| 1. |
- Abou-Taouk, Hiba, 1981, et al.
(författare)
-
Leka på flera språk: Att stötta flerspråkigt deltagande i förskolan
- 2024
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 21:3, s. 205-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie syftar till att undersöka användningen av flera språk i narrativ lek och hur förskolläraren stöttar flerspråkiga barns deltagande i dessa aktiviteter. Gemensamma lekar har videoobserverats och analyserats med interaktionsanalys. Resultatet indikerar att deltagarna använder flera namngivna språk för att kommunicera om lekens regler och innehåll, i metakommunikation om språkanvändning under leken samt i sammanhang relaterade till högtider och populärkultur. Studien belyser hur ett transspråkande arbetssätt kan tillämpas genom att förskolläraren legitimerar användning av flera språk, triggar barns berättande på flera språk och metakommunicerar om språk i leken. Genom att framhäva vikten av transspråkande lekaktiviteter och erkänna flerspråkighet som en resurs bidrar studien till förståelsen av hur förskollärare kan stötta språkutveckling i en flerspråkig förskolemiljö.
|
|
| 2. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Den komplexa väven : Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass
- 2015
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 11:4, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar till och från förskoleklass organiseras på olika skolor. Via en webbaserad enkät söks skolledares argument för denna organisering. I analysen nyttjas ett ramfaktorteoretiskt tänkande som kompletteras med teorier om praktiskt förnuft samt kontinuitetsbegreppet. Resultaten visar att barn tenderar att göra fler övergångar mellan barngrupper och sociala gemenskaper ju yngre de är. Fördelningen av skolledarnas svar visar att majoriteten, på grund av yttre villkor, delar förskolegrupperna till nya klasser i övergången till förskoleklass. Däremot indikeras inte samma rörlighet i övergången till årskurs 1. Resultaten visar hur arbetet med att organisera övergångarna utgör en komplex väv av yttre faktiska villkor som barnantal och upptagningsområdets storlek, av inre logiker och föreställningar om vad som är det bästa för barnen och det bästa för det fortsatta lärandet samt av skolans tradition av att organisera för arbetet med övergångar.
|
|
| 3. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Från förväntningar till motstånd och anpassning : Fyra barns övergångar till och från förskoleklass
- 2013
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 6:15, s. 1-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses the Swedish preschool class and the transitions from preschool to compulsory school, out from children’s perspectives. The study indicates that children, in these transitions, are constructing identities such as future pupils, Ex preschoolers, playful preschool class children and adjusted and responsible pupils. It’s indicated that children’s ways of defining themselves, and their markings of borders between the institutions, are changing over time and are depending on the current context. The study also highlights how Swedish children conduct two school entries where they have to reconstruct both their identities and their understanding of institutional borders.
|
|
| 4. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Förskoleklasslärare som gästarbetare : Gränsmarkeringar via sociala stängningar
- 2010
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - Oslo : Högskolan i Oslo. - 1890-9167. ; 3:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The preschool class is an educational programme that has been created through an educational reform in Sweden in the late 1990s. The purpose was to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a “new pedagogy”. My study of teacher identities in preschool class shows that the teachers are using strategies to mark their differences to other teachers. One strategy is to enhance in-groups and out-groups. These strategies also construct the preschool class as a security zone where the teachers distance themselves from other teachers, in contrast to the educational reform.
|
|
| 5. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
Nordic Preschool Teachers’ Views of the Physical and Psychological Literacy Environments Regarding Read-Alouds in Preschool
- 2024
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This research aimed to increase knowledge about Nordic preschool teachers’ views of their preschool’s physical and psychological literacy environment regarding read-alouds. A total of 222 Nordic preschool teachers (52 Finnish, 91 Norwegian and 79 Swedish) responded to a survey about early literacy practices. Likert scale questions were relevant in this study, and they included statements about the teachers’ views of the physical literacy environment and practices of reading aloud. Scales indicating a physical and psychological literacy environment were created based on statements that reflected the respective literacy environment. The results revealed that the teachers, on average, rated their preschool’s physical literacy environment positively. Their attitudes towards the psychological literacy environment were, on average, high regarding reading aloud as an opportunity for meaning-making and even higher for language-stimulating interaction. The attitudes towards reading aloud to organise everyday activities scored very low on average, which was a somewhat unexpected finding. There were some statistically significant differences in the measures between countries and groups by, for example, educational level. High-quality literacy environments are discussed as essential to emphasise in preschool teacher training and in-service training.
|
|
| 6. |
- Alnervik, Karin, 1958-, et al.
(författare)
-
Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation
- 2018
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : OsloMet – storbyuniversitetet. - 1890-9167. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogisk dokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikeln analyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
|
|
| 7. |
- Andersen, Camilla Eline, et al.
(författare)
-
Lyssnandets pedagogik i Sverige och Norge i dag. Kartbilder över olika sätt att förstå och praktisera fenomenet
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 19:4, s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är det som efter många år fortfarande lockar förskollärare, pedagoger och forskare inom förskolefältet att inspireras av lyssnandets pedagogik i sina praktiker i Sverige och Norge? Vad är lyssnandets pedagogik för dem i dag, i praktiken och i teorin? Hur ska vi förstå vad som hände då och vad som händer nu i olika kontexter som kan utgöras också av två grannationer? Vad har lyssnande pedagogik betytt för förskolans framväxt och med särskilt fokus på Sverige och Norge där Ann Åbergs texter fått ett stort genomslag? Detta är frågor vi ställde oss och ville få svar på när vi efterlyste bidrag till detta specialnummer av tidskriften Nordisk Barnehageforskning på temat Lyssnandets pedagogik. Ett tjugotal forskare svarade och efter en, på grund av pandemin, utdragen och rigorös review-process publiceras nu elva artiklar i detta temanummer. Tillsammans avspeglar de en angelägen bredd i intresset för vad lyssnandets pedagogik är i dag och kan bli i framtiden.
|
|
| 8. |
- Asplund Carlsson, Maj, 1948, et al.
(författare)
-
Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estetik
- 2008
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 1:1, s. 41-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to analyze teachers’ changing ways of talking about children’s aesthetic learning in the early years as a result of a research and development project. With a point of departure in developmental and variation theory, a praxis oriented project was designed with the aim of finding out whether collaborative talk and meta-cognitive dialogues could contribute to children’s learning of music, dance and poetry. The participating teachers were offered in-service training in order to develop a new way of teaching and new ways of thinking about the curriculum and children’s learning. Interviews with the teachers were carried out at the beginning and the end of the project. The teachers’ learning was expressed in changed ways of talking about aesthetics and learning. From an emphasis on personality development and the teacher’s lack of expertise with the aesthetic subjects as an obstacle, the teachers expressed a view of having become more aware of the concept of learning objects in the aesthetics, of their own role as teachers in directing children’s attention and to listen to children. The teachers thus gained a new way of talking about themselves as teachers and about children’s learning within music, dance and poetry.
|
|
| 9. |
- Asplund Carlsson, Maj, et al.
(författare)
-
Till vildingarnas land. Barnboksförfattaren besöker förorten
- 2013
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 6:7, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Title: Where “the wild things” are: An author of children’s books on a visit to the suburbs Abstract:Few studies have been carried out on children’s literature from a post-colonial perspective. In this article, we look closer at four picture books recently published in Sweden with the purpose of giving children from urban areas patterns of identification. The aim of our study is to see how the ‘suburb’ is articulated as a multi-accented sign. Three themes are elaborated in our analysis, i.e. loneliness and alienation, drug abuse and misery as well as small business occurrence. We also discuss the consequences for children in early years of an encounter with a distorted or alienated view of suburban culture.
|
|
| 10. |
- Bevemyr, Mats, 1964-, et al.
(författare)
-
Events of potential learning : how preschoolers produce curriculum at the computer during free play periods
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 12:8, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: The Swedish preschool curriculum emphasizes children’s learning through play. This means that children’s learning in everyday practice is accomplished through a complex mixture of teacher-led activities and activities the children themselves initiate. When learning is viewed as situated and constituted through social interaction (Lave & Wenger, 1991), almost all social events have learning potential. Consequently, from an educational and a curriculum point of view it is important to raise the question of how children’s learning can be made visible, and determine what kind of learning children’s own initiated (play) activities imply. The focus of the paper is on children’s (aged 3-5 years) “communities of practice” at the computer during “free play” period in two various Swedish preschools settings. Events of peer interaction are analyzed in detail to illustrate what kind of learning activities are going on at the computer, and to discuss these events of potential learning in relation to the curriculum goals and the educational practice. From a curriculum point of view, the analyses show that the children’s activities at the computer involve a variety of events that might provides for learning that can be viewed as goal-oriented. From the children’s point of view, the project of socialization seems to be the most prominent goal. A crucial point for educational success, however, is to understand not only what the object of learning is, rather what motivates children’s play apprenticeship in their own “communities of practice”.
|
|
| 11. |
- Björklund, Camilla, 1977, et al.
(författare)
-
Berättelser som redskap för att föra och följa resonemang
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 12:5, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: The aim of this study is to identify different ways of reasoning when preschool children create stories based on a given theme and with both a traditional and an unfamiliar framework for stories. 17 children participated in the study and the analysis shows three different ways to create stories: 1) stories with a fairy tale structure; 2) expressionist and fragmented accounts; 3) stories focusing on weather and seasonal changes. The cultural tools that children are offered (structure of a story) are used by some children to create traditional stories, but not as a tool for creating new forms of stories. The results show that children’s knowledge of the content within the stories and their conceptual understanding seem to play an important role for the ways in which the structure of stories are used as tools for reasoning.Sammadrag: Syftet med denna studie är att klargöra olika sätt att resonera när förskolebarn själva konstruerar berättelser utifrån ett givet tema och inför en traditionell och en mer kontroversiell form för berättelser. 17 barn deltog i studien och analysen visar på tre olika sätt att konstruera berättelser: 1) Berättelser med sagostruktur; 2) Expressionistiska och fragmentariska redogörelser; 3) Berättelser med fokus på väder- och årstidsväxlingar. Det kulturella redskap som barnen erbjuds (berättelsestrukturen) används av en del av barnen för att skapa traditionella berättelser, men inte som stöd för nyskapade former av berättelser. Resultaten visar att barn kunnande om innehållet i berättelserna och begreppsförståelse tycks spela en betydelsefull roll för hur barns berättelser används som redskap för resonemang.
|
|
| 12. |
- Björklund, Camilla, 1977
(författare)
-
Didaktisk diskussion om barnträdgårdslärares möjligheter att arbeta med matematik i finländsk småbarnsfostran
- 2013
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 6:7, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Finnish teachers encounter an increased focus on learning aspects and a revised legislation strengthens teachers’ professional role for early learning, which also has impact on pre-school teachers’ work in early childhood education (children 0–5 years). The paradigm in early childhood education in recent years emphasizes development, learning and teaching. Mathematics is one content area that has been given a lot of attention in Nordic discussions on education for early years. However, the Finnish national curricula and guidelines for early childhood education give limited support for developing stimulating and goal-oriented educational practice in so called academic fields of knowledge, for example mathematics. This article aims at pointing at some of the prerequisites for working with mathematics in Finnish early childhood education in relation to new research on mathematical development and didactics suitable for early childhood education. Three authentic examples of traditional pre-school activities with toddlers are taken as a starting point for the didactical discussion.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Björklund, Camilla, et al.
(författare)
-
Matematisering i lek på vetenskaplig grund
- 2023
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOASP). - 1890-9167. ; 20:2, s. 29-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här artikeln riktar vi uppmärksamhet mot uttrycket matematisera, myntat av matematikdidaktikern Hans Freudenthal och ofta använt i beskrivningar av förskolebarns matematiklärande. I artikeln problematiseras Freudenthals matematikdidaktiska ansats med fokus på hur matematisera framträder i undervisning där lek har en central roll. Mer explicit studeras hur form och innehåll i tre lekaktiviteter (94 videoinspelade observationer) tillsammans med barns och förskollärares ageranden möjliggör matematiserande utan att lekens ursprungliga värden förringas utan snarare vidgas eller fördjupas. Resultaten visar att undervisning som möjliggör matematiserande är en didaktisk utmaning där barns agency i lekaktiviteten, deras kunskaper om lekens struktur samt deras tidigare matematikkunskaper framstår som kritiskt. Pedagogiska implikationer är vikten av barns frihet att ta initiativ till att undersöka och använda matematik som är relevant för leken samt hur förskollärarens aktiva deltagande i leken främjar barnens agency.
|
|
| 15. |
- Bourbour, Maryam, 1977-, et al.
(författare)
-
Preschool teachers’ reasoning about interactive whiteboard embedded in mathematics education in Swedish preschools
- 2014
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Høgskolen i Oslo og Akershus. - 1890-9167. ; 7:2, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to investigate the ways in which teachers enact the interactive whiteboard (IWB) in Swedish preschools in relation to preschool children’s mathematical learning. Data collected from interviews with four preschool teachers have provided the opportunity to consider the potential of IWB to facilitate a creative approach to young children’s mathematics education. The findings suggest that IWB use in preschool is mostly viewed as “Space for children to involve in problem-solving situations”, “Supporting collaborative learning and mutual negotiation”, “Goal-oriented mathematics learning facilitated by IWB” and “Retaining children’s interest in learning activities”. This study also highlights the importance of teachers’ technological knowledge and skills in mediating the interaction and facilitating the use of IWB in preschool pedagogical practices.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Cavallin, Clemens, et al.
(författare)
-
Barnets (o)fria undran. Vilka ramar ger läroplanerna för barn att utforska religiösa och existentiella frågor i finska, norska och svenska förskolor?
- 2023
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 20:4, s. 80-102
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. De tre länderna hanterar religionens nya roll och relationen mellan kulturell mångfald, kulturarv och värdegrund olika. Den avgörande punkten är i hur hög grad ett sekulärt ideal förskjuter religiösa teman från förskolans pedagogiska verksamhet till en privat sfär och i vilken utsträckning kristendomens tidigare roll att forma medborgare fortfarande anses legitimt, men nu utvidgat till att inkludera också andra religioners identitetsbildning. Värden, principer och idéer i läroplanerna både begränsar och möjliggör barnets rätt till undran över livsfrågor, vilket leder till ett dynamiskt spänningsfält som inkorporeras i sociala institutioner. Detta gäller såväl i en nationell kontext som i pedagogiska situationer på förskolan. Utrymmet för undran över religiösa och existentiella frågor blir dock paradoxalt för både barnet och pedagogen när olika värden och principer motverkar varandra.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Elfström Pettersson, Katarina, 1959-
(författare)
-
Teachers’ actions and children’s interests : Quality becomings in preschool documentation
- 2017
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Høgskolen i Oslo og Akershus. - 1890-9167. ; 14:2, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High quality is considered to be important for children’s development and learning in early childhood education. Swedish preschool teachers are required to systematically develop their practice and support children’s learning, using documentation and taking children’s interests into account. From a posthumanist perspective, preschool documentation, models and templates could be seen as actively producing certain elements of quality. Reading documentation from eight Swedish preschool groups diffractively through different texts, such as the national curriculum, supportive texts and research, this article discusses how teachers’ actions and children’s interests are produced as important quality aspects in one of these groups.
|
|
| 20. |
- Elkin Postila, Teresa, 1970-
(författare)
-
An ecology of practices – the hydrosocial cycle as a matter of concern in preschool children’s explorations
- 2023
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 20:4, s. 25-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to investigate the local ecology of practices in joint engagements with the hydrosocial cycle by preschool children, water specialists and a researcher in a Swedish urbanised coastal area. In particular, the article considers the potential of Isabelle Stengers’ plea for creative meetings, knowledge exchanges and collaborations to produce novel relational practices between different parts of society, practices and disciplines. This local ecology of practices was investigated in a posthumanist onto-epistemological intervention research project, theoretically and methodologically informed by Isabelle Stengers, Donna Haraway and Anna L. Tsing. In three stories constructed by the preschool children’s and the researcher’s collectively produced data – digital films and photographs, notes and drawings – attention is drawn to the hydrosocial cycle through the concepts of tracing, hierarchies and values in the locally situated ecology of practices. The stories emphasise the significant contemporary topic of water and wastewater in everyday preschool practices and activities and the processes through which water and society make and remake each other. In conclusion, the article suggests that creating relational practices and collaborations between different parts of society could make other questions possible and alternative methods conceivable, for example changed approaches to collaborations between young children, researchers and other professions.
|
|
| 21. |
- Emilson, Anette, et al.
(författare)
-
Jakten på det kompetenta barnet
- 2012
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 5:21, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 22. |
- Emilson, Anette, 1964-, et al.
(författare)
-
Jakten på det kompetenta barnet
- 2012
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 5:21, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From different documentation situation the aim of this study is to investigate the focus of the documentation as well as the communication between preschool teachers and children in these situations. The research questions are: What is the focus of the documentation? What characterizes the communication between the teachers and the children when these teachers at the same time are documenting? To interpret and understand this communication Habermas’ concepts of communicative and strategic action are used. Data consists of video observations, where 157 minutes of recordings have been analyzed. 30 children, 1-3 years, and their 7 preschool teachers have participated in the study. The results show that it is mainly children’s achievements that are documented and that the preschool teachers either become silent observers or eager advocators of a particular discovery. What is communicated and documented by the teachers have a high degree of abstraction, and the communication is of a strategic character.
|
|
| 23. |
- Eriksson, Anita, 1955-, et al.
(författare)
-
Förskolechefens ansvar och uppdrag ur ett kommunalt förvaltningsperspektiv
- 2015
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 11:9, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The revision of the Swedish Education Act and of the Pre-School Curriculum of 2010 involved ademand for improved pedagogical quality and for an alteration and clarification of roles and responsibilitieswithin the pre-school sector. In the revision the responsibilities, authorizations and rights to make decisions ofthe Heads of Preschool were articulated and clarified. This article describes and discusses how the newresponsibilities and tasks of the Heads of Preschool have been interpreted and how the response to the revisionshas manifested itself within a framework of municipal public administration. The data used consists of aquestionnaire answered by 48 administrative officials with responsibility for education government in differentmunicipalities. The result shows that the Heads of Preschool in a majority of municipalities are faced withincreasing responsibilities and a new accountability structure. In order to meet the demands for improvedpedagogical quality they are also expected to provide competence development opportunities for preschool staff.
|
|
| 24. |
- Eriksson, Anita
(författare)
-
Förskollärarens förtydligade ansvar : en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap
- 2014
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Høgskolen i Oslo og Akershus. - 1890-9167. ; 7:6, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln fokuserar hur det för förskoläraren förtydligade ansvaret för den pedagogiska verksamheten som trädde i kraft 2011, tolkas och omsätts på en övergripande kommunal nivå och kommer till uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån intervjuer och kommunala policydokument beskrivs och problematiseras hur detta ansvar tolkas och implementeras i två kommuner. Av studien framgår att tolkningarna varierar liksom sättet att implementera detta ansvar på när det gäller innehåll, omfattning och genomförande. På en diskursiv nivå beskrivs förskollärarens förtydligade ansvar både av utvecklingsledare, förskolechef och förskollärare som motiverat utifrån skillnader i yrkeskunskap mellan förskollärare och annan personal. I arbetslag bestående av olika yrkeskategorier i förskolans sociala praktik, beskrivs det däremot som känsligt att diskutera förändringar i ansvars- och arbetsfördelning utifrån denna skillnad.
|
|
| 25. |
- Eriksson, Christine, 1970-
(författare)
-
Att kuratera en kontext för en förskolepraktik i offentliga rum – En annan direkt demokrati uppstår
- 2024
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 21:3, s. 79-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel intresserar sig för hur förskolan skulle kunna erbjuda barn möjlighet att uttrycka sina angelägenheter om offentliga rum på offentliga platser. Teoretiskt är artikeln baserad på filosofen Isabelle Stengers diskussion kring behovet att skapa en annan vetenskap som aktivt deltar i att skapa ett demokratiskt hållbart samhälle, och på den ANT-inspirerade filosofen Annemarie Mols resonemang om empirisk filosofi i syfte att uppmärksamma hur olika praktiker skapar olika offentliga verkligheter. Artikeln visar hur forskare tillsammans med en liten grupp förskolebarn i åldrarna ett och ett halvt till tre år aktiverar offentliga platser såsom en buss, en tunnelbaneresa och en gång- och cykeltunnel i centrala Stockholm. I dessa empiriska aktiveringar uppstår nya offentliga praktiker som markerar en kollektivt deltagande sångpraktik på bussen, hur en kinestetisk praktik av direkt närvaro uppstår i tunnelbanan och där de förkroppsligade och sensoriska kontaktzonerna etableras genom en annan praktik av att läsa väglinjer.
|
|
