| 1. |
- Alamaa, Linda, et al.
(författare)
-
Governmentality
- 2022
-
Ingår i: Perspektiv på offentlig förvaltning : Teori i praktiken - Teori i praktiken. - 9789144153247 ; , s. 169-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introducerar governmentality som ett teoretiskt perspektiv på offentlig förvaltning.
|
|
| 2. |
- Alamaa, Linda, et al.
(författare)
-
De reaktionära
- 2023
-
Ingår i: Fronesis. ; :76-77, s. 8-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Alamaa, Linda, et al.
(författare)
-
Efter NPM
- 2022
-
Ingår i: Bortom systemskiftet : Mot en ny gemenskap - Mot en ny gemenskap. - 9789189155916
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Om de ideologiska rötterna till New Public Management och arbetsplatsdemokrati som ett möjligt alternativ för att öka välfärdsprofessionernas inflytande.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alamaa, Linda
(författare)
-
The Market as Norm : The Governmentality of State Aid Regulation
- 2020
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Critical European Studies. - London : Routledge. - 9781138589919 - 9780429491306 ; , s. 186-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This handbook comprehensively defines and shapes the field of Critical European Union Studies, sets the research agenda and highlights emerging areas of study. Bringing together critical analyses of European Union politics, policies and processes with an expert range of contributors, it overcomes disciplinary borders and paradigms and addresses four main thematic areas pertaining to the study of the European Union and its policies:• Critical approaches to European integration;• Critical approaches to European political economy;• Critical approaches to the EU’s internal security;• Critical approaches to the EU’s external relations and foreign affairs.
|
|
| 7. |
- Alamaa, Linda, Universitetslektor, biträdande, 1984-, et al.
(författare)
-
Why are organisational professionals expanding in the Swedish public sector? The role of accountability
- 2024
-
Ingår i: Public Policy and Administration. - London : Sage Publications. - 0952-0767 .- 1749-4192.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent research shows that new types of high-skilled administrators, what we in this article label organisational professionals, have amplified their presence in public sector organisations in relation to other types of public sector employees. Our purpose is to analyse how organisational accountability can be seen as a driver behind the expansion of organisational professionals. Intensified political and administrative pressures seem to be driving this process, but there also seems to be internal turfs in which the different parts of the government administration seek to hold each other accountable, a process possibly amplified by professionalising ambitions of the organisational professionals. The article concludes that the bureaucratising effect of accountability demands ought to be highlighted more in critical research of accountability. The study is based on semi-structured interviews and focus groups with public sector professionals in Sweden from different policy sectors and government levels.
|
|
| 8. |
- Altermark, Niklas, et al.
(författare)
-
Neuro-Problems : Knowing Politics Through the Brain
- 2018
-
Ingår i: Culture Unbound. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 10:1, s. 31-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent years, neuroscientific knowledge has been applied far beyond its context of emergence to explain human behaviour in general and to address a host of specific societal problems. In this article, we discuss the emerging research field of ‘neuropolitics’ that seeks to bring neuroscientific methods and findings to political science. Neuropolitics is investigated as a particular way of approaching political problems as located in the brain. We argue that neuropolitics research gives expression to a rationality of government that allows researchers to put forward policy prescriptions based on neuroscientific knowledge. Neuropolitics thus run the risk of leading to what we call a ‘pathologisation of politics’, that turns political problems into biological deviations.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brounéus, Fredrik, et al.
(författare)
-
”Vi måste förbereda oss för att antibiotika slutar fungera”
- 2021
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm : AB Dagens nyheter. - 1101-2447. ; :2021-02-17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 11 forskare: En framtid utan verksam antibiotika är inte nödvändigtvis ett undergångsscenario eller en nattsvart dystopi. Men samhällets alla sektorer måste förbereda sig i god tid. Då kan detta postantibiotiska samhälle mycket väl utgöra en levbar framtid.
|
|
| 11. |
- Fred, Mats, et al.
(författare)
-
Etnografiska studier av praktiker
- 2022
-
Ingår i: Perspektiv på offentlig förvaltning : Teori i praktiken - Teori i praktiken. - 9789144153247 ; , s. 103-126
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När vi i detta kapitel tar oss an det etnografiska och praktik-baserade studiet av offentlig förvaltning ser vi det inte som enspecifik teori eller metod, utan som ett vetenskapligt förhållningssätt.Denna begreppsliga vaghet, menar vi, speglar en svårighetatt skilja mellan teori och metod – en svårighet som är särskiltframträdande i etnografiska studier. Från ett mer traditionelltstatsvetenskapligt synsätt framstår etnografin i huvudsak somen metod, men som vi kommer att visa så finns det gemensammateoretiska antaganden i de former av etnografiska studier som vihär diskuterar.
|
|
| 12. |
- Hall, Patrik, et al.
(författare)
-
Accountability as the Driver of a New Bureaucracy? : An Interpretive Study of Organisational Professionals in Sweden
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There is a growing academic interest in the paradox that while public sector reform-makers are aiming to reduce bureaucratic layers we are witnessing new forms of bureaucratization. This extant body of literature has so far tended to focus on red-tape (Bozeman & Feeney, 2007) and administrative intensity (Andrews et al. 2017). This paper takes an alternative approach to bureaucratization by investigating the relationship between public sector reforms and the increase of new types of ‘bureaucrats’ within public organizations. We apply the concept of organizational professionals to define a special category of professional administrators with managerial, corporate or strategic functions in organisational communication, human relations, project management, quality assurance, sustainability, inclusiveness, equity etc.Hitherto, the growth in numbers and status of organizational professionals has been seen in the literature as the outcome of New Public Management-inspired reforms and/or the ‘professionalizing’ aspirations of occupational groups themselves (Nordengraaf et al., 2014). We contend that a focus on NPM is too narrow when it comes to understanding the drivers of bureaucratization. Following Halligan (2020) it seems like managerialism is only one part of the storyline, while politicization of the public sector has been equally significant. What seems to unite these three elements (managerialisation, professionalisation and politicization) is the emphasis on accountability. Based on Bovens (2007) we separate between five different accountability relationships mentioned by our respondents: political, legal, professional, social, and administrative.Based on qualitative interviews and focus groups with organizational professionals working in various parts of the public sector in Sweden, and applying an interpretive methodological approach, we ask in this paper how those organisational professionals perceive changing professional roles and the chains of accountability. While the increase in organizational professionals is conceived as an organizational response to external demands for accountability, our empirical data also suggests that the organisational professional groups are responding to internal demands for enhancing accountability mechanisms (as well as themselves generating such demands). The organizational professionals themselves describe this as a tension between supporting and steering, On the one hand they describe their role as hiving off administrative chore from managers and core service professionals, and on the other hand, assuring that the same actors adhere to the policies and guidelines they themselves have created. Our results suggest that a broad discourse of accountability in public organisations serve to justify an increase in organisational professional staff.
|
|
| 13. |
- Hedlund, Maria, et al.
(författare)
-
Normativ teori
- 2022
-
Ingår i: Perspektiv på offentlig förvaltning : Teori i praktiken - Teori i praktiken. - 9789144153247 ; , s. 233-250
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Löfgren, Karl, et al.
(författare)
-
The Rise of a New Public Bureaucracy in New Zealand?
- 2022
-
Ingår i: Administration & Society. - Thousand Oaks : Sage Publications. - 0095-3997 .- 1552-3039. ; 54:1, s. 57-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One recurrent narrative in the discussion about managerial public sector reforms is the growth in organizational professionals as a response to new accountability regimes. New Zealand has experienced modest growth rates in the general public sector workforce. Less studied, though, is whether the composition of the public sector workforce has changed, with an increase in organizational functions supportive to management. Based on descriptive workforce data, followed by follow-up interviews, this article presents a multifaceted and complex picture of a growing new public bureaucracy with the main task of managing chains of accountability. © The Author(s) 2021.
|
|
| 16. |
- Nyberg Alamaa, Linda, Universitetslektor, biträdande, 1984-
(författare)
-
Efter new public management
- 2022
-
Ingår i: Bortom systemskiftet. - Stockholm : Verbal. - 9789189155916 ; , s. 96-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Nyberg Alamaa, Linda, Universitetslektor, biträdande, 1984-, et al.
(författare)
-
Governmentality
- 2022
-
Ingår i: Perspektiv på offentlig förvaltning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144153247 ; , s. 169-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
-
Perspektiv på offentlig förvaltning : Teori i praktiken
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centralt inom samhällsvetenskaperna. För att analysera den offentliga förvaltningens komplexitet och mångfald behövs ett brett spektrum av teorier, men beroende på vilken teori som används kommer både frågeställningar och svar att variera. Syftet med denna bok är att förmedla kunskap om och inspirera till reflektion över teorier och hur de kan användas i vetenskapliga undersökningar. I boken presenteras olika teoretiska ingångar till studiet av den offentliga förvaltningen. Uppsatsförfattare får exempel på hur en vetenskaplig studie kan läggas upp, olika teoriers styrkor och svagheter samt förslag på hur fallgropar kan undvikas. Perspektiv på offentlig förvaltning riktar sig till studenter och lärare inom offentlig förvaltning.
|
|
| 20. |
-
Vänskap
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under Covid-19-pandemin har ensamhet och försvagade sociala nätverk blivit till en allmän erfarenhet. Psykologer varnar för en "ensamhetsepidemi", där social distansering inte bara ökar risken för psykisk ohälsa: den skadar också i synnerhet unga människors framtidstro och känsla av tillhörighet och tillit till samhället. I denna diskussion blir vänskap ett centralt begrepp. Samtidigt tenderar det att begränsas till att handla om personliga relationer som en skyddsfaktor. De många andra aspekter av vänskapen politiska betydelse uppmärksammas knappt alls. Med Fronesis nr 70-71 vill vi placera in frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang. Vad vänskaper är och vilka roller de spelar varierar ju beroende på vilken typ av samhälle som relationen uppstår i. Den amerikanska filosofen Todd May menar att sociala relationer under nyliberalismen tenderar att reduceras till vad vi har för nytta av varandra, som om vänskap vore en tjänst som säljes och köpes. Men samtidigt har vänskap en särskild rytm som faktiskt gör att den kan fungera som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik. I linje med detta föreslår den franska filosofen Jacques Derrida att vänskap kan ses som en skymt av en annan, ännu icke existerande, demokratisk politik. I ett samhälle präglat av kontraktslika relationer och individualism pekar vänskap, som bygger på frivillighet och ansvarighet, mot en annan jämlikare typ av sociala relationer. Den italienska filosofen Adriana Cavarero diskuterar betydelsen av personliga vänskapsband i feministiska medvetandehöjande grupper. En vän gör en annan till ett "berättningsbart själv" genom att tillskriva vännens privata och intima erfarenheter politisk betydelse. Men vänskap kan också ta helt andra former. Den amerikanska litteraturvetaren Deborah Nelson visar hur vänskapen mellan författaren Mary McCarthy och den politiska teoretikern Hannah Arendt paradoxalt nog handlade om att odla en viss typ av ensamhet som gjorde dem rustade att vara sina egna i de många politiska kontroverser de var inblandade i.En svår fråga som följer av att jämlikhet och ömsesidighet så ofta framhävs som en förutsättning för vänskap är om människor med olika status överhuvudtaget kan vara vänner. Genusforskaren Hanna Bäckström Olofsson och sociologen Johan Örestig undersöker, med utgångspunkt i intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå, vilka typer av vänskaper som uppstår när nyanlända matchas med etablerade svenskar och hur ojämlika förutsättningar påverkar möjligheterna att utveckla djupare personliga band. Här diskuterar de också potentialen och begränsningarna med att allt större ansvar över integrationspolitiken läggs på civilsamhället.
|
|
