar sig för gängbrottsligheten. I det här kapitlet studerar vi den kriminalpolitiska opinionen i Sverige. Resultaten visar att frågor som är kopplade till brott och straff har ett starkt samband med den politiska vänster-högerskalan. Människor som står till höger är avsevärt mer intresserade av och fokuserade på brott och straff än vad människor till vänster är. Vi kan också se att partierna till höger har större trovärdighet bland väljarna inom lag och ordning än vad som är fallet med de andra riksdagspartierna.
3.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Ingen anledning till oro (?) - inledningskapitel 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 11-29 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Pandemin är ännu inte över, men vi börjar att se ett slut. Därborta vid horisonten skönjer vi ett skimmer, en dimma som lättar och ger oss nytt ljus. Efter drygt ett år av stängda gränser, social distansering och för många förlusten av nära och kära, tycks vår vardag vara på väg tillbaka. Eller i alla fall någon form av ny vardag, en tid som alltjämt präglas av handtvätt, vaccinering och munskydd. Livet som vi minns det före covid-19, finns inte kvar. Mitt i detta livsomställande läge är det lätt att glömma att pandemier har inträffat förr. Covid-19 är vare sig unik eller särskilt dödlig jämfört med tidigare pandemier. Men här och nu är oron stor. Även om vacciner har börjat produceras och distribueras i stor skala, är det fortfarande oklart hur pandemiläget kommer att utvecklas ur ett globalt perspektiv. I spåren av pandemin står vi nu inför en mängd nya utmaningar; var och hur människor bor och arbetar, klimatfrågan, den politiska kartan som de senaste åren successivt ritats om. Men även kulturella värderingar som frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden har blivit än mer centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras i vanliga fall, än mindre under en pandemi. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn: INGEN ANLEDNING TILL ORO (?). Titeln knyter direkt an till Sveriges inledande ställningstagande kring viruset där risken för en pandemi tonades ner. I slutet av januari 2020 konstaterade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM), att det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset. Johan Carlson, generaldirektör för FHM, konstaterade flera gånger att det inte var frågan om en pandemi, utan risken för just detta bedömdes som mycket låg. En månad senare den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. En pandemi som stängde världen – såsom vi känner den.
4.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Mediers samhällsvärde och oberoende spelar stor roll för förtroendet 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 57-73 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det här kapitlet fokuserar på vilket värde allmänheten bedömer att svenska medier har för samhället, hur oberoende samma medier upplevs vara samt vilken betydelse dessa bedömningar har för förtroendet för medierna. Tidigare studier har visat att det finns både en åldersdimension och en politisk dimension i förtroendet, framför allt för public service och morgontidningar. I samhällsdebatten har ofta hörts argument om att enskilda medier lutar åt vänster och att de är inte är opartiska i sin bevakning av samhället, en kritik som många gånger är kopplad till enskilda partier och deras sympatisörer. Resultaten i kapitlet visar att partisympati fortsatt spelar roll för hur stort eller litet förtroendet är, men också att mediets upplevda samhällsvärde respektive oberoende tenderar att minska spridningen i de partipolitiska bedömningarna för vissa medier.
5.	Berndtsson, Joakim, 1975, et al. (författare) Det kalla krigets återkomst? Från osannolikhet till tänkbar hotbild 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 303-316 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Den försvarspolitiska debatten har under 2020 präglats av partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behöver ökade resurser. Svenskarnas stöd för ett starkt militärt försvar är fortsatt starkt liksom viljan att bibehålla eller höja nivån på försvarsutgifterna. Avseende ett svenskt Nato-medlemskap är opinionen fortsatt splittrad där väljarna i huvudsak intar samma ståndpunkt som sina respektive partier. Svenskarnas förtroende för försvaret ökar en aning, och förefaller vara i en positiv långtidstrend. Medborgarna anser en rad tänkbara uppgifter till försvaret vara viktiga, inklusive att bistå polisen i insatser mot grov kriminalitet. Överlag visar resultaten på ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken.
6.	Brodén, Daniel, 1975, et al. (författare) Vem räds terrorismen? Kluven oro och säkerhetsivrare i Sverige 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?) : SOM-undersökningen 2020 / Ulrika Andersson, Anders Carlander, Marie Grusell och Patrik Öhberg (red).. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 375-385 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Svenskar är oroliga för terrorism, även om oron varierar över tid. I det här kapitlet studerar vi denna oro i allmänhet och särskilt i vilken utsträckning som den hänger samman med uppfattningar om ”främmande” kulturer som hot. Vi gör det mot bakgrund av att terrorism som begrepp kan ha olika betydelser beroende på politiska perspektiv och historiska sammanhang. Likaså väger studien in det svenska folkets uppfattningar om invandring som ett hot mot svensk kultur och värderingar. Resultaten visar att medborgarnas oro under 2000-talet var som högst efter attackerna i USA den 11 september 2001 och lastbilsattacken på Drottninggatan 2017. Samtidigt är oro för terrorism något som delar medborgarna beroende på politisk orientering. Medan personer som står till vänster är mer oroliga för politisk extremism än terrorism, finns det bland personer till höger en stor grupp ”säkerhetsivrare”, som kombinerar oro för terrorism med en negativ inställning till invandring.
7.	Demker, Marie, 1960, et al. (författare) Oförsiktiga och oskyldiga brottsoffer – en jämförelse av uppfattningar om ansvar 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Hur ser svenska folket på olika brottsoffer? I detta kapitel undersöks hur svenska folket uppfattar olika typer av brottsoffer. För 15 år sedan genomförde Marie Demker och Joakim Sebring (2006) en studie om svenska folkets uppfattningar och föreställ- ningar om brottsoffer genom att ställa frågor i 2005-års SOM-undersökning om hur befolkningen såg på vilket ansvar den som utsätts för våldsbrott har för den egna utsattheten. I 2020-års SOM-undersökning ställdes samma fråga om synen på offer för våldsbrott men även två kompletterande frågor om synen på utsatta för våldtäkt och ekonomiskt bedrägeri. Gällande utsatta för våldsbrott är den vanligaste uppfatt- ningen att dessa har en kriminell bakgrund. Över tid har andelen som anser att den utsatta varit oförsiktigt har minskat avsevärt. Andelen som svarat att de som utsätts för våldtäkt har varit oförsiktiga i mycket eller ganska hög grad är betydligt lägre och drygt hälften svarar detta när det gäller utsatta för ekonomiskt bedrägeri. Skillnaden mellan graden av ansvar som tillskrivs ett brottsoffer varierar beroende på brottstyp.
8.	Demker, Marie, 1960 (författare) Vilka var det som ändrade sig om flyktingpolitiken efter 2015? 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Den svenska opinionen blev fram till 2015 i princip allt mindre restriktiv avseende invandring och flyktingmottagning. Sedan 2016 har emellertid opinionsläget blivit avsevärt mer restriktivt. Vilka är de grupper som ändrat sig mellan 2015 och 2020 och hur skall vi förstå bakgrunden till den förändringen? I det här kapitlet identifierar vi sympatisörer till Kristdemokraterna och Moderaterna som de partisympatisörer som ändrat sig mest. Vi konstaterar också att det i första hand är de med lägre utbildning som ändrat sig under tidsperioden. Det är i störst utsträckning personer över 50 år som har gått i mer restriktiv riktning. Högutbildade, yngre och personer till vänster i politiken har ändrat sig i betydligt mindre utsträckning än övriga och står kvar vid en mer generös hållning. Utrymmet för opinionsbildning till förmån för en mer generös invandringspolitik är trots det litet då de tre största partierna alla önskar se en ökad restriktivitet.
9.	Elisabeth, Falk, et al. (författare) Förtroende för samhällets och pandemins aktörer 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 43-56 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Svenskarna är internationellt kända för att i stor utsträckning lita både på sina medmänniskor och på samhällets institutioner. Men hur står sig förtroendet för våra myndigheter, samhällsaktörer och den enskilda medborgaren under en pandemi? I det här kapitlet ger siffror från den senaste SOM-undersökningen indikatorer på att förtroendet för institutioner och grupper står sig bra men att det fortfarande är (parti-)politiserat, även om pandemin inte verkar ha bidragit till ökad politisering av förtroendet. När det gäller förtroende för information om coronaviruset från en rad aktörer hamnar Folkhälsomyndigheten och forskare i topp, medan information från politiker och journalister har betydligt lägre förtroende bland Sveriges befolkning. I frågan om hur pandemin har hanterats av olika grupper hamnar Folkhälsomyndigheten återigen i topp, medan förtroendet för hur den enskilde medborgaren hanterar pandemin sticker ut, där andelen med litet förtroende är större än andelen med stort förtroende.
10.	Jagers, Sverker C., 1967, et al. (författare) Släcka ljuset – varför då? 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 197-209 Bokkapitel (refereegranskat)abstract När jordens miljö försämras, ökar kraven på att vi måste ändra våra beteenden. Mangrant behöver vi hjälpa till att minska samhällets belastningar på sådant som fiskbestånd, skog, mark och klimat, bland annat genom att ändra vår konsumtion av allt från dagligvaror till energi. Kort sagt, vi behöver släcka ljuset så ofta vi kan. Det vanligaste argumentet för att få folk att göra dessa saker är naturligtvis att de är gynnsamma för miljön och därför är värda att göra. Samtidigt kan man välja att släcka ljuset av en rad olika skäl, såsom för den personliga hälsans eller ekonomins skull. Kanske är dessa andra skäl väl så viktiga för att få människor att faktiskt ändra sina (förvisso miljövänliga) beteenden. I detta kapitel frågar vi oss vad svenska folket anger som viktigaste motiv bakom att de beter sig miljövänligt och vad vi och miljöpolitiken kan lära av dessa svar för framtiden.
11.	Jönsson, Erik, 1987 (författare) Vindkraftens förutsättningar 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 221-234 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I energiöverenskommelsen från 2016 står att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar till år 2040. Det är något som medför stora förväntningar på vindkraften. Vindkraftsbranschen är optimistisk och spår att vindkraften, med avseende på kapacitet, redan inom 3–4 år har gått om kärnkraften. Den huvudsakliga frågan vi ställer oss i detta kapitel är om svenska folket delar denna optimism till att satsa på vindkraften. På senare tid har energiöverenskommelsens framtid kommit att ifrågasättas i och med att flera partier ånyo tagit ställning för ytterligare kärnkraftssatsningar, därför frågar vi oss också hur förutsättningarna ser ut för att nå politisk enighet kring energifrågan. Resultat från SOM-undersökningen 2020 visar bland annat att det svenska folket ställer sig mycket positivt till ytterligare vindkraftssatsningar och att vindkraften i förhållande till kärnkraften är relativt opolitiserad.
12.	Karlsson, David, 1974, et al. (författare) Folkhälsa och ekonomi i alkoholpolitiken 2021 Ingår i: Ulrika Andersson, Anders Carlander, Marie Grusell & Patrik Öhberg (red.) Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 105-117 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ibland står två önskvärda politiska värden emot varandra, och vill vi prioritera det ena riskerar det andra att få stå tillbaka. I politiken finns en tydlig sådan konflikt om avvägningen mellan en restriktiv alkoholpolitik för att främja folkhälsovärden och en generös attityd till alkoholservering och försäljning för att främja arbetstillfällen och ekonomiska värden. I detta kapitel undersöker vi svenska folkets åsikter om två frågor som berör denna värdekonflikt – serveringstillstånd och gårdsförsäljning. Resultaten pekar mot att människor har mycket delade meningar i dessa frågor. En möjlig tolkning av resultaten är att positioneringen i denna värdekonflikt ligger bakom åsikter även i andra alkoholpolitiska frågor och att ekonomiska värdet vägs mot hälsa även när frågan gäller till exempel skatter och försäljningsmonopol. Ett rimligt antagande är att det politiska trycket för att gynna nöjesindustrins intressen är starkast i ekonomiskt utsatta regioner. Men kanske något överraskande visar resultaten att människor som bor i dessa områden inte är mer benägna än andra att prioritera ekonomi över hälsa i alkoholpolitiken.
13.	Oscarsson, Henrik, 1972, et al. (författare) Svenska klimatförnekare 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 235-248 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Forskningens hittills bästa svar på varför klimatet på jorden förändras är att det huvudsakligen beror på mänskliga aktiviteter, främst vår förbränning av fossila bränslen. Om detta råder i det närmaste fullständig konsensus i vetenskapssamhället. Med utgångspunkt i tidigare forskning om klimatskepticism analyserar vi den svenska befolkningens uppfattningar om huruvida klimatförändringarna är orsakade av människan. Resultaten visar att ungefär en av tjugo svenskar – sex procent – kan betraktas som klimatförnekare. Analyserna i kapitlet visar att den svenske klimatförnekaren har en tydlig demografisk och attitydmässig profil: en man som är medelålders eller äldre och som saknar längre utbildning, står klart till höger i politiken, sympatiserar med Sverigedemokraterna, har ett svagt intresse för miljöfrågor och som inte alls känner sig oroad för förändringar i jordens klimat.
14.	Sandstig, Gabriella, 1969, et al. (författare) Stereotypa föreställningar om ålder under coronapandemin 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 119-131 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Den första riskgruppen som identifierades under coronapandemin var personer över 70 år. Sverige valde att för denna grupp införa särskilda rekommendationer, vilka i början av pandemin blev mycket omdiskuterade eftersom rekommendationerna bekräftade vissa ålderstereotyper. Följande kapitel analyserar i vilken utsträckning allmänheten instämmer i stereotypa påståenden om ålder under coronapandemin och vad som kännetecknar de grupper som instämmer i respektive tar avstånd från dessa föreställningar. I motsats till det förväntade resultatet, där tidigare forskning lyfter fram den universellt delade åldersstereotypa föreställningen att äldre är inkompetenta, är detta en föreställning som svenskarna under coronapandemin i lägst utsträckning instämmer i. Den föreställning om ålder som svenskarna främstinstämmer i är att personer yngre än 30 år inte distanserar sig tillräckligt, även om motsvarande föreställning om att personer över 70 år inte gör detsamma också är vanlig. Det kännetecknande för grupper som instämmer i föreställningarna är att de är unga snarare än äldre.
15.	Sandstig, Gabriella, 1969, et al. (författare) Tilltron till den egna förmågan under coronapandemin 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 93-104 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det finns en inbyggd motsättning mellan tilltron till den egna förmågan i tider av kris, och när det inte är kris. Detta eftersom möjligheten att göra sådant som är vär-defullt i livet kraftigt begränsats under coronapandemin. Kapitlet analyserar i vilken utsträckning allmänheten respektive riskgrupperna har tilltro till sin egen förmåga att klara sig utan allvarliga skador om de skulle smittas av coronaviruset, samt vad som kan förklara en lägre eller högre tilltro. Sammanfattningsvis är tilltron till den egna förmågan hög, men många är också osäkra. Bland riskgruppen äldre och dem med sämre hälsa, är tilltron låg. Detta medan tilltron bland dem med utländsk bakgrund är ganska hög. Tilltron till den egna förmågan kan förklaras av egen erfarenhet från tidigare pandemier, socialt lärande och kognitiv förmåga. Bland sårbarhetsfaktorerna förklarar den fysiska sårbarheten i form av en högre ålder och sämre skattad hälsa mer av den lägre tilltron till den egna förmågan, än den sociala.
16.	Weissenbilder, Marcus, 1992, et al. (författare) Stabilt stöd för EU under pandemin, men vart är unionen på väg? 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 261-270 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det starka stöd som präglat allmänhetens åsikter om EU de senaste åren ligger kvar på historiskt höga nivåer. De ökningar av förtroendet för EU som synts under senare år har dock avstannat och allmänheten i Sverige är något mer skeptisk till EUs hantering av pandemin än det nationella hanterandet. I frågor om ökad finansiell, politisk och militär integration på EU-nivå finns inte något starkt stöd i Sverige, en situation som kan bli politiskt het under kommande år när de tyska och franska regeringarna agerar för ett EU med utökad makt. I spåren av debatten kring gängkriminalitet i Sverige verkar även EU få en viss del av skulden, då EU allt mer anses haft en negativ påverkan på brottsbekämpningen. Som en konsekvens av pandemin kan EU nu vara på väg mot stora förändringar ännu en gång, en situation Sverige kanske varken vill ha eller är beredd på.
17.	Ohlsson, Jonas, 1980, et al. (författare) Ekvilibrium 2016 Ingår i: Ohlsson, Jonas, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium.. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 11-44 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Andersson, Dennis, et al. (författare) Hur reagerar opinionen på ökad flyktingmottagning? 2015 Ingår i: Bergström A., Johansson B., Oscarsson H. & Oskarson M. (red.) Fragment. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673328 ; , s. 249-260 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract nr 63
19.	Andersson, Dennis, et al. (författare) Swexit, Nato och andra folkomröstningar 2017 Ingår i: Ohlsson J., Oscarsson H. & Oskarson M. (red). Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 345-358 Bokkapitel (refereegranskat)
20.	Andersson, Dennis, et al. (författare) Västlänken – en fråga om förtroende 2018 Ingår i: Hemma Väst. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 129-144 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Andersson, Felix, et al. (författare) Brott, men inga straff? Svenska folkets inställning till våldsbrott och hur de ska förhindras 2022 Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 119-134 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Svenskarnas oro för gängkriminalitet har nått rekordhöga nivåer. I takt med att skjutningarna har ökat, så har även diskussionen om hur våldsbrott ska förstås och vad man ska göra för att minska våldsbrott i samhället tagit fart. I det här kapitlet studerar vi hur svenska folket ser på våldsbrott utifrån två perspektiv. Mer specifikt undersöker vi vad de bakomliggande orsakerna till våldsbrott anses vara och vad befolkningen anser kan göras för att minska dem. Kapitlet visar att svenska folket anger psykisk ohälsa som den vanligaste förklaringen till att någon begår ett våldsbrott. Den minst troliga orsaken anses vara brist på fritidsaktiviteter. Gällande möjliga åtgärder för att minska våldsbrott är det mest populära förslaget att ta bort den så kallade straffrabatten för unga. Den åtgärd som flest är tveksamma till är införande av visitationszoner. Även om svenskarna generellt är bekymrade och oroade för våldsbrott i samhället finns det stora ideologiska och könsmässiga skillnader när det kommer till förslag om åtgärder och orsakerna till våldsbrott.
22.	Andersson, Felix, et al. (författare) Det finns en sjö och sedan aldrig mer – medborgares och politikers inställning till att tillåta aktiv dödshjälp 2022 Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 89-100 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ska en svårt sjuk människa ha rätt att få hjälp av sjukvården att avsluta sitt liv, det vill säga bli erbjuden dödshjälp? Länge har politikerna inte ens velat utreda frågan om dödshjälp. Men saker har börjat att röra på sig, både i Sverige och internationellt. I det här kapitlet ställer vi oss frågan om den internationella trenden med en mer öppen debatt om dödshjälp återspeglas i den svenska opinionen. Vi frågar även hur opinionen över tid har utvecklats och i vilken utsträckning politiker och medborgare är eniga i frågan om dödshjälp. Vi finner att den svenska opinionen är stabil över tid och positivt inställd till dödshjälp. Likaså politikerna är positivt inställda till dödshjälp, men i något lägre omfattning. Frågan om dödshjälp ser ut att komma allt närmare en statlig utredning.
23.	Andersson, Felix, et al. (författare) Gottgörelse eller auktoritär tendens? Göteborgarnas inställning till att bygga mer i ”klassisk” stil 2021 Ingår i: Alltid måndag?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673519 ; , s. 55-74 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under pandemiåret 2020 kom Göteborgspolitiken att kretsa kring en tidigare perifer fråga i den lokalpolitiska debatten: arkitektur. Flera politiker krävde ökad politisk kontroll över arkitekturen på stadens nybyggnation, framförallt genom krav på mer ”klassisk” arkitektur. I detta kapitel studerar vi om förslaget att bygga mer i ”klassisk” stil vid nyproduktion stöds av göteborgarna. Resultaten visar att det finns ett brett stöd för förslaget bland en majoritet av anhängarna till varje enskilt parti i Göteborgs kommunfullmäktige. Anhängare till Socialdemokraterna, som är det parti i offentligheten som tagit starkast ställning för mer ”klassisk” nyproduktion, stöder dock inte förslaget i högre utsträckning än andra partianhängare. Istället är det anhängare till Kristdemokraterna, Demokraterna samt Vänsterpartiet som är de mest positivt inställda till förslaget. Förslaget innehar även ett brett stöd längs med hela vänster-högerskalan, där de ”klart till höger” är mest positiva. Sammantaget finns ett brett stöd för förslaget i alla undersökta undergrupper.
24.	Andersson, Felix, 1992, et al. (författare) ”Utan sociala medier hade vi aldrig någonsin kunnat växa så som vi har gjort” – En studie om Sverigedemokrater på nätet 2020 Ingår i: Digitala är vi allihopa?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673489 ; , s. 45-58 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det brukar framhållas att en del av Sverigedemokraternas framgångar är kopplade till deras starka närvaro på Facebook och Twitter. I detta kapitel studerar vi om anhängarna till Sverigedemokraterna skiljer ut sig från andra partianhängare när det gäller användningen och erfarenheter av sociala medier. Det vi vill veta är hur stark kopplingen är mellan Sverigedemokraternas närvaro på nätet och hur deras anhängare agerar på sociala medier. Resultaten visar att anhängarna till Sverigedemokraterna inte är mer aktiva på sociala medier än andra anhängare. Inte heller skiljer de ut sig när det kommer till hur de använder sociala medier för att påverka politikens riktning. Sverigedemokraternas anhängare är utifrån våra resultat inte de mest politiskt aktiva på nätet. När vi ska tala om vilka som är aktiva på sociala medier är det snarare yngre välutbildade kvinnor som inte sällan är anhängare till Vänsterpartiet som träder fram.
25.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR 2018 Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 213-231 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det fanns en tid när begreppet morgontidning var synonymt med en prasslig papperstidning som i gryningen levererades i brevlådan för att sedan ta plats på frukostbordet. Det var inte ovanligt att den hade ett sidformat av sådant mått att den, fullt utvecklad, täckte en ansenlig del av bordet. Det fanns också en tid när det ibland ringde på ytterdörren och någon frågade: ”vill du köpa kvällstidningen?” Det där händer förstås fortfarande. Men långt ifrån så ofta som förr. Bläddrandet har i många hem ersatts av skrollande och klickande. Tidningsformatet har krympt till några tums storlek. Samtidigt har denna den lilla tidningens innehåll blivit betydligt mer omfattande. Det är inte längre nödvändigt att hämta tidningen i brevlådan. Den går att läsa närsomhelst och varsomhelst. För den som vill. Och det vill ganska många. Andra föredrar den traditionella pappersvarianten. Det här kapitlet gör en genomlysning av hur läsningen av morgon- och kvällstidningar har förändrats under perioden 1986–2017.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "L773:0284 4788 OR L773:9789189673496 "

Avgränsa träffmängd

År