| 1. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(författare)
-
Gotlands fladdermusfauna 2014 : Arternas status och förändringar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fladdermusfaunan på Gotland har tidigare undersökts fyra gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Därtill har fladdermössens beteenden vid vindkraftverk och under migrationen studerats på Gotland flera år på 2000-talet. För att fladdermusprojektet inom LifeELMIAS, Gotland 2014, som omfattade tio Natura 2000-områden, skulle kunna jämföras med de tidigare inventeringarna bestämde vi i samråd med Länsstyrelsen att komplettera med linjetaxeringar och artkarteringar i flera för faunan värdefulla områden. Hela materialet från alla undersökningarna skulle då kunna användas med syftet övervakning, dvs. för att påvisa förändringar i faunan och beskriva arternas status. Under juli 2014 då det huvudsakliga arbetet ägnades åt Natura 2000-områdena kunde vi påbörja linjetaxeringarna på natten sedan artkarteringen i de utvalda områdena avslutats. Under augusti gjordes artkartering i områden som vid tidigare inventeringar visat sig artrika eller på annat sätt var intressanta. Från dessa gjordes då också linjetaxeringar efter avslutade artkarteringar. Hela materialet från 2014 baseras på 7291 observationer av fladdermöss. Förslag om ändrade svenska artnamn på fladdermöss som publicerats under arbetet med denna artikel (de Jong m.fl. 2015) gör att vi i avsnittet om arternas status tillfogat de ändrade nya namnen inom parentes efter de gamla namnen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(författare)
-
Bats and offshore wind turbines studied in southern Scandinavia
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A pilot study 2002-2003 at turbines on land showed that certain locations in the landscape could explain some of the casualty risks and the main reasons for collisions were found. During the 2005 introductory studies and in the project 2006 on bats in offshore areas in Kalmarsund we could confirm earlier known flyways from coastal points and found an extensive activity of passing migrants but also of resident species coming from various directions to areas with an abundance of insects. Observations were made at Utgrunden and Yttre Stengrund in Kalmarsund in the Baltic Sea and in Öresund between Sweden and Denmark. The observers onboard the boats and at the coastal points where bats take off used ultrasound detectors, strong portable spotlights and at special times also thermal camera. Boxes for automatic recording of bats were used on land, were placed on the turbines, and on the boat's cap. These methods resulted in a total of 12 354 observations of bats, 3 830 over the sea and 8 524 on land. Bats fly over the sea in winds up to about 10 m/s, a major part of the activity took place at wind speeds less than 5 m/s. Bats of 10 species were observed on the open sea and all of them were foraging at suitable weather conditions, which means calm weather or light breeze. The bats did not avoid the turbines. On the contrary they stayed for shorter or longer periods hunting close to the windmills because of the accumulation of flying insects. Hunting close to the blades was observed, why the risk of colliding might be comparable to land-based turbines. Bats also used wind turbines for resting. Insects were collected at places and times when bats were observed feeding. Chironomids were dominating, but we also found many other flying species of other insect groups. Insects, but probably also crustaceans, were caught by bats in the water surface. Some terrestrial species occurred among the insects and spiders that were drifting in the air. At times we suppose that their origin was in the Baltic Republics or Russia. It was earlier completely unknown that many bat species, migratory and non-migratory, regularly use this food resource on the open sea far from the coasts in the late summer and early autumn. With radar on Utgrunden's lighthouse data on movements of the largest bat species, mainly Nyctalus noctula, could be studied. This gave data on flyways, directions, movement patterns when foraging, especially near the turbines. With the radar it was possible to measure altitude and the results showed that almost all activity took place below 40 m above sea level, while only a few cases of higher flight was recorded. Observations from boat showed that altitude was very variable according to the available insects. Bats were seen hunting from the water surface up to the upper part of the windmills. Need of further research and developing methods is discussed in the report. An updated risk assessment is presented. A standpoint today is that areas with concentrated flyways and foraging habitats with an abundance of flying insects must be very carefully examined if new windmills are planned. The collision risk at offshore wind power parks is impossible to study as long as there are no such parks. Investigations on bats needed for environmental impact assessments are suggested. To minimize the casualty risks at existing turbines further research is needed. Some measures to take have been discussed. In certain cases it is probably most effective to move a turbine a relative short distance because of the sometimes short edges of the flyways and also the insect rich habitats. Another method is to stop the turbine during periods of high risk. Because the accumulation of insects is the reason for bats hunting close to the blades methods to reduce the amount of flying insects at the turbines would be of interest. Methods to keep the bats away from the turbines do not exist and some such ideas might also have negative effects on other animals and also on humans.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea
- 2009
-
Ingår i: Journal of Mammalogy. - 0022-2372 .- 1545-1542. ; 90, s. 1318-1323
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We studied bats migrating and foraging over the sea by direct observations and automatic acoustic recording We recorded 11 species (of a community of 18 species) flying over the ocean up to 14 km from the shore. All bats used sonar during migration flights at sea, often with slightly lower frequencies and longer pulse intervals compared to those used over land. The altitude used for migration flight was most often < 10 m above sea level. Bats must use other sensory systems for long-distance navigation, but they probably use echoes from the water surface to orient to the immediate surroundings. Both migrant and resident bats foraged over the sea in areas with an abundance of insects in the air and crustaceans in the surface waters. When hunting insects near vertical objects such as lighthouses and wind turbines, bats rapidly changed altitude, for example, to forage around turbine blades. The findings illustrate why and how bats might be exposed to additional mortality by offshore wind power.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Fladdermusfaunan i Valle härad
- 2013
-
Ingår i: Skaraborgsnatur. - 0347-2949. ; 48, s. 92-99
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Fladdermusinventering inom projektet LifeELMIAS, Gotland 2014 : inventering av tio gotländska ängen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fladdermöss i tio gotländska ängen inventerades vid två besök vardera. Med hjälp av handhållen detektor och ett antal autoboxar kartlades fladdermusfaunans artsammansättning och var i områdena olika arter uppehöll sig. Utifrån de insamlade fältobservationerna analyserades vilka råd om framtida skötsel som kunde ges. I samtliga inventerade områden hittades den rödlistade arten fransfladdermus. Den förekom i stor utsträckning i de till naturskogsliknande stadium igenväxta delarna av områdena. I några ängen förekom också andra ovanliga arter såsom barbastell, sydfladdermus och pipistrell. I ett änge, Käldeänge i Garde, hittades den mycket ovanliga arten grå långörad fladdermus, som inte hittats i Sverige sedan slutet av 1980-talet. De två i särklass artrikaste områdena var Fide prästänge och Pankar, med 12 respektive 9 arter. Dessa två är de artrikaste fladdermuslokalerna på Gotland och det är därför extra viktigt att man tar hänsyn till fladdermössen vid val av skötsel. Fide prästänge står sig mycket väl sett till artrikedom i jämförelse med andra områden i resten av landet. Detta tämligen lilla område kvalar in som ett av de artrikare i Sverige. De övriga inventerade miljöerna är även de av intresse för fladdermusfaunan på Gotland genom sin artikedom och genom förekomsterna av fransfladdermus (och för Käldänge naturligtvis grå långörad fladdermus).
|
|
| 14. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(författare)
-
Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En pilotundersökning 2002-2003 vid vindkraftverk på land i Sydsverige visade på lägen i landskapet där riskerna för kollisioner var förhöjda samt de viktigaste orsakerna till olyckorna. Under 2005 års förstudie och i projektet 2006 vid havsbaserade vindkraftverk kunde vi bekräfta tidigare utpekade utsträck över havet av fladdermöss i Kalmarsund och fann en omfattande aktivitet av passerande migranter men även av stationära arter som från olika håll flög ut till områden med mycket insekter. Observationer gjordes framför allt vid Utgrunden och Yttre Stengrund i Kalmarsund och i Öresund. Observatörerna på båtarna och på utsträcksplatser på land använde ultraljudsdetektorer, starka strålkastare och vid vissa tillfällen värmekamera. Automatiskt registrerande boxar användes på land, hängdes på vindkraftverken och placerades på båtens kapp. Metoderna resulterade i totalt 12 354 observationer av fladdermöss, varav 3 830 över havet och 8 524 på land. Fladdermöss flög över havet i vindstyrkor upp till ca 10 m/s, men en stor del av aktiviteten skedde vid vindstyrkor mindre än 5 m/s. Fladdermöss av 10 arter observerades ute till havs och alla sågs söka föda vid tjänlig väderlek, d.v.s. främst vid svaga vindar och blankvatten. Fladdermössen undvek inte vindkraftverken. Tvärtom stannade de ofta till för insektsjakt nära verken på grund den ansamling av insekter som förekom där. Jakt helt intill rotorbladen observerades, vilket innebär att kollisionsrisken kan vara jämförbar med landbaserade verk. Fladdermöss kan bevisligen också använda vindkraftverk som viloplats, vilket har skett i det mest insektsrika området vi undersökte.Insamling av insekter gjordes på de platser och vid de tillfällen då fladdermöss sågs jaga. Fjädermyggor dominerade, men många andra flygande arter av andra insektsgrupper var också företrädda. Insekter, och troligen även några kräftdjur, togs också i havsytan. Några arter av landlevande arter förekom bland de mängder av insekter och spindlar som drev omkring i luftmassorna. Vid vissa tillfällen antar vi att de har kommit från Balticum eller Ryssland. Det har inte tidigare varit känt att många fladdermusarter, stationära och migrerande, regelbundet utnyttjar denna födoresurs långt ute i havet under eftersommaren och tidiga hösten.Med radarn på Utgrundens fyr kunde data om de största arterna, troligen mest stor fladdermus, insamlas. Det gällde flygvägar, riktningar, rörelsemönster vid födosök, speciellt i närheten av vindkraftverken. Med radarn kunde fastställas att nästan all aktivitet skedde under 40 m höjd, endast enstaka fladdermöss flög högre vid sträckflykt. Direktobservationerna från båt visade att fladdermössen varierade höjd efter tillgången på insekter. Sålunda förekom flyghöjder från havsytan upp till verkens övre delar.Behov av fortsatt forskning och utvecklingsarbete diskuteras i rapporten. Vidare görs en uppdaterad riskbedömning. Ståndpunkten är nu att områden med koncentrerade flygvägar och insektsrika födosöksområden är de som måste granskas extra noga inför lokalisering av nya vindkraftverk. Risken för kollisioner vid ren passage genom stora vindkraftsparker kan inte bedömas, eftersom det ännu inte hunnit uppföras några parker. Förslag ges om vilka undersökningar som bör föregå lokaliseringsbesluten. Några krav på vad kontrollprogram vid utbyggnad bör innefatta diskuteras också. För att minska riskerna vid befintliga vindkraftverk krävs fortsatt forskning och metodutveckling. Några åtgärder som diskuterats hittills redovisas i rapporten. I svåra fall är sannolikt den effektivaste åtgärden att flytta vindkraftverket. Det kan troligen räcka med relativt korta avstånd på grund av att flygvägarna kan ha skarpa gränser och att de insektsrika födosöksbiotoperna också kan vara ganska väl avgränsade. En annan åtgärd kan vara att låta vindkraftverket stå stilla vid de tider då risken för kollisioner är stor. Eftersom ansamling av insekter kring vindkraftverken kan vara en viktig orsak till jakt nära rotorbladen kan man också tänka sig åtgärder för att minska mängden flygande insekter runt verken. Fungerande metoder som kan få fladdermöss att väja för vindkraftverk finns inte och idéer som förekommit kan ha negativa effekter i form av störningar eller skador på andra djurarter och för människor.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Fåglar och vindkraft
- 2010
-
Ingår i: Skärgård. - 0356-9381. ; 33, s. 8-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 17. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Gotlands fladdermusfauna 1997
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 1997 inventerades fladdermusfaunan på Gotland inkl. Fårö (22 juli-2 augusti) och Gotska sandön (1-4 juni). Använd metod var artkartering och linjetaxering. Dessutom kunde åtskilliga kolonier i hus kontrolleras genom att upprop spreds i tidningar. Insatsen 1997 gjordes mer omfattande än vad som krävs i en fortlöpande övervakning, detta för att lägga en bättre grund för kommande års inventeringar, tex. i fråga om val av lokaler och linjetaxeringsrutter. Totalt observerades under inventeringen 1524 fladdermöss fördelade på 10 arter. Den dominerande arten var nordisk fladdermus vilken utgjorde 60 % av observationerna och förekom på 85 % av de undersökta lokalerna.
|
|
| 18. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Gotlands fladdermusfauna 2005
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gotlands fladdermusfauna har inventerats 4 gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Detta är rapporten från 2005 års inventering. Artkartering utfördes på 139 lokaler och linjetaxering med bil omfattade 788 km av vägnätet. Sammanlagt 1860 fladdermöss observerades, 975 vid lokalerna och 885 vid linjetaxeringen. 12 olika arter anträffades under 2005 och därmed är det nu totalt 14 arter påvisade på Gotland. Tre av dessa har troligen inte reproducerande populationer på ön. Den vanligaste arten, nordisk fladdermus, observerades med 1284 individer och var närvarande vid 75% av alla artkarterade lokaler och vid linjetaxeringen räknades i medeltal 11 individer/km, vilket är mycket mer än vad som är normalt på fastlandet. Populationen tycks vara stabil. Trollfladdermus observerades med några få individer på en lokal 1980 och har sedan dess ökat gradvis. Under 2005 observerades 89 individer på 39 platser. Den är nu väl spridd över ön och flera kolonier påvisades. Myotis-arterna är vanligare på Gotland än vad de vanligen är på fastlandet. En möjlig förklaring är att Gotland saknar populationer av dvärgfladdermus, en situation som även råder på Bornholm. Barbastell som tidigare endast var funnen på sydligaste Gotland hittades nu även på norra Gotland. Från naturvårdssynpunkt är läget för fladdermössen ungefär som tidigare. Det finns dock klart negativa faktorer som kräver ökad uppmärksamhet. Skogs- och utmarksbete av kor och hästar avvecklas och leder till försämrade vegetationsstrukturer och sämre insekttillgång för fladdermössen. Vid skötsel av ängen och lövskog är det vanligt att man öppnar för mycket och inte bevarar de täta partier av hässlen och fullskiktade lövbestånd som är värdefulla för flera arter t.ex. fransfladdermus. Placering av nya vindkraftverk sker ofta utan tillräcklig hänsyn till viktiga födosöksbiotoper för fladdermöss.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Ahlén, Ingemar
(författare)
-
Gotlands fladdermöss
- 2009
-
Ingår i: Natur på Gotland. - 1400-9870. ; , s. 18-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
